Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kröyer, Peter Severin - Kshatriya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KSHATRIYA
P. S. Kröyer: ”Hipp, hipp, hurra!” Göteborgs konstmuseum.
Kröyer [kroi’-], Peter Severin,
norsk-dansk målare (1851—1909). K. föddes av
norska föräldrar men upptogs som fosterson av
H. N. Kröyer, vars namn han antog. Efter
studier vid konstakad. kom han till
Horn-bæk, där han 1875 målade sina första,
något tunna och omständliga fiskarbilder. Två
år senare lärde K. hos Bonnat i Paris att se
formen mera i stort och framförallt att
studera ”valören” efter naturen. I Spanien tog
han 1878 intryck av den måleriska realismen
särsk. hos Velazquez, återklingande som
mustig svärta och silvriga ljusblink i K:s
”Sardi-neri i Bretagne” (1879, Köpenhamns
Kunstmu-seum) och ”Italienska byhattmakare” (1880,
Hirschsprungska saml.). Sistn. bild, som
genom sin framställning av det svettiga arbetet
i ett mörkt, osunt kyffe starkt bröt av mot
folklivsromantikens Italia-idyller, väckte
mycken diskussion i Köpenhamn. K. kom
emellertid ej att fortsätta på den proletariska linjen;
han blev i stället en entusiastisk förkunnare
av solljuset och av livsglädjen i arbete och fest
under fri himmel — även en tolkare av
som
marnattens blå lyrik. Jämte djur- och
landskapsmålaren Th. Philipsen var det K., som i
Danmark införde det helt ljusa friluftsmåleriet
med tendens mot impressionismen (han tog
livlig del i grundandet av den antiakad.
”Kunst-nernes Studieskole”). På Skagen, där han 1882
slöt upp vid Anchers sida, utvecklade han sig
till en av Skandinaviens främsta
penselvirtuoser; sinnessjukdom, ärvd från modern, bröt
emellertid i förtid hans produktionskraft. —
Kolorist i djupare mening var K. ej, men han
kunde med lekande lätthet fånga
modellkaraktären, ljuset och rörelsen. Glänsande prov på
hans talang ej minst som porträttör finner man
i Hirschsprungska galleriets Kröyersal.
Berömda äro de stora porträttgrupperna i interiör
med helt el. delvis artificiellt ljus, där K. står
som banbrytande i Danmark vid sidan av
Vig-go Johansen. — Självporträtt se pl. vid art.
Danmark, konst. — Litt.: L. Tuxen, ”En
Malers Arbejde” (1928); K Madsen, ”Skagens
Ma-lere’ (1929). H.G-e.
Kshatriya [kfa’-], den andra i ordningen av
huvudkasterna i det urspr. indiska kastsystemet,
— 233 — — 234 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
