Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kromgarvning - Kromgelatin - Kromgrönt - Kromgult - Kromhydroxid, Kromiaker - Kromiföreningar - Kromit el. kromjärn - Kromjärn - Kromofora grupper - Kromoföreningar - Kromogen - Kromolitografi - Kromomer - Kromoplaster - Kromoprotider - Kromosfär - Kromoskop - Kromosom, kromomer - Kromosomantal - Kromoxid - Kromrött - Kromstål - Krom-syra, -syreanhydrid, -trioxid - Kromsyreelement, Poggendorffs el. Grenets element - Krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONA
Här reduceras kromsyran, som ej verkar
garvande, till basiskt kromsalt, som omvandlar
huden till blågrönt läder. Därpå
vidarebehand-las lädret på samma sätt som vid
enbadsmeto-den. — Skillnaden mellan dessa båda metoder
består strängt taget endast däri, att vid
en-badsmetoden det garvande saltet tillföres
huden färdigberett, under det att vid
tvåbads-garvningen detsamma nybildas inne i huden.
De båda metoderna lämna samma resultat.
En-badsmetoden är på gr. av sitt enklare
utförande den förhärskande. — Efter färgningen
upptorkas hudarna el. skinnen, läggas därpå i
fuktig sågspån, sträckas i maskin el. för hand
över skarp klinga, så att de bli mjuka och
smidiga. På sådant sätt framställes
bekläd-nadsskinn av får, kalv etc. För ovanläder i
skodon behandlas skinnen med en
äggvitelös-ning av varierande sammansättning och stötas
med glas- el. agatkula, så att de få en högre
glans, t.ex. boxkalv och chevreau. — För
framställning av sulläder lämpar sig ej k.-metoden,
enär dylikt läder blir halt i fuktig väderlek.
S.H-g.
Kromgelati’n [-fe-], gelatin, innehållande ett
kromsalt. K. blir efter intorkning olösligt även
i hett vatten. Jfr K r oma tf o t ograf
e-r i n g. Szl.
Kromgrönt, se Krom och Kromfärger.
KromguR, se Blysalter och K r o m f ä
r-g e r.
Kromhydroxi’d, Kromia’ker, se Krom.
Kromiföreningar, se Krom.
KromFt el. k r o m j ä r n, kem., se Krom;
mineral innehållande krom och järn, ett
ferro-kromit, FeO . Cr2O3, kristalliserar reguljärt i
ok-taedrar men förekommer vanl. derbt, är till
färgen brunsvart el. järnsvart med brunt streck. K
är den enda krommalmen av betydelse och
användes förutom som råämne för
kromföreningar och till järnlegeringar till eldfasta produk
ter av basisk beskaffenhet. K. förekommer
samman med basiska eruptivbergarter,
pe-riodotiter och olivinbergarter samt i
serpentinförekomster. K. är vitt spridd men
förekommer sällan i större mängd. K.A.G.
Kromjärn, kem., se K r o m; metall., se F e
r-rol eger ingar; miner., se K r o m i t.
Kromofo’ra grupper, kem., färgbetingande,
organiska, omättade atomgrupper, vilka anses
vara orsaken till olika föreningars färg. Ex.
på k.g. äro azofärgämnenas grupp —N = N—
och trifenylmetanfärgämnenas kinoida grupp
(se Kinon). För att en förening skall kunna
användas som färgämne, fordras även närvaro
av en auxokrom grupp (se d.o.). G.J.
Kromoföreningar, se Krom.
— 117 —
Kromoge’n, benämning på en i och för sig
ofärgad, organisk förening, som genom
tillförande av särsk. s.k. auxokroma atomgrupper
övergår till ett färgämne. K. benämnes även
en färgämnealstrande organism, t.ex. av vissa
slag bakterier (se d.o., sp. 1,146). Jfr
Färgämnen. O.Gz.
Kromolitografi’, litografi (se d.o.), utförd i
flera färger. Benämningen användes
huvudsaki. om färglitografier, där utarbetandet av
de olika färgstenarna skett för hand utan
fotografiens hjälp. J.K.
Kromome’r, se Kromosom.
Kromopla’ster, se Cell, sp. 1,071.
Kromoproti’der, sammansatta, färgstarka
äggviteämnen. K., bland vilka hemoglobinet
(se B 1 o d f ä r g ä m n e n) är den viktigaste,
bestå av en färgad radikal av icke-äggvitenatur,
förenad med vanl. basiskt äggviteämne. Wk
Kromosfä’r, astr., se Solen.
Kromoskop [-å’p], se Fotokromoskåp
och Färgfotografi.
Kromosom [-å’m], kromomer, se Cell
och Celldelning, sp. 1,074.
Kromosomantal. Antalet kromosomer är
olika för olika arter och ibland t.o.m. för olika
raser av samma art. K. spelar stor roll för
möjligheten att korsa olika typer el. att
erhålla avkomma av ev. bastarder. Vid bildandet
av könscellerna minskas antalet kromosomer
genom reduktionsdelningen (se d.o.) till
hälften. Hos skiljkönade organismer ha ofta
könen olika antal k., så att det ena har 1 mer
än det andra. Ex. på olika arters k.:
Häst-spolmask 2, bananfluga 8, gräshoppor 12, katt
38, människa 48, svin 40, ko och häst 60, korn,
råg och ärt 14, kål och betor 18, tomat 24,
havre och vete (Tri’tium vnlga’re) 42 samt
potatis 48. Jfr Celldelning. J.R.
Kromoxi’d, se Krom.
Kromrött, se Blysalter och K r o m f ä
r-ger.
Kromstål, se J ä r n o c h s t å 1, sp. 807, samt
Specialstål.
Krom-syra, -syreanhydri’d, -trioxFd, se
Krom.
Kromsyreelement, Poggendorffs el.
Grenets element, se Galvaniska
element, sp. 1,123.
Krona (lat. coro’na [se d.o.], grek. koro’ne,
ring, krans). 1) En rikt utsmyckad ring- el.
hjälmformad huvudbonad, merendels av ädel
metall och försedd med spetsar el. s.k. spiror
samt blad och byglar; bäres ännu vid
högtidliga tillfällen av ett fåtal suveräner och av
pärerna i England samt av brudar.
Emblema-tiskt förekomma i heraldiken s.k.
hjälmkronor, som förena hjälmprydnaden med
— 118 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
