Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristallografi - Kristalloider - Kristallomanti - Kristalloptik - Kristallos - Kristallpalatset - Kristallsandsten - Kristallskådning el. kristallomanti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTALLOIDER
årtiondena har genom upptäckten av
röntgenstrålarna ett nytt fält öppnats för den
kristallo-grafiska forskningen, varigenom en mera
bestämd uppfattning av kristallernas inre
struktur vunnits. R.N-n.
KristalloFder, kem., ämnen ss. socker och
vanliga salter, vilka kunna kristallisera och i
vattenlösning diffundera genom
pergamentpapper och vissa membraner, varigenom de
skilja sig från kolloiderna (se K o 11 o i
d-k e m i). Lj.
Kristallomanti’, se Kristallskådning.
Kristallopti’k behandlar kristallernas optiska
egenskaper, ss. ljusbrytningsförmåga,
reflek-tionsförmåga, dispersion o.s.v. Med avseende
på sitt förhållande till ljuset indelas
kristallerna i två grupper. Till den första gruppen höra
sådana kristaller, inom vilka alla riktningar
äro optiskt likvärdiga, i s o t r o p a, d.v.s.
representera samma ljushastighet. Hos kristaller,
tillhörande den andra gruppen, de optiskt
anisotropa, varierar ljushastigheten på ett
lagbundet sätt och hänföres till ett
tredimen-sionalt koordinatsystem, de s.k. e 1 a s t i c
i-t e t s a xla r n a, vilkas lägen i högre el.
lägre grad äro bundna till kristallens
kristallo-grafiska symmetrielement.
En mot ett optiskt anisotropt ämne infallande
ljusstråle uppdelas vid sitt inträde i kristallen
i två, vinkelrätt mot varandra svängande
strålar med olika fortplantningshastighet (se
Dubbelbrytning); dessa strålar sägas vara
planpolariserade. Hos en viss grupp
av anisotropa kroppar, tillhörande hexagonala
och tetragonala systemen (se K r i s t a 11 s y
s-tem), gives det en riktning, utmed vilken ingen
dubbelbrytning äger rum. Denna riktning
sammanfaller med den kristallografiska
huvudaxeln och benämnes optisk axel, mineralet
optiskt enaxligt. övriga optiskt
anisotropa kroppar äga två optiska axlar (äro o
p-tiskt tvåaxliga); hithörande mineral
tillhöra rombiska, monoklina och triklina
systemen. — Enantiomorfa (se Kristallsystem)
kristallformer visa ofta cir ku larpola
ri-s a t i o n, d.v.s. vrida den infallande strålens
polarisationsplan (se Polarisation). — K.
är inom den fysikaliska kristallografien den
dominerande vetenskapen och når en
vidsträckt tillämpning vid mikroskopisk
undersökning av tunna mineral- och bergartssnitt.
R.N-n.
Kristallos [-lå’s], natriumsaltet av sackarin.
Användes ss. sötningsmedel vid sockersjuka.
Kristallpalatset, eng. Crystal palace, i
stadsdelen Sydenham i s. London befintlig byggnad,
efter J. Paxtons plan uppförd 1851—54 helt
av järn och glas. K., som är omgivet av präk-
Kristallpalatset i London.
tiga terrass- och trädgårdsanläggningar, var
länge lokal för allehanda utställningar och
uppvisningar; efter världskriget har det använts
till krigsmuseum. C.
Kristallsandsten, bergart, bildad av sand,
inom vilken rytmiskt försiggången utlösning och
utfällning av kiselsyra i det närmaste bortlöst
de mindre kvartskoinen och påbyggt de större
till en jämnkornig, relativt grov sandsten. Den
skålformiga påbyggnaden av kiselsyra äger
samma kristallografiska orientering som
kärnan. R.N-n.
Kristallskådning el. kristallomanti
(grek. kry’stallos, is, och mantel’a, spådom).
Metoden består i att länge stirra in i en blank
yta (vatten, kristall, spegel, svärdsklinga,
fingernagel etc.), tills man erhåller en vision, av
vilken man tyder något om framtiden el.
genom vilken man skådar förgångna el. långt
avlägsna händelser el. uppdagar stället för stulna
el. undangömda ting o.s.v. — K. är sedan
gammalt känd i Orienten och Egypten men även
hos många naturfolk. Den praktiserades i
Europa på 1500- och 1600-talen,
häxprocessernas tid, ehuru den av kyrkan brännmärkts
som en djävulskonst och belagts med stränga
straff, t.o.m. dödsstraff. Även i nutida sv.
folktradition är k. välbekant: den ”kloke”
uppdagar tjuven genom att se i ett glas brännvin,
den unga flickan tror sig på jul- el.
midsommarnatten kunna skåda sin tillkommandes drag
i spegeln. — De psykologiska orsakerna till k.
finna sin förklaring i hypnosen. Det är sedan
gammalt känt att vid fixerandet av en
speglande el. blank yta hos därtill predisponerade
personer hallucinationer inställa sig i
övergångsstadiet mellan vaket och hypnotiskt
tillstånd. — Litt.: M. Goodrich-Freed & O. W. H.
Myers, ”Recent experiments in crystal-vision”
(i ”Proceedings of the Society for psychical
re-search”, 5, 1888—89); A. Lehmann, ”Övertro
og Trolddom”, 2 (1920); G. L. Kittredge,”
Witch-craft in old and new England” (1928). S.L-d.
— 31 —
— 32 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
