Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturras - Kulturskandinavism - Kulturväxter - Kultusminister - Kulvert - Kulör (färg) - Kulör (vätska) - Kum - Kuma - Kumaner, komaner - Kumamoto - Kumanovo - Kumarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURSKANDINAVISM
svensk röd och vit boskap, oxforddownfåret
och stora vita engelska svinet. H.Fqt.
Kulturskandinavism, en rörelse som uppkom
sedan den politiskt betonade skandinavismen
(se d.o.) efter dansk-tyska kriget 1864 spelat
ut sin roll. Den har småningom vuxit i styrka
och uppbäres sedan 1919 av den livskraftiga
Föreningen Norden (se d.o.), vartill även
Finland och Island äro anslutna. A.W-n.
Kulturväxter, växter, som människan
betjänar sig av för skilda ändamål och som
därför kommit att odlas i större utsträckning. K.
äro olika i skilda delar av jorden, alltefter de
krav de ställa på klimat, jordmån m.m. Medan
en del äro i odling urgamla, ha andra först i
förhållandevis sen tid kommit att spela rollen
av k. Efter deras nytta och användning kan
man urskilja olika slag av k.: 1) närings- och
lantbruksekonomiväxter, 2) njutningsväxter, 3)
handels- och industriväxter, 4) läke- och
giftväxter samt 5) prydnadsväxter. K. äro i flera
hänseenden underkastade de växlingar och
förändringar, som betingas av modets lagar,
tids-smaken, den ekonomiska konkurrensen och
den kemiska industriens framsteg m.m., varför
särsk. sent tillkomna k. mången gång fått träda
tillbaka el. lämna plats för andra. O.Gz.
Ku’ltusminister (till lat. cultus, vård,
uppfostran), kallas i en del länder, ss. i Danmark
och Tyskland, chefen för det ministerium, som
handhar undervisnings- och stundom även
kyrkoväsendet. K.G-w.
Kulvert, öppning i vägbank för mindre
vattendrag el. större dräneringsavlopp; utföres
vanl. med välvt tak, murad av sten el. i
betong. K. är även benämning på större ledning
av betong för avlopp el. för framdragande av
gas-, vatten- och elektriska ledningar under
gator m.m. E.R.S.
Kulö’r (fra. couleur, av lat. color, färg), färg.
— Kulört, färgad (vanl. i motsats till svart,
vit el. grå).
Kulö’r, brunfärgad vätska, som användes till
färgning av öl, vissa ättiksorter, brännvin, eau
de vie samt inom hushållet för färgsättning av
såser och soppor m.m., ofta under namnet
soja. K. av bästa kvalitet framställes genom
att smälta vanligt rörsocker tillsammans med
ringa mängd vatten (s o c k e r-k.). K. kan även
framställas genom kokning av druvsocker med
något alkaliskt medel, t.ex. soda (för färgning
av brännvin) el. ammoniumkarbonat (för
färgning av öl). Wk.
Kum, stad i Persien, 125 km. s.s.v. om
Tehe-ran, vid vägen till Schiras; c:a 35,000 inv. K.
är Persiens näst största vallfartsort och har
talrika karavanserajer och basarer. M.P.
Kuma, flod i Nordkaukasiska området, 640
Gravar i Kum från 1300-talets början.
km. lång. K. upprinner på Kaukasus’ n.
sluttning och når blott vid högvatten fram till
Kaspiska havet. M.P.
Kuma’ner, komaner (fry. polovtsy), ett
numera utdött turkfolk, urspr. bosatt kring
nedre Volga. Mot mitten av 1000-talet bröto
k. in i trakterna ö. om Karpaterna. K.
över-gingo till kristendomen. Deras rike gick under
på 1230-talet genom mongolerna, och de själva
uppgingo i de turkiska nogajerna och i
ungrarna. K:s namn lever ännu kvar i de ungerska
landskapsnamnen Kis-Künsåg (Lill-Kumanien)
och Nagy-Künsåg (Stor-Kumanien). Språkliga
minnesmärken äro bevarade i den s.k. ”Codex
cumanicus” (utg. av Kuun, 1883) och i ett
antal kyrkliga hymner. G.Jg.
Kumamoto, huvudstad i ken K. på Kyushu,
Japan; 164,460 inv. (1931). K. ligger i ett av
Japans rikaste tedistrikt, nära Shira kawas
mynning. K. har en av Japans förnämsta feodala
palatsanläggningar (från 1500-talet) med
berömda trädgårdar i äktjapansk stil. M.P.;G.S.
Kumanovo [koma’nåvå], stad i s.
Jugoslavien, vid en biflod till Vardar och vid
järnvägen Belgrad-Saloniki; 16,949 inv. (1931). Om
slaget vid K. seBalkankrigen 191 2—1 3,
sp. 1,207. M.P.
KumarFn, C6H4—O . CO, anhydrid till
ku-\ I
CH : CH
marinsyra, ortooxikanelsyra, kristalliserar i
— 283 —
— 284 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
