Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossning - Krosstensgrus - Krosstenslera - Krossverk - Krotalotoxin - Kroton (Croton, Cotrone) - Krotonaldehyd - Krontonkloral - Krotonolja - Krouthén, Johan - Kroyer, Theodor - Kru el. kroo - Krubban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUBBAN
fall där fogfastheten är låg, behöver ned-k. i
regel ej drivas så långt för ren-k. som i de
fall, där fogfastheten är hög. Genom
upphettning av malmer och bergarter, som skola
renkrossas, ernår man ej sällan, att fogfastheten
minskas och kornfogarna uppluckras,
varigenom ren-k. betydligt underlättas, samtidigt som
bildningen av alltför fina korn, s.k. underkorn,
motverkas. H.Nht.
Krosstensgrus, morängrus, se G 1 a c i a 1 a
bildningar.
Krosstenslera, moränlera, se Glaciala
bildningar.
Krossverk, anläggningar för krossning (se
d.o.) av huvudsaki. råämnen el. produkter av
oorganiskt ursprung, varvid själva
krossnings-proceduren åstadkommes med tillhjälp av
krossmaskiner (se d.o.). Av k. kan man
särskilja två slag, näml, dels rena k., där enbart
krossning förekommer, dels
anrikningsverk, där ej endast krossning utan även
separation (se d.o.) förekommer. I de rena k. kan
förekomma, att man krossar det ingående
godset till en viss storlek men sedan genom
sikt-ning delar upp krossprodukten i olika
kornstorlekar el. kornklasser; ss. ex. härå kan
nämnas krossning av makadam. Skall endast
relativt grov krossning utföras, reder man sig ofta
med en enda krossmaskin, t.ex. en
grovkross-maskin, men skall godset krossas relativt fint,
kan det bli nödvändigt att låta godset passera
flera maskiner efter varandra, varvid
nedkross-ningen sålunda sker steg för steg. I det fall,
då det är viktigt att erhålla möjligaste ringa
halt av alltför fina korn, underkorn, är det
fördelaktigare att dela upp krossningen i flera
steg än att använda så få krossmaskiner som
möjligt. K. avsedda för mycket fin krossning
av oorganiska produkter benämnas ofta
mal-verk el. mineralkvarnar. H.Nht.
Krotalotoxi’n, se Ormgift.
Kroton (C r o t o n), nuv. C o t r o n e,
forngre-kisk koloni i Syditalien, grundad 700—650
f.Kr., erövrades av Dionysius i Syrakusa 379,
blev 277 romersk och kom sedan i händerna
på mamertinerna (se d.o.). Den en gång
blomstrande staden råkade i förfall och måste
ge sig åt Hannibal. Den blev 194 romersk
koloni och nämnes sedan sällan. Den avfolkades
på gr. av malarian. K. var säte för
pytagoréer-na. K:s rester äro obetydliga. N.V.
Kro’tonaldehy’d, CH3 . CH: CH . CHO, en
omättad aldehyd, kokpunkt 104°. Bildas
genom att upphetta aldol, framställd genom
kon-densation av acetaldehyd, med utspädd
saltsyra. K., som har en starkt stickande lukt, är
löslig i vatten, oxideras i luft till krotonsyra,
CH3CH: CH, COOH. G.J.
Kro’tonklora’l, kem., se Bu ty Ik 1 or a 1.
Kro’tonolja, O’leum Croto’nis, som erhålles
av fröna av vissa arter av släktet Croton (se
d.o.), är en gulbrun, tjockflytande olja,
innehållande bl.a. tigelinsyra och något harts.
Användes särsk. inom veterinärmedicinen ss.
avförande medel. Wk.
Krouthén, Johan, målare (1858—1932),
blev, efter studier vid Konstakad., för E.
Per-séus och i Paris, en bland de första sv.
frilufts-målarna med friskt natursinne och fin känsla
för det leende landskapets linjer och valörer:
”Stenigt landskap från Bohuslän”,
”Halmstackar” (1884, Göteborgs museum),
”Vattenvegetation” (Nationalmuseum, Stockholm). Han
framträdde också någon gång som porträttmålare
(bilder i Norrköpings museum). K:s senare
produktion, som mestadels sysslade med
sommarmotiv från Östergötland, led av en sötaktig
förtunning och en viss schablonmässighet. E.W.
Kroyer [krai’ar], T h e o d o r, tysk
musikhistoriker (f. 1873), prof, vid univ. i Köln. K.
har skrivit ”Die Anfänge der Chromatik im
italienischen Madrigal” (1902), ”Joseph
Rhein-berger” (1916) m.m. samt utg. arbeten av äldre
tyska tonsättare. N.B.
Kru el. k r o o, negerstam på Liberias kust.
K. äro av en grov, ful och kortbent typ och
därjämte föga renliga. De äro mycket
frihets-älskande och ha aldrig låtit sälja sig som
slavar, om de också tagit del i slavhandeln.
Allmänt tjänstgöra k. på europeiska fartyg, vilka
under kustfart taga negerbesättning. De ha
därför egna byar på flera större platser på
Guinea-kusten. K:s urspr. kultur har därigenom också
starkt degenererat. G.B-r.
Krubban, lat. Prase’pe, en öppen stjärnhop
i stjärnbilden Kräftan (Cancer, se d.o.), som
under klara nätter med blotta ögat kan
iakttagas som en svag ljusfläck. Dess ljusstarkaste
stjärnor äro av 7 :e storleksklassen, den
innehåller ett 40-tal stjärnor ljusare än 9:e storleks-
Kräftans stjärnbild med Krubban (1925).
— 162 —
under K, torde sökas under C.
Uppslagsbok. XVI. — 161 _____
6
Artiklar, som icke återfinnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
