Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krokodiler - Krokodilfloden - Krokodilskinn - Krokodiltårar - Krokodilväktare - Krokoit, röd blymalm, kromblyspat - Krokslätt - Krokstad - Krokstrand - Krokus - Krokydolit, crocidolit, blå kapasbest - Królewska Huta - Kroll-lilja - Krollsplint - Krom, Cr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROKODILFLODEN
4:e tand samt av ryggsidans i 4 el. flera rader
ordnade, starkt kölade plåtar. Av hithörande
arter, vilka särsk. ss. yngre äro varandra
mycket lika, må nämnas nilkrokodilen, C.
nilo’ticus, som blir över 6 m. lång och i olika
varieteter förekommer i Afrika och på
Madagaskar och förr hölls helig i Egypten, där den
nu är utrotad, den i v. Afrika hemmahörande
pansarkrokodilen, C. cataphra’ctus, som
genom sitt spetsiga nosparti erinrar om
ga-vialen, den ända till 8 m. långa 1 i s t k r o
kodi 1 e n, C. poro’sus, från s.ö. Asien, Nya
Guinea och Australien, samt den från Florida till
Ecuador utbredda spetsnoskrokodilen,
C. america’nus. H.B-n.
Krokodilfloden, i Afrika, se L i m p o p o.
Krokodilskinn är en gemensam benämning
för skinn av krokodil, alligator och
Varanus-ödla. K. användes till skor, damväskor etc.
Grövre skinn äro vanl. vegetabiliskt garvade,
mindre skinn kromgarvade. För att bevara
den naturliga färgteckningen å plåtarna
lämpar sig bättre alungarvning. Imitation i
kalvskinn är vanlig handelsvara. S.H-g.
Krokodiltårar, hycklade tårar, efter gamla
föreställningar om krokodilen ss. lockande till
sig människor genom att härma ett barns gråt.
Krokodilväktare, Pluvia’nus ægy’ptius, en
vadarefågel av fam. ökenlöpare (se d.o.), är
Krokodilväktare, Pluvianus ægyptius.
ovan svart, vingarna ljusgrå, samt buksidan
gulvit; längd 22 cm. Den förekommer allmänt
vid floderna i n.ö. och v. Afrika. K. lever av
insekter, maskar o.a. smådjur, som den
plockar från krokodilernas hud el. t.o.m. från
deras tandkött. Sina 4 ägg gräver den ned i
sanden. Y.Ln.
Krokoi’t, röd blymalm, k r o m b 1
y-s p a t, mineral, blykromat med formeln
PbO . CrO3, förekommer mest i väl utbildade
monoklina kristaller, gulröda, fettaktigt
dia-mantglänsande, starkt ljusbrytande. Sekundär
bildning av blyglans, sällsynt på mineralgångar.
K.A.G.
Krokslätt, se Göteborg, sp. 173.
Krokstad, s:n i Sörbygdens hd, Göteborgs
och Bohus län, vid gränsen mot Dalsland; 154,74
kvkm., därav 149,52 land; 1833 inv. (1932; 12
inv. pr kvkm.); 23,66 kvkm. åker (1927; 15,s%
av landarealen), 51.13 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: K., Hede och Sanne, Vikornas s.
kontrakt. Göteborgs stift. M.P.
Krokstrand, municipalsamhälle i Bohuslän,
se Björneröd och Kroken.
Krokus, bot., se Saffransläktet.
Krokydoli’t, crocidolit, blå
kapas-b e s t, är en varietet av hornbländeasbest, som
brytes i Sydafrika och är utmärkt genom sin
lavendelblå färg. K. har långa fibrer, längre än
rysk och italiensk asbest, men dess elasticitet
är ej större än vanlig hornbländeasbests. Den är
icke eldfast men mycket syrebeständig och
användes mest till packnings- och
isoleringsmate-rial. Slipad k. ger ett vackert skimmer i grått
och blått; den erinrar om kattöga (se d.o.).
K.A.G.
Krölewska Huta, ty. Königshütte, stad i
voj-vodskapet Slpsk, Polen, helt nära tyska
gränsen; 80,734 inv. (1931). K. ligger i hjärtat av
Oberschlesiska industriområdet. 1798
grundades här det stora järnverket Königshütte, som
framkallade industrier i alla angränsande
orter, vilka 1869 förenades till staden K. Stora
stenkolsgruvor, cementfabriker, glas- och
tegelbruk. M.P.
Kroll-lilja, bot., se L i 1 j e s 1 ä k t e t.
Krollsplint (till ty. Krolle, hårlock),
vegetabiliskt tagel (crin d’Afrique), en handelsvara,
som framställes av dvärgpalmens (se d.o.)
bladfibrer, vilka efter torkning hoptvinnas
(”spinnas”) till flätor liksom hästtagel el. också
förpackas i balar och exporteras i stor mängd
från Nordafrika, särsk. Algeriet. K. användes
mycket i Europa till stoppning i madrasser
och möbler, inpackningsmaterial m.m. A.V-e.
Krom, Cr, grundämne, atomvikt 52,oi,
atom-n:r 24, spec. v. 7,2, smältpunkt c:a 1,700°,
kokpunkt c:a 2,200°. — K. upptäcktes 1797 av
Vauquelin och fick namnet k. efter grek, kroma
(färg) på gr. av sina färgade föreningar. Det
viktigaste krommineralet är k r o m j ä r n el.
k romi t (huvudsaki. FeO,Cr2O3). K.
framställes numera enl. Goldschmidtsförfarandet ur
kromoxid. K. är en silvervit, glänsande, hård,
spröd metall, som vid vanlig temp. ej oxideras
av luften, icke ens vid närvaro av fuktighet.
Förenar sig vid högre temp. direkt med
halo
— 111 —
— 112 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
