Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krom, Cr - Kromalun - Kroman, Kristian - Kromat - Kromatfotografering - Kromatgelatin - Kromatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROMATIK
gener, svavel, kväve, kol m.fl. K. löses i
utspädd salt- och svavelsyra under
vätgasutveck-ling; gentemot salpetersyra är k. ”passiv”. K.
användes för framställning av k r o m s t å 1,
som utmärkes genom sin stora hårdhet och
hållfasthet och därför användes till verktyg,
till särsk. påfrestade maskindelar, t.ex. kulor
i kullager. Vidare användes k. i en mängd
legeringar, ss. ferrokrom (se F e r r o 1 e g
e-ringar), mangankrom m.fl. Koppar, mässing,
brons och nysilver bli vid tillsats av k.
motståndskraftiga mot brytning, höga temp. och
kemisk inverkan. — K. är i sina föreningar 2-,
3- el. 6-värd. 2-värda k.-föreningar, k r o m
o-f ö ren ingar, som erhållas genom reduktion
av de 3-värda, äro obeständiga och oxideras
lätt. Bland 3-värda k.-föreningar, k r o m
i-föreningar, märkas k r o m o x i d, Cr2O3,
k r o m i o x i d, som erhålles som ett i vatten,
syror och alkalier olösligt, grönt pulver vid
glödgning av kromihydroxid el.
ammonium-bikromat. Användas för framställning av
metallisk k. och under namn av kromgrönt
som målarfärg. Kromhydroxid Cr(OH)3,
kromihydroxid, utfaller som en gråblå,
gelatinös fällning vid tillsats av ammoniak till
ett kromisalt. Löses av alkali under bildning
av a 1 k a 1 i-k r o m i t och i syror till
kromi-salter. Det viktigaste kromisaltet är k r o
m-a 1 u n, KCr(SO4)2 +12H2O, ett dubbelsalt, som
erhålles som mörkvioletta kristaller vid
reduktion av kaliumbikromat. Det användes i
gar-veri- och färgeritekniken. — De viktigaste
k.-föreningarna härleda sig från 6-värd k. K r
omtrio x i d, CrO3, kromsyreanhydrid
(felaktigt kromsyra) fälles ur
koncentrerade alkalikromat- el. alkalibikromatlösningar av
koncentrerad svavelsyra. Röda kristallnålar.
Är ett av de kraftigaste oxidationsmedel, man
känner. Kromsyreanhydriden ger två serier
salter, kromater och b i k r o m a t e r. N
a-triumkromat, Na„CrO., och
kalium-k r o m a t, K„CrO,, kunna erhållas, om
kromi-salter smältas med soda, resp, pottaska, vid
lufttillträde. Båda äro gula. Behandlas de med
en syra, övergå de till natrium-, resp,
kaliumbikromat. Kaliumbikromat, K9Cr2O„,
användes särsk. ss. oxidationsmedel, som
bet-medel inom färgeri- och tryckeritekniken, för
framställning av kromfärger och för härdning
och konservering av anatomiska preparat. —
3-värd k. har en utpräglad förmåga att bilda
komplexföreningar; särsk. talrika äro de
komplexa ammoniakföreningarna, de s.k. k r
o-m i a k er n a. — Kvalitativt påvisas k. genom
smältning med soda och pottaska vid
lufttillträde, varvid, om k. finnes närvarande,
smältan blir gulfärgad. Kvantitativt bestämmes k.
genom titrering med ferrosulfat och
perman-ganat, efter omvandling till alkalikromat; i
små mängder kolorimetriskt. G.J.
Kromalun, se Krom.
Kroman, Kristian Fredrik Wilhelm,
dansk filosof (1846—1925), prof, vid
Köpenhamns univ. 1884—
1922? I K:s d:r-disp.
”Den exakte
Viden-skabs Indlæg i
Problemet om Sjælens
Existens” (1877)
diskuteras de olika
hypoteserna om själ
och kropp med stark
kritik av den
spino-zistisk-fechnerska
identitetshypotesen.
Vetenskapen kan
intet säga om själens
existens el. icke-existens. Förnämsta arbeten:
”Vor Naturerkjendelse” (1883). Den
matematiska och den fysiska kunskapen analyseras
här med stor finhet och klarhet, så att deras
olikhet starkt träder fram. Ingående
behandlas orsakssatsen, som betraktas som ett postu
lat, icke som ett resultat. K:s
kunskapsteoretiska ståndpunkt närmar sig pragmatismen.
”Etik. 1. Den almindelige Del” (1904). Etikens
självständighet gentemot religionen
understry-kes. Ansvars- och skuldkänslan betraktas som
det etiska grundfenomenet. Detta förutsätter
den fria självbestämmelsen. Den spec. delen
av K:s etik utkom aldrig. Pedagogisk avh.:
”Om Maal og Midler for den höjere Skole”
(1886). — K. är en fin och skarpsinnig tänkare
och hans språk sällsynt klart och
genomskinligt. F.Bdt
Kromat, se Krom.
Kroma’tfotografe’ring, fotografiska metoder,
som grunda sig på att en blandning av ett
kromat med en kolloid (gelatin, lim, gummi
ara-bicum, äggviteämne el. dyl.), när den är torr,
är ljuskänslig. Vid ljusets inverkan reduceras
kromatet till kromsalt, som verkar garvande
på kolloiden och därigenom åstadkommer en
stark minskning i dess förmåga att lösa sig el.
svälla upp i vatten, även vid högre temp. På
denna ändring i kolloidens egenskaper vila
sedan fotografiska metoder ss. pigmentkopiering,
gummitryck och oljekopiering (se d.o.) och
modifikationer av dessa, vilka användas inom
reproduktionstekniken. Szl.
Kroma’tgelati’n [-Je-], gelatin, innehållande
ett kromat el. bikromat och därför
Ijuskäns-ligt. Jfr Kromatfotografering. Szl.
Kromati’k, mus., se Kromatisk.
— 113 —
— 114 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
