Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristallsystem - Kristallvatten - Kristallviolett - Kristalläpple - Kristberg - Kristdala - Kristen - Kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTALLVATTEN
Antalet symmetrielement inom k. äga följ,
fördelning:
Kristallsystem [-Symmetri-axlar Symmetri-plan Symmetri-centrum-] {+Symmetri- axlar Symmetri- plan Symmetri- centrum+}
Reguljära systemet ............... 13 9 1
Hexagonala „ 7 7
Tetragonala „ 5 5
Rombiska „ 3 3 1
Monoklina „ ............ 111
Triklina „ 0 0 1
Den längre gående indelningen i
symmetri-klasser grundar sig på antalet förefintliga
symmetrielement. Äro ett k:s samtliga
symmetrielement representerade hos en kristallform,
sä-ges denna vara holoedrisk; bortfalla
halva, fjärdedelen el. åttondelen av den
holoedris-ka formens ytor, kallas formen h e m i e
d-risk, tetartoedrisk el. ogdoedrisk
resp. H e m i m o r f säges en kristallform
vara, vars ytor äro ensidigt utbildade (polar
form). Enantiomorfa äro två former,
vilka till varandra förhålla sig som den h.
handen till den v. — Ytbenämningen för olika
kristallformer är i princip följ.:
Pyramiden skär 3 kristallaxlar, prismat skär 2
och pinakoiden (el. basis) endast 1 av
kristallaxlarna. Begränsas en kristall av
fysikaliskt likvärdiga ytor, säges den representera
en enkel kristallform; övriga former äro
sammansatta (kombinationer, se pl.). R.N-n.
Kristallvatten. Många ämnen, som
kristallisera ur en vattenlösning, utfalla ej i vattenfri
form utan med ett visst antal vattenmolekyler
bundna på varje molekyl av ämnet i fråga.
Så utfaller t.ex. natriumsulfat med 10
molekyler k., Na2SO4+10H2O. K. kan vara mer el.
mindre löst bundet. Det kan i en del fall
bortgå redan vid vanlig temp., vittring, i andra
fall är det mycket fast bundet och fordrar
stark upphettning för att avlägsnas. Även i
ett och samma ämne är allt k. ej alltid lika
fast bundet. Kopparsulfat t.ex. kristalliserar
med 5 molekyler k., men av dessa gå 4
molekyler vid lägre temp. och en förening med 1
molekyl k. erhålles; detta k. kan först
avlägsnas vid upphettning till över 200°. Man
saknade länge en systematik över de k.-haltiga
föreningarna. Werner har visat, att de äro s.k.
molekylföreningar och att k. är bundet som
i komplexa föreningar (se d.o.). Kristaller,
vilka bildas ur andra lösningar, kunna
innehålla kristallalkohol,
kristallkloroform analogt med k. Lj.
Kristallviolett, en kvalitet av färgämnet
metylviolett.
Kristalläpple, se Cystidéer.
Kristberg, s:n i Bobergs hd, Östergötlands
län, n. om Boren; 166,40 kvkm., därav 146,61
land; 2,212 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 28,75
kvkm. åker (1927; 19,6% av landarealen), 89,os
kvkm. skogsmark. Egendomar: Karlsby (med
ångsåg), Olivehult, Kvarn, Storeberg, Spång,
Kristbergs kyrka.
Stråken, Nordsjö (med såg) och Bondeby. —
Pastorat i Gullbergs och Bobergs kontrakt,
Linköpings stift. G.N.
Kristdaia, s:n i Tunaläns hd, Kalmar län, n.v.
om Oskarshamn mellan sjöarna Illern och St.
Bråen samt Nejern och Tvingen; 238,71 kvkm.,
därav 217,23 land; 2,887 inv. (1932; 13 inv. pr
kvkm.); 23,24 kvkm. åker (1927; 10,7% av
landarealen), 34,51 kvkm. betesäng, 131,26 kvkm
skogsmark. I K. samhälle (649 inv. 1931)
nära sjön Hummeln finns mekanisk verkstad
med tillverkning av råolje- och
fotogenmotorer. Egendom: Hägerum. Sedan 1582 ha medl.
av släkten Duræus-Meurling varit kyrkoherdar
i K. — Pastorat i Tunaläns och Sevede
kontrakt, Linköpings stift. G.N.
Kristen, se Kristianer.
Kristendom, urspr. namn på den från Jesus
Kristus utgående religionen till skillnad från
judendom och hedendom (se d.o.); ordet finns
redan o. 100 hos Ignatius (grek. christianismo’s,
efterbildning av det äldre iudaismo’s,
judendom). I nutida språkbruk är k. dels en
religions-historisk term, som sammanfattar alla kristna
bekännelser till en enhet gentemot andra
världsreligioner; dels är k. ett praktiskt-religiöst
begrepp, som uttrycker motsättningen till ateism,
materialism och religiös indifferentism inom de
kristnade folken; dels har ordet k. en normativ
syftning, avseende frågan om k:s avgörande
kännemärken. — Denna sista fråga är myckel
komplicerad, på gr. av att k. från början
(”urkristendomen”) saknade en fixerad dogmatik
och en sträng kyrklig organisation och därföj
— 35 —
— 36 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
