Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kräftsjukdomar, Kräfta - Kräftsläktet - Kräftstenar - Kräkla - Kräklingbo - Kräklinge - Kräkmedel - Kräkning, uppkastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄKNING
cancerteorier står hypotesen om kräftans e
n-d o g e n a uppkomst, som framställdes av
Gohnheim (o. 1880), och enl. vilken
svulsterna härstamma från embryonala
cellanlag, som under ett tidigt fosterstadium
avskilts från modervävnaden, men som under
en senare livsperiod i kraft av sin inneboende
embryonala tillväxttendens ge upphov till
tumörer. Denna uppfattning, som sedermera
modifierats av R i b b e r t m.fl., ger visserligen
en plausibel förklaring till uppkomsten av
vissa svulstarter, vilkas patologi har utpräglade
embryonala drag, men kan icke tillmätas
generell giltighet och förklarar allra minst,
varför en avsprängd cellgrodd just urartar till
kräfta.
Uteslutet är emellertid icke, att endogena
faktorer likväl kunna spela en roll vid
uppkomsten av kräfta. Den faktiska, icke alltför
sällsynta förekomsten av kräfta hos ett flertal
medl. av samma familj har föranlett
antagandet, att k. kunna vara ärftliga el. att åtm. en
viss disposition för kräfta kan bero på ärftligt
anlag, en uppfattning, som åtm. för vissa fall
har åtskilligt för sig. Även här har den
experimentella svulstforskningen lämnat värdefullt
stöd; sålunda har Maud S 1 y e genom
omfattande studier över spontantumörer hos ett
ofantligt material av vita möss kunnat
ådagalägga ett bestämt inflytande i enlighet med
mendellagarna av vissa ärftliga moment på
frekvensen av dylika tumörer. De senaste
årens genetiska forskning har vidare fäst
uppmärksamheten vid cellkromatinets
betydelse som bärare av arvsprincipen. I
ansluttill de resultat, som särsk. Morgan och
hans skola uppnått beträffande genom
röntgenbestrålning framkallade mutationer
hos cellkromosomerna, har man nu uppställt
teorien, att även kräftans ursprung skulle vara
att söka i mutationer, såväl inom själva
grodd-cellerna som i vanliga somatiska vävnadsceller.
Det tillhör framtiden att uppdaga, i vad mån
denna onekligen i hög grad fängslande
uppfattning kan ha ett faktiskt underlag och
bidraga till lösningen av k:s problem. L.E-g.
Kräftsläktet, se Flodkräftsläktet.
Kräftstenar, Lapis cancri, den platta,
halvklotformiga bildning, som avsättes på båda
sidorna av magsäcken hos flodkräftan, till 2/s
bestående av kalciumkarbonat. Pulvriserade
k. hade under 1600-talet stort anseende som
läkemedel, och hela k. användas ännu någon
gång för avlägsnande av främmande kroppar
ur ögat, varvid en k. lägges in under
ögonlocket. Oftast uppstå emellertid härigenom
svåra skador på ögat. J.H.
Kräkla (eg.: krokigt trä och samma ord som
Kräkla i Bambergs domkyrkoskattkammare.
Limogesemalj på förgylld koppar. 1100-talets
slut.
äldre sv. och dial. kräkla, träredskap för
om-röring av gröt o.d.) el. k r u m s t a v, en i
toppen vanl. volutartat inrullad stav, som är
tecken på biskopars och abboters värdighet;
den är vanl. av trä, med metallbeslag, övre
delen stundom av elfenben, och kan prydas av
ädla stenar, emaljer n^m. Se vidare
Biskops-skrud, sp. 1,186. E.W.
Kräklingbo, s:n i Gotlands n. hd, vid ö.
kusten, innanför östergarns halvö; 46,72 kvkm.,
allt land; 410 inv. (1932; 9 inv. pr kvkm.); 7,28
kvkm. åker (1927; 15,5% av arealen), 23,66
kvkm. skogsmark. I s. K. ligger Torsburgen
(se d.o.) — Av den 1211 invigda kyrkan
återstå det fyrkantiga korutsprånget i ö. samt
västportalen m.m. Vid 1300-talets början blev
kyrkan ombyggd i gotik med nya portaler i
s. Koret har väggmålningar; från medeltiden
äro också altarskåp o.a. inventarier bevarade.
— Pastorat: K., Anga och Ala,
Medelkontraktet, Visby stift. — Bild sp. 223. S..E. W.
Kräklinge, s:n i Hardemo hd, Örebro län,
n.n.v. om Hallsberg; 39,14 kvkm., därav 38,91
land; 819 inv. (1932; 21 inv. pr kvkm.); 22,os
kvkm. åker (1927; 58,2% av landarealen); 13,eo
kvkm. skogsmark. — Egendom: Torp (jfr
Helgelseförbundet). Pastorat i
Edsbergs kontrakt, Strängnäs stift. S.
Kräkmedel, se E m e t i c a.
Kräkning, uppkastning, den process, då
magsäckens innehåll tömmer sig uppåt genom
— 221 —
— 222 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
