Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumarin - Kumassi, Kumasi - Kumbakonam - Kumiss - Kumla - Kumlaby kyrka - Kumla, Grimstens och Hardemo häraders tingslag - Kumla härad - Kumla kontrakt - Kumla—Yxhults järnväg - Kumlien, 1. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUMLIEN
färglösa nålar, förekommer i många
välluktande växter, ss. myskmadra, sötväppling,
tonka-böna. G.J.
Kumassi [eng. uttal kömä’si], K u m a s i,
huvudstad i prov. Ashanti, Guldkusten; 36,284
inv. (1931). Stora kakaoplanteringar. Från K.
utgå järnvägar till Sekondi och Accra vid
kusten. K. var förr huvudstad i Ashantiriket. M.P.
Kumbakonam, eng. Combaconum, stad i
pre-sidentskapet Madras, Indien; 60,760 inv. (1921).
Metall- och sidenindustri. K. är en av s.
Indiens mest berömda tempelstäder med
praktfulla pagoder; mycket besökt vallfartsort. M.P.
Kumiss, se K u m y s.
Kumla. 1) S:n i övertjurbo hd,
Västmanlands län, s. om Sala; 62,49 kvkm., därav 62,25
land; 1,622 inv. (1932; 26 inv. pr kvkm.); 35,os
kvkm. åker (1927; 56,3% av landarealen), 22,22
kvkm. skogsmark. Nära Tärna järnvägsstation
i n. delen av K. ligger Västmanlands läns
folk-högsk. — Pastorat: K. och Tärna, Sala
kontrakt, Västerås stift. S.
2) S:n i K. hd, Örebro län, mellan Hallsberg
och Örebro; 118,72 kvkm., därav 115,23 land;
9,792 inv. (1932), därav 3,398 i K. 2); 64,28 kvkm.
åker (1927; 55,8% av landarealen), 30,41 kvkm.
skogsmark. Den rymliga kyrkan (färdig 1834)
är uppförd i klassicerande stil, treskeppig med
två rader kannelerade träkolonner.
Stenindustri (Yxhults stenhuggeri a.-b.). Egendom:
Sä-bylund. — Pastorat i K. kontrakt, Strängnäs
stift. S.;E.W.
3) S:n i Lysings hd, Östergötlands län,
närmast s. om Tåkern; 12,62 kvkm., därav 7,si
land; 220 inv. (1932; 28 inv. pr kvkm.); 5,37
kvkm. åker (1927; 68,8% av landarealen), 0,68
kvkm. skogsmark. Kyrkan stammar, med sitt
utbyggda och genom absid avslutade kor och
sin ålderdomliga takstol, från den äldre
medeltiden; bland inventarierna märkes ett
altarskåp från 1400-talet. Största egendom: Sjö-
Kumla kyrka, Östergötland.
tuna. — Pastorat: Svanshals och K., Lysings
kontrakt, Linköpings stift. J.C.;E.W.
4) Municipalsamhälle i K. 2), vid K. station
på statsbanelinjen Hallsberg—Krylbo; 2,27
kvkm.; 3,398 inv. (1932). K. har hastigt
utvecklats sedan skotillverkningen, som tidigare
bedrevs som hemindustri överallt i socknen, i
och med den begynnande maskintillverkningen
koncentrerades till stationssamhället. K. är nu
näst Örebro Sveriges största skoindustriort.
— Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 6,961,100; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 4,109,760 (1931). — Litt.:
N. Helander, ”K. socken och
municipalsamhälle” (1925). S.
Kumlaby kyrka, se V i s i n g s ö.
Kumla, Grimstens och Hardemo häraders
tingslag, se Hallsbergs tingslag.
Kumla härad, i Örebro län, s. om Örebro och
i s. gränsande mot Östergötland, omfattar
socknarna K., Hallsberg och Lerbäck samt
Hallsbergs köping; 546,31 kvkm., därav 510,84 land;
19,844 inv. (1932; 39 inv. pr kvkm.); 129,43
kvkm. åker (1927; 25,3% av landarealen), 256,38
kvkm. skogsmark. K:s n. del, K. s:n och n.
delen av Hallsbergs s:n, tillhör den bördiga, här
på kambrisk sandsten vilande Närkesslätten,
som inom häradet på ett par ställen brytes av
sammanhängande skogsområden. S. om
Hallsbergs köping övergår landskapet täml.
oförmedlat i en särsk. i s. starkt sönderskuren
sjö-och mossrik urbergsplatå (övervägande gnejs).
Platåns branta gräns mot slätten betingas av
en i v.s.v.—-ö.n.v. gående förkastningslinje. En
annan mera framträdande brant med samma
riktning som den föregående möter på s. sidan
av sjön Tisaren, 100 m.ö.h., där platån strax
s. om sjön når 208 m.ö.h. K:s förnämsta
näringsgren är industri och hantverk (sko- och
läderindustri, maskinindustri, bruksrörelse),
som 1920 livnärde 40 % av befolkningen. Av
jordbruk och boskapsskötsel levde s.å. 29,7 %.
— K. tillhör Hallsbergs tingslag, Västernärkes
domsaga, och ingår i K. kontrakt, Strängnäs
stift. S.
Kumla kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar
8 pastorat: Askersunds stad; Askersunds
landsförsamling; Hallsberg; Hammar; Hardemo;
Kumla; Lerbäck; Snavlunda; 32,691 inv. (1932).
S.
Kumla—Yxhults järnväg, från Kumla
stats-banestation mellan Örebro och Hallsberg till
Yxhult, äges av Yxhults stenhuggeri-a.-b., har
spårvidd 1,435 m., längd 6 km. och öppnades föi
endast godstrafik 1885. Fr.E.
Kumlien [-li’n]. 1) Axel Frithiof K.,
arkitekt (1833—1913), blev efter studier i
Göteborg och Braunschweig arkitekt vid Statens
— 285 —
— 286 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
