Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kundts rör - Kunduriotis, P. - Kundzjuti - Kunene, Cunene - Kunersdorf - Kung - Kungahälla - Kung Björns hög - Kungei-ala-tau - Kung Fu-tsï el. Kung Kiu (Kung Chungni) - Kung Karl (Karlskyrka) - Kung Karls spira - Kung-Karl-öarna - Kungl., Kungliga - Kungliga biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGLIGA BIBLIOTEKET
källa användes en telefonmembran, en kraftigt
ljudande pipa el., vanligast, en stav, som
genom strykning i längdriktningen försättes i
longitudinella svängningar. K. r. ger en
utmärkt metod att bestämma ljudets hastighet i
gaser och fasta kroppar, att undersöka
gasernas elasticitet m.m. A.B.L.
Kundurio’tis, P., grekisk sjöofficer och
politiker, se Konduriotis.
Kundzjuti, folkstam, se Burushaski.
Kune’ne, C u n e n e, flod i Angola, upprinner
på Bihéplatån och har talrika katarakter;
bildar i nedre loppet gräns mot Brittiska
Sydväst-afrika. Längd c:a 1,200 km. M.P.
Kunersdorf [kö’narsdårf], by 5 km. ö. om
Frankfurt a. d. O., bekant genom det slag, som
där 12/8 1759 utkämpades mellan 48,000
preussare under Fredrik II å ena och 60,000 ryssar
under Saltykov jämte 19,000 österrikare under
Laudon å andra sidan. Preussarna hade till
att börja med framgång, men deras inf.-anfall
bröts slutl. mot det ryska fotfolkets tappra
motstånd och den svåra terrängen, om vilken
de ägde blott ofullst. kunskap. Kav:s försök
att hjälpa misslyckades, och framförallt
Lau-dons ingripande tillskyndade preussarna deras
största nederlag under sjuåriga kriget.
Förlusterna utgjorde å båda sidor 17,000 å 18,000
man, för preussarna över Vs, för motståndarna
över Vs av hela styrkan. P.S.
Kung, se Konung, Kortspel och
Schack.
Kungahälla, se K u n g ä 1 v.
Kung Björns hög, se Björns hög.
Kungei-ala-tau, bergskedja i Asien, se T i e
n-s h a n.
Kung Fu-tsi el. Kung K i u (Kung
Chungni), kinesisk filosof och
religionsstif-tare, se Konfucius.
Kung Karl (K a r 1 s k y r k a), s:n i Äkerbo
hd, Västmanlands län, närmast s. om Kungsör
och Arbogaåns nedersta lopp; 68,92 kvkm.
(land); 1,566 inv. (1932; 23 inv. pr kvkm.);
21,75 kvkm. åker (1927; 31,6 °/o av landarealen),
39,12 kvkm. skogsmark. Kyrkan ligger i
Kungsör, som tillsammans med K. K. bildar Kung
Karls församling, 70,38 kvkm., 3,785 inv.
— Pastorat: K. K. och Torpa, Västerrekarne
kontrakt, Strängnäs stift. M.P
Kung Karls spira, växtart, se S p i r s 1 ä
k-t e t.
Kung-Karl-öarna, en ganska låglänt ögrupp
ö. om Spetsbergen; 315 kvkm. öarna äro föga
tillgängliga men ha blott ett par större isfält;
de upptäcktes på 1860-talet och undersöktes
av en sv. exp. 1898. M.P.
Kungl., Kungliga. För artiklar, som ej
åter
finnas här nedan under Kungl (iga), se
huvudorden.
Kungliga biblioteket, Stockholm. Ang.
boksamlingarnas tillkomst och storlek se
Bibliotek, sp. 992. Karaktären av riksbibl. fick
K.b. redan tidigt, 1661 erhöll det rätt till
arkivexemplar (se d.o.). Bland senare med bibi,
införlivade saml. märkas bibi, på Gripsholm
Kungliga biblioteket. Interiörer se plansch vid
art. Bibliotek.
(1867, 3,000 bd av hela saml.) och
Drottningholm (s.å., 1,600 bd), delar av Karl XV:s
enskilda bibi, jämte det av Karl XIII upprättade
bibi, på Rosersberg (1873, inalles 30,000 bd),
Engeströmska saml. (se d.o.), Rålambska
ma-nuskriptsaml. (se Å. K. R å 1 a m b) samt A. E.
Nordenskiölds japanska saml. (5,380 bd), G.
Berghmans (se denne) saml. elzeviertryck. K.b.
innehåller den fullständigaste saml. av sv. tryck,
en dyrbar saml. handskrifter, däribland fornsv.
och fornisländska, ”Codex aureus” och
”Djä-vulsbibeln” (se d.o.); rikhaltig och värdefull är
ock plansch- och kartsaml. över samlingarna
finnas ett flertal kataloger, dels handskrivna,
däribland såväl en real- som en
nominalkata-log (se Biblioteksteknik), samt tryckta
(jfr I. G o 11 i j n, V. G ö d e 1 och G. K 1 e
m-ming). ”K.B:s handlingar”, innehållande
tryckta kataloger, årsredogörelser m.m. utgivas
sedan 1879, accessionskatalogen (se d.o.) sedan
1886. Den förste ”Kungl. bibliotekarien” torde
ha varit Johan Bure (se denne). Nuv. personal
utgöres av bibl.-chefen (sedan 1910 med titel
riksbibliotekarie), 4 l:e, 7 2:e bibliotekarier, 1
extra 2:e bibliotekarie, 8 l:e amanuenser och
1 2:e amanuens. — Urspr. hörande under
Kanslikollegiet, kom K.b. efter 1801 under
Kanslipresidenten, sedan 1809 under
Kanslistyrelsen och sorterar numera under
Ecklesiastik-dep. — Efter slottsbranden 1667 hade bibi.
— 293 —
— 294 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
