Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumulation - Kumulera - Kumunduros, Alexander - Kumys, kumiss - Kun, Béla - Kunar - Kunaxa - Kunckel (Kunkel), Johann - Kundt, August - Kundts rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUMULERA
flera särsk. anspråk, t.ex. på gr. av att
käranden stämt om olika rättsliga mellanvaranden
mellan parterna el. att svaranden uttagit
genstämning (o b j e k t i v k.), el. ock då i en
rättegång finnas flera kärande el. flera svarande
(subjektiv k.). Th.M. af R.
Kumule’ra (till lat. cu’mulas, hop, hög), hopa.
— Jur., se Kumulation.
Kumundu’ros, Alexander, grekisk
politiker (1814—83), mainot från Messenien,
advokat, regeringsfiskal, började sin politiska bana
i deputeradekammaren 1850, blev efter konung
Ottos avsättning 1862 justitieminister i den
provisoriska regeringen och hade stor andel
i utarbetandet av den nya grundlagen.
Förvärvet av Joniska öarna 1864 och Thessalien
1882 var till stor del K:s förtjänst. K., som
var regeringschef 6 gånger, var en av
Greklands största politiker under 1800-talet. P.Dhl.
Kumy’s, k u m i s s, av nomaderna i
Ostryss-land, mongoler, jakuter, kirgiser m.fl. ur
stomjölk framställd jäst och skummande dryck.
K. erhålles genom att försätta stomjölken med
gammal k. el. med i solen torkad k.-återstod,
varpå brygden får jäsa några dagar.
K.-fermen-tet innehåller dels mjölksyrebakterier, dels en
jästsvamp, Saccharomy’ces k., vilka framkalla
mjölksyre- och alkoholjäsning. K. håller 1—
3% alkohol, 0,85—3% mjölksyra, c:a 1,5%
mjölksocker och därjämte äggviteämnen, fett
och kolsyra. Det är ett utmärkt näringsmedel
vid avmagring (tvinsot). I Ural och Sibirien
ha upprättats k.-sanatorier. — K.-liknande
drycker framställas även ur andra mjölksorter, men
dessa ha ej samma goda egenskaper som den
äkta varan. Lj.
Kun [kön], B é 1 a, ungersk politiker (f. 1886),
fick, utgången ur judisk medelklass, juridisk
utbildning i Cluj
(Klausenburg) men
ägnade sig, ivrig
anhängare av
arbetarrörelsen, helst åt
socialistisk journalistik.
Under världskriget
råkade K. som
löjtnant i rysk
fångenskap; under ryska
revolutionen gjorde han
sig känd för
revolutionär propaganda
bland de ungerska
krigsfångarna, förvärvade Lenins förtroende och
kommenderade en röd armékår. Förklädd till
Rödakorsläkare, kom K. på falskt pass tillbaka
till Ungern i slutet av 1918, häktades och satt
i fängelse, då han vid ungerska revolutionens
utbrott 2% 1919 utsågs till Sovjet-Ungerns ut-
rikeskommissarie och blev dess ledande man.
Ehuru dålig människokännare hade K. större
förutsättningar att styra en stat än någon i
omgivningen; om hans ingrepp i politiken
denna tid se U n g e r n. Då rumänierna ryckte an
mot Budapest, flydde K. % s.å. till Wien, där
han t.v. isolerades på ett sjukhus, varefter han
återvände till Ryssland 1920. K. var en tid
regeringskommissarie på Krim, ägnade sig sedan
i sht åt Kommunistiska internationalen; på gr.
av ”vänsteravvikelse” kom han 1923 i konflikt
med Lenin. April 1928 häktades han under
besök i Wien men frigavs efter en tid. P.Dhl.
Kunar, flod i Indien, se C h i t r a 1.
Kuna’xa, forntida by n. om Babylon,
närmare läge obestämt, berömd genom slaget
mellan Kyros och hans broder Artaxerxes
sommaren 401 f.Kr. N.V.
Kunckel [koTjkal] (Kunkel), Johan n,
tysk kemist (1630—1702 el. 1703),
härstammande från en gammal glasblåsarefamilj. K.
sysslade med alkemi och var anställd som
guldma-kare hos flera tyska furstar. Från 1678
innehade han Christallinen Glashütte i Potsdam, där
han bl.a. uppfann rubinglaset (Kunckelglas). K.
kallades av Karl XI 1688 till Sverige och
adlades där 1693 von Lö wens tern. Han har
gjort stora insatser inom experimentalkemien
och upptäckte oavhängigt av Brand en
framställningsmetod för fosfor. Lj.
Kundt [kont], August Adolf Edward
Eber-hardt, tysk fysiker (1839—94), docent i Berlin
1867, prof, i Zürich, Würzburg, Strassburg,
slutl. Helmholtz’ efterträdare som prof, i
experimentell fysik i Berlin och föreståndare för
därvarande fysiska inst. K., som var en av
sin tids mera bemärkta experimentalfysiker, har
gjort sina viktigaste arbeten inom akustik och
optik. Mest bekant är han genom sin värdefulla
metod att undersöka stående ljudsvängningar i
pipor (se K u n d t s r ö r). K. behandlade vidare
gasernas inre friktion och
värmeledningsförmåga, den anomala dispersionen hos såväl
gaser och vätskor som hos metaller. Särsk. böra
nämnas K:s undersökningar över metallernas
optik, vilka lämnade mycket intressanta och
vetenskapligt betydelsefulla resultat. A.B.L.
Kundts rör, en av A. Kundt angiven metod
att studera stående ljudsvängningar i pipor.
Ett glasrör av c:a 1 m. längd och med en
diam, på någon cm. tillslutes i ena ändan.
Röret anbringas horisontellt, och man strör i dess
längdriktning ut ett tunt lager av något lätt
pulver, bäst finfördelad korkfilspån. Om
luften i röret på något sätt försättes i svängningar,
kan man genom pulvret studera
svängningstill-ståndet. I bukarna kastas pulvret häftigt
omkr., i noderna ligger det stilla. Som Ijud-
— 291 —
— 292 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
