Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumlien, 1. Axel - Kumlien, 2. Akke - Kumlinge - Kummel - Kummelsläktet - Kummer, Ernst Edouard - Kummin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUMLINGE
järnvägar, senare i Medicinalstyrelsen; gjorde
jämte brodern Knut Hjalmar K.
(1837—-97) ritningar till en mängd byggnader i
Stockholm, Malmö etc. samt herrgårdar; nämnas må
bland hans bästa arbeten Grand hotel och
Järnkontorets hus i Stockholm samt S:t Lars
sjukhus vid Lund. E.W.
2) Axel Ragnar (A k k e) K., den föregåendes
son, konstnär (f. 3/4 1884), fil. lic. 1914,
amanuens vid
Nationalmuseum 1916, har
utg. diktsaml. ”Stigar
och stråk” (1905)
samt ”1 exil” (1913);
visar i sin finstämda
landskapskonst
inflytande från Manet och
fransk impressionism
(ex. i
Nationalmuseum och Östersunds
museum). Sedan 1916
har K. i egenskap av
konstnärlig expert
hos förlags-a.-b. P. A. Norstedt & söner med
en ren, förädlad typografi på traditionell grund
samt med smakfulla bokomslag och bokband
(ex. i Nationalmuseum) ingripit reformerande
i sv. bokkonst. Som lärare i materiallära och
måleriteknik vid Konsthögsk. sedan 1924 har
han gjort en betydelsefull insats för sv.
konstutövning. K.E.S.
Kumlinge, skärgårdskommun i ö. delen av
Åland, Finland; 84 kvkm.; 986 inv. (1931),
svensktalande. K. omfattar flera öar och skär.
Den största ön heter likaså Kumlinge. Där
övermannade och tillfångatog 1808 ett åländskt
bondeuppbåd under kyrkoherde H. J.
Gumme-rus’ befäl med understöd av en mindre svensk
eskader den ryska besättningen. Mdn.
Kummel. 1) Stenrös. — Arkeol., se R ö s e.
— Sjöv., sjömärke, byggt av sten el. betong,
vanl. i form av en stympad kon och ofla försett
med ”topptecken”. Användes ant. för att
utmärka ett skär, en udde el. dyl. el. för att jämte
Kummel av huggen sten.
annat k. el. annat sjömärke angiva en enslinje
(se d.o.). E.Hg.
2) Zool., se Kummelsläktet.
Kummelsläktet, Merlu’ccius, tillhör
torskfamiljen och kännetecknas av 2 rygg- och 1
anal-fena samt frånvaron av skäggtömmar. Från
Island och Trondheim s. ut till Medelhavet och
in i detta förekommer k u m m e 1 n, M. vulga’-
Kummel, Merluccius vulgaris. Efter Brelim.
ris, svartgrå el. gråbrun med silverglänsande
sidor och buk. Den företager vidsträckta
vandringar och är en uppskattad matfisk. 1930
uppgick det europeiska fisket i Atlanten av
kum-meln till över 56 mill. kg. med ett värde av nära
50 mill. kr. N.R-n
Kummer [ko’mar], Ernst Edouard, tysk
matematiker (1810—93), prof, i Breslau 1842—
55, i Berlin 1855—83. K. har studerat geometri
(en viss fjärdegradsyta är uppkallad efter
honom), men framförallt har han arbetat inom
talteorien för att söka bevisa Fermats (se
denne) s.k. stora sats, vilket lyckades honom i en
stor mängd specialfall men icke generellt. De
teorier, han därvid utvecklade (särsk. rörande
delbarhetsförhållandena inom algebraiska
talkroppar), ha emellertid ett större vetenskapligt
värde än ett generellt bevis för Fermats sats.
H-r.
Kummin. 1) Bot. Kumminsläktet,
Ca-rum, av fam. flockblomstriga växter,
omfattar o. 22 arter, 1—2- el. fleråriga örter,
hu-vudsakl. utbredda i Gamla världens n.
tempererade område, några i Nordamerika (särsk.
Kalifornien), Chile och Kaplandet. Den
viktigaste arten, C. carvi, kummin, förekommer
i hela Sverige täml. allmänt på torra
ängsmarker, åkerrenar, vägkanter o.d. Det är en
3—6 dm. hög, 2-årig, ljusgrön, glatt ört med
parbladigt findelade blad och vita el. rödlätta
blommor. De mörkbruna, med ljusbruna åsar
försedda frukterna, som innehålla en skarpt
smakande eterisk olja, kumminolja, äro
en viktig krydda vid beredning av bröd, ost,
surkål, kumminbrännvin, likör, tvålparfymer
m.m. Ang. fructus carvi se K.2). A.V-e.
— 287 —
— 288 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
