Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kummin - Kumminmal - Kummin-olja, -vatten - Kumo - Kumol - Kumo älv - Kumpan - Kumulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUMULATION
Kummin, Carum carvi. Efter Francé.
2) Farm., Fructus carvi, klyvfrukten av
Carum carvi, oftast sönderfallen i sina delfrukter.
Innehåller bl.a. 4—7 °/o flyktig olja samt 20 %
fet olja. K. har sedan gammalt medicinsk
användning som magstärkande och
väderfördelan-de medel samt som krydda i hushållet. K.-o 1 j a,
Aethero’leum carvi, innehåller 50—60 °/o karvon,
dihydrokarvon, limonen, dihydrokarveol och
diacetyl. K.-v a 11 e n, Aqua carvi, är en
lösning av en del k.-olja i 10 delar sprit och 1,000
delar vatten. J.H.
Kumminmal, Depressa’ria nervo’sa, malfjäril
med rödgula el. gulbruna framvingar med
mörkbruna längsstreck mellan ribborna och vid
utkanten en spetsvinkligt bruten, ljus
tvärstrimma; vingbredd 20—-23 mm. Larverna leva i de
sammanspunna blomställningarna av kummin,
palsternackor, morötter o.a. umbellater och
förpuppas inuti stjälkarna. Förekommer i s.
Sverige till Uppland. E.W-n.
Kummin-olja, -vatten, se Kummin 2).
Kumo, fi. Kokemäki, kommun i Åbo och
Björneborgs län, Finland, vid Kumo älv, ö. om
staden Björneborg; 340 kvkm.; 7,785 inv. (1931),
finsktalande. K. är en av Finlands äldsta
odlingsbygder. Talrika fynd från sten- och
bronsåldern vittna om förhistorisk bosättning.
Fynden från järnåldern äro spec. rika. K. var en
av birkarlarnas handelsplatser. Där låg enl.
traditionen handelsplatsen Telje, som dock
för
lorade sin betydelse redan på 1300-talet, då
Ulfsby anlades närmare älvmynningen. Ä
kungsgården Kumogård i K. fanns under
medeltiden ett slott, där fogden över Satakunda el.
Kumogårds län var bosatt. — I K.
invigdes 1857 ett minnesmärke över biskop Henrik
på den plats, där han enl. sägnen predikat. Mdn.
KumoT, C6H5 . CH(CH3)2, sekundär
pro-pylbensol; kokpunkt 153°. K. är en
ned-brytningsprodukt av vissa terpener och
kam-ferarter. G.J.
Kumo älv, fi. Kokemäenjoki, avlopp för s.v.
Finlands största vattensystem, mynnar i
Bottniska viken vid staden Björneborg. Flodområde
21,240 kvkm.; längd från centralsjön Pyhäjärvi
(77 m.ö.h.) 165 km.; beräknad medelvatteneffekt
174,000 hkr., varav utbyggts 72,100 hkr. (1931).
I Pyhäjärvi utfaller genom Tammerfors ström
Näsijärvisystemet samt genom Lempäälä ström
Vånåsystemet. Pyhäjärvi utrinner genom
Nokia ström i en led av sjöar (Kulovesi,
Rautavesi, Liekovesi). Tillflöde från n. är här
Ikalisstråten. Vid Liekovesi begynner den eg.
älven, som från s. upptager bifloden Loimijoki.
Viktigare forsar på denna sträcka äro
Äetsän-koski, Harjavallankoski och Pirilänkoski.
Älven bildar ett vidsträckt delta och utfaller
genom tre mynningsarmar: Lotsöre (Luusuri),
Lana och Vähä-Rauma. K. älvdal är en av
Finlands äldsta kulturbygder. Vattenkraften är
Kumo älv.
flerstädes utbyggd för industriella ändamål.
Älven har även stor betydelse som
flottnings-led. Mdn.
Kumpa’n (eg.: brödkamrat, jfr Kompani),
kamrat; stallbroder; sälle.
Kumulation [-Jo’n] (se Kumulera),
anhopning. — Jur. 1) Inom straffrätten
betecknar k. sammanläggning av straff, se
Konkurrens och Sammanträffande
av straff. 2) Inom processrätten
användes k. för att beteckna förening av flera
mål i en rättegång. K. äger sålunda rum, ant.
då två parter i samma rättegång processa om
Uppslagsbok. XVI. ___ 289 ___
10
Artiklar, som icke återfinnas
— 290 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
