Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kruse, John - Kruse, Ole - Kruse, Vibeke - Kruse, Ulrik Christian - Kruse, Max - Kruse, Vinding - Kruse, Käthe af - Krusenberg - Krusenstern, 1. Adam Johann von - Krusenstern, 2. Paul von - Krusenstjerna, von, ätt - Krusenstjerna, 1. Philip von (Crusius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUSE
”Rembrandt, essayer” (1923). Från
Nationalmuseum utgav han också Sergels teckningar
(1909—12). K. var även sekreterare i
Föreningen för grafisk konst (se d.o.). E.W.
Kruse, 01 e Waldemar Thisenius,
dansksvensk målare (f. 1868), bosatt i Göteborg. K.
målar huvudsaki. religiösa och symboliska
bilder, fyllda av poesi och naivitet i en enkel
men i grund studerad och genomarbetad,
anaturalistisk stil, länge oförstådd av både
moderna och konservativa samtida riktningar. K.
är bäst representerad i Göteborgs museum. G.S.
Kruse, V ib eke (d. 1648), av okänd, men
sannolikt tysk härkomst, kom i tjänst hos
Kir-stine Munk och blev efter hennes brytning med
Kristian IV konungens älskarinna, vilken
ställning hon bibehöll ända till hans död. K. gjorde
sig föga bemärkt men utövade tydligen ett
stort inflytande på konungen och följde
honom ofta på hans resor. Av Kirstine Munks
barn var K. bittert hatad; efter Kristians död
sökte de taga hämnd på henne, och ej ens K:s
död gjorde slut på deras förföljelse. K. hade
med Kristian IV sonen U. Chr. Gyldenlöve och
dottern Elisabeth Sophie, g.m. Claus
Ahle-feldt. P.S.
Kruse, Ulrik Christian, dansk-norsk
krigare (1666—1727), förvärvade
krigserfarenhet under 6 års tid vid de danska trupperna i
kejsarens tjänst, fick 1699 kompani vid de
norska nationella dragonerna och blev 1710
deras överste. Berömd blev K. genom
striden vid Höland (se d.o.) 1718. Ehuru K. här
mera utmärkt sig för personlig tapperhet än
för militär förmåga, blev han dock 1716
bri-gadjär och 1717 generalmajor. 1722 blev K.
kommendant i Fredriksstad. P.S.
Kruse [krö’za], Carl Max, tysk bildhuggare
(f. 1854), arbetar i sten och trä med en betonad
strävan efter sluten omkrets i en i övrigt
akademisk stil. K. har gjort bl.a. ”Budbäraren
från Maraton” (1884, Nationalgalleriet i
Berlin) och en rad porträttbyster. K. har även
arbetat för scenen och är uppfinnaren av
rundhorisonten. G.S.
Kruse, Louis Frederik V i n d i n g, dansk
rättslärd (f. 1880), efter praktisk tjänstgöring
docent 1911, jur. d:r 1913 (”Arbejdets og
Kapitalens Organisationer retslig bedömt”), prof.
1914. K. har innehaft ett flertal offentliga el.
privata uppdrag, bl.a. i samband med
Nord-slesvigs övergång till Danmark 1920. Hans
förf.-skap berör särsk. sakrätten, där han är
en erkänd auktoritet, så ”Tinglysning” (1923),
”Ejendomsrettens Övergång” (1924),
”Kommentar till Tinglysningsloven” (1927),
”Ejendoms-retten” (5 bd, 1929—33), vidare
”Aktieselska-ber og Andelsforeninger” (1920). E.K.
Kruse [krö’za], K ä t h e, f. Simon, tysk konst
närinna (f. 1883), har särsk. gjort sig bemärkt
genom sin tillverkning av konstnärliga dockor
(se d.o. med bild) av stiliserat naturalistisk
typ och individuella kläder samt utförda i
starkt och präktigt material. K:s dockor ha
mångenstädes blivit imiterade, utan att ha nått
hennes standard. 1.
Krusenberg, gods i Alsike s:n, Stockholms
län; areal 887 har, varav 319 åker;
taxeringsvärde 366,400 kr. (1933). Slottet är uppfört
1800. K. bildades på 1640-talet av J. Kruus,
har tillhört bl.a. ätterna Lilliehöök och
Ceder-ström och innehas nu av fru S. Melander. Th.P.
Krusenstern. 1) AdamJohannvonK.,
rysk sjöofficer och hydrograf (1770—1846),
tjänstgjorde 1793—
99 i engelska
flottan. Sina
erfarenheter omsatte han bl.a.
i stark agitation för
direkt
handelsförbindelse mellan
Ryssland —• synnerligast
dess n.ö. besittningar
vid Stilla havet —
och Kina. I
kommersiellt och
vetenskapligt syfte startade
han den första
rys
ka världsomseglingen (1803—06). Under
denna utfördes viktigare hydrografiska arbeten
i Stilla havet, och Hawaiiöarna, Kamtjatka,
Kurilerna, Japan samt Kina besöktes. — K.
har utom flera spec. handelsgeografiska avh.
utg. ”Reise um die Welt in den Jahren 1803—
06” (3 bd, 1810—12, atlas 1814; sv. övers. 3 bd,
1811—12) och ”Atlas de 1’Océan pacifique” (2
bd, 1824—27). A.Ahn.
2) P a u 1 v o n K., den föregåendes sonson,
sjöofficer (1834—74), ledde 1860—62 exp. från
Petsjora i syfte att kartlägga kusten till
Je-nisej och undersöka Karahavet, som han första
gången i strid mot gängse föreställningar fann
isfritt. Efter förlust av sitt exp.-fartyg nådde
han 1862 kusten vid Jalmal (70° n.br.) och
påträffade samojeder. Berättelsen om K:s exp.
är den första om resor över Karahavet. A.Ahn.
Krusenstjerna, von, ätt adlad 1649 med
nedannämnde K.l). K.2) tillhörde en 1801
adopterad gren. — Litt: [J. E. v. Krusenstjerna]
”Slägten von K.” (1893). C.
1) Philip von K., urspr. C r u s i u s,
diplomat och ämbetsman (1597—1676), f. i
Eisleben, tjänade efter avslutade juridiska
studier flera olika herrar, bl.a. Wallenstein och
hertigen av Holstein-Gottorp, i vars tjänst han
bl.a. 1635—39 företog en av A. Olearius skild-
— 171 —
— 172 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
