Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroisos (Kresus) - Krok - Krok, Thorgny - Krokan - Krokek - Kroken - Kroketter - Kroki - Krokodildjur - Krokodiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROKODILER
gering för Lydiens hellenisering och hyllade den
grekiska religionen. I förbund med kungen i
Babylon, Egypten och Sparta upptog K.
kampen mot Kyros i Persien genom ett infall i
Kappadokien men blev slagen. — Enl.
traditionen (Herodotos) skall K., som var vida känd
för sin rikedom (därav benämningen ”Krösus”
om en rik person över huvud), ha tillfrågat
Solon, om denne visste någon rikare och
lyckligare, varpå Solon svarat, att ingen bör prisas
lycklig före sin död. Av Kyros dömd att
brännas, utropade K. på bålet vid minnet av Solons
ord: ”0 Solon, Solon”, blev därför, sedan han
förklarat anledningen härtill, benådad av Kyros,
som tog K. till sin rådgivare och vän. N.V.;W.N.
Krok. 1) Fiskredskap, se d.o., sp. 630, och
F i s k k r o k a r. — 2) Jordbruksredskap, se
Årder.
Krok, T h o r g n y Ossian Bolivar Napoleon,
botanist (1834—1921), kollega vid Maria lärov.
i Stockholm 1863, adjunkt vid Södermalms lärov.
1879—98, lärare vid Högre lärarinneseminariet
1866—74. K. utgav en monografi över släktet
Valerianella (1864), algfloran i Östersjön och
Bottniska viken (1869), floristiska och
histo-riskt-botaniska uppsatser, ”Hartmans handbok
i Skandinaviens flora” (12 uppl. 1889, 1 h.) samt
jämte S. Almquist ”Sv. flora för skolor” (1885,
talrika senare uppl.) öch läroböcker i biologi. I
”Botaniska notiser” (1865—1907) meddelade
han sammanställningar av sv. botanisk
litteratur (1859—1906) och efterlämnade vid sin
död en omfattande ”Bibliotheca botanica
sve-cana”, vilken 1925 utgavs genom C. A. M.
Lindman, F. R. Aulin och K. Johansson. K. skänkte
till Vetenskapsakad. sitt herbarium och bibi.
(1910), ävensom en stipendiefond på 30,000 kr.
(1916). O.Gz.
Kroka’n (fra. croquante, eg.: som krasar
mellan tänderna), bakverk av mandelmassa, som
spritsas ut till olika fasoner, gräddas och
hopsättas till tornform, vagnar, korgar etc. I-N-y.
Krokek, s:n i Lösings hd, Östergötlands län,
vid Bråviken, n.ö. om Norrköping; 93.si kvkm.,
därav 89,42 land; 2,238 inv. (1932; 25 inv. pr
kvkm.); 9,33 kvkm., åker (1927; 10,4% av
landarealen), 62,13 kvkm. skogsmark. I K. ligga
Kolmårdssanatoriet, Marmorbruket och
egendomen Uttersberg. — Pastorat i Norrköpings
kontrakt, Linköpings stift. M.P.
I K. låg ”Vårfrukloster på Kolmården”,
jo-hannit- el. franciskankloster (uppgifterna
härom växla), första gången omnämnt i början av
1400-talet, efter Västerås recess 1627 förlänat
åt biskop Magnus Sommar i Strängnäs;
obetydliga ruiner finnas kvar. K.G-w.
Kroken, samhälle i Bohuslän, se
Björne-r ö d och Kroken.
Kroke’tter (fra. croquettes, till croquer, krasa
mellan tänderna; jfr croque, skorpa), avlånga
el. runda bullar av stuvning på kött, fisk,
svamp el. grönsaker, vilka paneras först med
mjöl, sedan med ägg och skorpmjöl och kokas
i flottyr. l.N-y.
Kroki’ (fra. croquis), flyktigt utkast (till
karta o.d.); skiss; första utkastet till en
målning, vanl. utfört med penna, stundom blott
med pensel.
Krokodildjur, Crocodi’lia (Emydosaii’ria), en
ordn. av kräldjuren, omfattar stora former med
långsträckt kropp, brett, plattat huvud med långt
utdraget nosparti och kägelformade, i tandhålor
nedsänkta tänder, lång, från sidorna hoptryckt
stjärt och korta ben med på framfoten 5 fria,
på bakfoten 4 genom simhud förenade tår.
Kroppen är täckt av hornplåtar (se F j ä 11),
under vilka på rygg, hals och buk (kajmaner)
förbenade partier bilda ett hudpansar (se d.o.).
Näsöppningarna ligga vid nosspetsen, och
framför den bakåt förlängda hårda gommens,
bakkant nedhänger ett hudveck, som avskiljer
munhålan från svalget och gör det möjligt för
k. att andas i vattnet även med öppen mun,
blott nosspetsen är över vattenytan. I
bukväggen finnas bakom revbenen förbenade
bukrevben. Hjärtat är fyrrummigt. K. förekomma
i alla världsdelar utom Europa och leva i sjöar
och floder och lägga stora, med kalkskal
försedda ägg. De äro glupska och rovgiriga
former, vilka ss. äldre även angripa större
däggdjur och människor. Ordn., som uppträdde
under trias och nådde sin största utveckling
under jura och krita, omfattar nu blott 25
arter, fördelade på följ, släkten, gavialer, eg.
krokodiler, alligatorer, alligatorkrokodiler och
kajmaner (se d.o.). H.B-n.
Krokodiler. 1) Ordn. Crocodi’lia, se
Kro-k o d i 1 d j u r.
2) E g e n 11 i g a k., Crocodi’lus, släkte av
ordn. krokodildjur, utmärkes av en inskärning
på vardera sidan i överkäken för underkäkens
Nilkrokodil, Crocodilus niloticus. Efter
Cornish.
— 109 —
— 110 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
