Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krusenstjerna, 1. Philip von (Crusius) - Krusenstjerna, 2. Salomon Mauritz von - Krusenstjerna, 3. Edvard von - Krusenstjerna, 4. Henning von - Krusenstjerna, 5. Folke von - Krusenstjerna-Sprengel, 6. Agnes von - Krusflor - Kruskål - Krusmynta - Krussjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUSSJUKA
de amiral i Karlskrona.
3) Julius Edvard
politiker (1841—1907),
rad resa till Persien, övergick 1644 i svensk
tjänst, där han framförallt användes inom den
estniska förvaltningen och inlade stora
förtjänster om handelns utveckling. 1655 hovråd,
deltog K. s.å. i beskickningen till Moskva, blev
där fängslad och återkom först 1658. 1659
ståthållare i Reval, avsked 1670. P.S.
2) Salomon M a u r i t z v o n K.,
sjömi-litär (1794—1876), underlöjtnant vid
örlogs-flottan 1811, kommendörkapten 1841,
konter-amiral 1850, v. amiral och avsked 1861. K.
deltog i landstigningen på Kragerö 1814, var
eskaderchef för en svensk-norsk eskader i de
danska farvattnen 1849 och för en
svensk-norsk-dansk eskader 1853 samt 1858—61
befälhavan-E.Bz.
von K., ämbetsman,
jur. kand, i Uppsala
1864, avancerade i
Svea hovrätt,
sekreterare i Nya
lagberedningen 1875—77, led.
1877—78,
revisionssekreterare 1879,
exp.-chef i Civildep.
1879—83, statsråd
okt. 1883 och chef
för Civildep. nov.
1883—dec. 1889 i
Thyselius’,
Themptan-ders och Bildts
ministärer. Vid sin
av
gång ur statsrådet utnämndes han till
generalpostdirektör men återkallades 1896 till
civilminister av Boström och kvarstannade ss.
sådan även under v. Otters ministär 1900—02.
Därefter var han ånyo generalpostdirektör. K.
var en av sin tids dugligaste och driftigaste
sv. ämbetsmän. Särsk. lade han sig vinn om
kommunikationernas förbättring; under sin
senare statsrådstid var han en ivrig
järnvägs-byggare. Postförbindelsen med Tyskland över
Trälleborg—Sassnitz tillkom under hans
äm-betstid. Han var led. av F.K. 1885—93 och
av A.k. 1894—1907 (v. ordf, i Lagutskottet
1894—96). För försäkringsväsendets
utveckling och arbetsskydd verkade han som
statsråd och ordf, i särsk. utskott vid 1903 års
riksdag. Till sin politiska läggning var han
moderat liberal men uppträdde aldrig som
utpräglad partiman. E.Ths.
4) Henning Vilhelm Mauritz von K., den
föregåendes kusins son, sjömilitär (f. 19/2 1862),
underlöjtnant vid flottan 1882,
kommendörkapten 1903, kommendör 1912, konteramiral
1916, v. amiral 1923, amiral och avsked 1927.
K. deltog i fregatten ”Vanadis”
världsomseg-Hng 1883—85, var anställd i italienska flottan
1890—91, lärare vid Sjökrigshögsk. 1898—
1906, chef för Sjöförsvarsdep:s kommandoexp.
1906—09, statsråd och chef för
Sjöförsvars-dep. 1910—11 och chef för Marinstaben 1916
—27. K. har varit led. av ett flertal
kommittéer, bl.a. av kommissionen för flygväsendets
organisation 1917, och har utg. ”Likheter och
olikheter mellan sjökriget på innanhaven och
på oceanerna” (1930). E.Bz.
5) Johan Gustaf F o 1 k e v o n K., den
föregåendes syssling, bankinspektör (f. n/s
1872),anställdes efter jur. kand.-examen 1898 i
Civildep., blev notarie i Riksförsäkringsanstalten
1903 och var 1906—11 ledare för Stockholms
fondbörs. Efter anställning vid Stockholms
enskilda bank blev K. 1913 bankinspektör och
chef för Bank- och fondinspektionen. K. har
tillhört flera statliga kommittéer i bank- och
finansfrågor. T.E-r.
6) Agnes Julie Fredrika von K.-S p r e n
g-e 1, brordotter till K.3), författarinna (f. 9/io
1894), g. 1921 m.
förf. David Sprengel
(f. 25/# 1880), är en
stilist av hög rang,
som osentimentalt
och skarpsynt
behandlar kärlekens
intimaste problem,
varvid hon ej väjer för
ömtåliga, morbida
ämnen. Hennes mest
betydande verk
hittills äro
romanserierna om Tony (”Tony
växer upp”, 1922, ”Tonys läroår”, 1924,
”Tonys sista läroår”, 1926) samt om
”Fröknarna von Pahlen” (3 bd, 1930—32). B.Lz.
Krusflor, se C r è p e och Flor.
Kruskål, kulturväxt, se Kål.
Krusmynta, Mentha crispa, odlad art av
myntsläktet (se d.o.), har stor betydelse som
medicinalväxt. Växtens övre blommande delar
med vidsittande blad avskäras och torkas till
en drog, herba menthæ crispæ, av vilken
er-hålles krusmyntdroppar (k.-olja), k.-te.,
k.-tinktur, k.-vatten. A.V-e.
Krussjuka, en hos skilda växter uppträdande
deformation, vilken huvudsaki. yttrar sig i
inrullning, krusning och veckning av bladen.
K. förekommer i olika former hos potatis,
varvid bladen bli starkt krusiga och deras
spetsar och kanter vikas bakåt, i andra fall visa
mera strutformig uppåtvikning jämte
omfärg-ning av undersidan; orsakerna äro ej säkert
kända (se Potatis sjukd omar och V
i-russjukdomar). K. hos morot ter sig ss.
busklik krusighet hos bladen och förorsakas
— 173 —
— 174 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
