Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Kristian X (konung av Danmark) - 11. Kristian (dansk prins) - 12. Kristian (dansk prins) - 1. Kristian Albrekt (hertig av Holstein-Gottorp) - 2. Kristian August (prins av Holstein-Gottorp) - Kristian (hertig av Zweibrücken) - Kristian Albrekt - Kristian August - Kristian II:s arkiv - Kristian IV:s stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN ALBREKT
major 1908. K:s militära intressen och
kunskaper äro betydande; han är intresserad av
idrott, jaktsegling,
teater m.m.
Kronprins 1906, besteg K.
tronen vid faderns
död 14/ö 1912 och
har genom täta resor
försökt att i grund
lära känna sina
riken; 1921 besökte han
t.ex. Grönland, s.å.,
1926 och 1930 Island,
överallt har han
genom vänsällhet och
en lycklig förmåga att
i korta, träffande tal utlösa ögonblickets
stämning vunnit folkets hjärtan; namnkunnig blev i
sht hans intåg i det återvunna Nordslesvig juli
1920. K., i allt en konstitutionell monark, är
en självständig och pliklkännande
personlighet, som upprepade gånger med kraft hävdat
egna ståndpunkter, t.ex. under
grundlagsstri-den 1914 och 1920, då han, varmt gripen av
frågan om Mellanslesvigs öde, 29/s avskedade
ministären Zahle. 1898 g.m. Alexandrine av
Mecklenburg-Schwerin. Fl.D.
11) K., prins (1603—47), son till Kristian IV,
valdes redan 1608 till tronföljare. K. fick en
omsorgsfull uppfostran, men hans leverne
väckte anstöt, och som tillfällig regent under
krigen med kejsaren och Sverige förvärvade
han icke någon berömmelse. Hans död före
fadern var dock ett svårt slag för
konungamakten, då den gav danska adeln tillfälle att
vid kungavalet 1648 ytterligare inskränka
denna. P.S.
12) K., prins (1843—1912), se Fredrik,
Danmark 8).
H o 1 s t e i n-G ottorp. 1) K. Albrekt
(ty. Christian Albrecht), hertig (1641—94),
efterträdde 1659 sin fader Fredrik III och
fortsatte dennes politik: frigörelse från beroendet
av Danmark med stöd av Sverige. K.A:s
giftermål med konung Fredrik III:s dotter
Fredrika Amalia 1667 tycktes visserligen skola
medföra en försoning, men strax efter Kristian
V:s tronbestigning blev förhållandet — nu på
gr. av Danmarks aggressivitet — åter spänt, och
vid utbrottet av dansk-svenska kriget 1675
tvangs K.A. i Rendsburg att överlämna sina
fästningar till Danmark och avstå från sin rätt
att hålla krigsmakt. Då K.A. sedermera
protesterade häremot, förklarades hans del av
Sles-vig förbruten. Freden i Fontainebleau 1679
återinsatte K.A. i hans rättigheter. 1684
besatte Danmark åter det gottorpska Slesvig, och
K.A. måste fly till Hamburg, men särsk. Karl
XI:s ingripande framtvang 1689 den för K.A.
fördelaktiga förlikningen i Altona. K.A.
grundade 1665 det efter honom benämnda tyska
univ. i Kiel. P.S.
2) K. August, den föregåendes yngre
son, prins (1673—1726), utövade från 1702 jämte
Hedvig Sofia och från 1708 ensam
förmynder-skapet för sin brorson Karl Fredrik, tills denne
1716 förklarades myndig i Slesvig och 1719 i
Holstein. K.A:s huvudsaki. av Görtz’
bestämda politik (se denne och Stora nordiska
kriget) ledde 1713 till landets besättande av
danskarna. 1705 blev K.A. i strid med den
danske prins Karl tack vare Sveriges stöd
biskop i Lübeck-Eutin. Med sin gemål Albertina
Fredrika hade K.A. 8 barn, av vilka Adolf
Fredrik 1751 blev sv. konung. P.S.
Norge, se ovan Danmark (1—8).
Zwei>rücken. K. (ty. Christian),
hertig (1722—75). Då den svensk-pfalziska linjen
utgått på manssidan med Karl XII 1718 och
den därnäst till Zweibrücken arvsberättigade
grenen Pfalz-Kleeburg utslocknat 1731, kom K:s
ättegren, Pfalz-Birkenfeld, i besittning av
hertig-dömet, och K., som ansågs vara en mycket
lovande ung man, blev 1740 hertig. Hans
familj hade uppehållit förbindelser med
frän-derna i Sverige, och redan 1737 talade man
om honom ss. kronprinsämne. När vid 1742/43
års riksdag tronföljdsfrågan togs upp och den
först valde, hertigen av Holstein, på gr. av att
han ung. samtidigt utsetts till rysk tronföljare,
var ur räkningen, samlade sig hattpartiet om
K., som livligt förordats av Frankrike. Genom
sammankopplandet av tronföljdsfrågan med
frågan om fred med Ryssland, varvid
kejsarinnan Elisabet som villkor för freden krävde
val av hertig Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp,
förföll K:s kandidatur. C.
Kristian Albrekt, se Kristian,
Holstein-Gottorp.
Kristian August, se Kristian,
Augusten-borg och Holstein-Gottorp.
Kristian II:s arkiv är beteckningen för den
saml. nordiska medeltidsarkivalier, som
Kristian II av Danmark vid sin flykt 1523 medförde
till Nederländerna. Det återupptäcktes i
början av 1800-talet och förvärvades till Norge,
varefter Sverige och Danmark genom delning och
byten erhållit andelar därav. E.Lö.
Kristian IV:s stil har kallats den
byggnads-och dekorationskonst, som uppblomstrade
under denne danske konungs regering och
uppmuntrades av honom; utvecklingen började
under Fredrik II (Kronborg, Frederiksborg) och
var väsentligen bestämd av nederländskt
inflytande med prägel av senrenässans och tidig
barock (klassisk detaljbildning, men med
kraf
— 51 —
— 52 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
