Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga teatrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGLIGA TEATRARNA
namn invigdes 18/i 1773 i den av J. E. Rehn
restaurerade Bollhusteatern med
Wellander-Uttinis opera ”Thetis och Pelée” den ännu
bestående kungl. operainstitutionen.
Dess förste chef var greve G. Ehrensvärd (till
1776). Hans efterträdare under 1700-talet voro
friherre A. Barnekow (1776—80), greve C. v.
Fersen (1780—86), friherre G. M. Armfelt (1786
—92), friherre K. Rålamb (1792—98) och
friherre J. H. Hamilton (1798—1804). Bland
konstnärliga och tekniska ledare under
1700-talet märkas kapellmästarna italienaren F.
Utti-ni samt tyskarna J. M. Kraus, abbé Vogler och
J. C. F. Hæffner, den franske balettmästaren
L. Gallodier och hans landsman,
dekorations-målaren J. L. Desprez, samt maskinmästaren J.
Schef. Bland operans sångkrafter under
1700-talet framstodo särsk. Elisabet Olin, Karl
Sten-borg, Lars Lalin, Anders Nordén, Hans
Björkman, Hedvig Wigert, Sofia Augusti, Chr.
Karsten, Marie Louise Marcadet, tyskan Franciska
Stading och danskan Karoline Müller. Försök
att med samma personal giva dramatiska
föreställningar uppgåvos 1777. Därvid hade särsk.
framträtt fruarna Wigert och Marcadet,
Charlotta Eckerman och den tidigt bortryckta Ulrika
Rosenlund. Sång-, musik- och balettskolor
inrättades under 1770-talet. Kungl. teatern invigde
3%> 1782 med Adlerbeth-Naumanns opera ”Cora
och Alonzo” sitt nya hem,
GustavIIIsope-r a h u s vid nüv. Gustav Adolfs torg (nuv.
Kungl. teaterns tomt), uppfört efter ritningar av
Adelcrantz. Fasaden, vars krön bar inskriften
”Gustavus III patriis musis”, är kopierad i
Arvfurstens palats. Salongen, belägen åt
Arsenals-gatan, var från början inredd med fyra
logerader, amfiteater, parterre noble under första
radens sidor, stående parterr och oxögon i
pro-sceniet samt dekorerad i vitt och guld.
Konungens personliga anslag bestämdes 1786 till
83,000 rdr. På Bollhusteatern ryckte 1783 ett
franskt sällskap in, som 1781—92 också spelade
på Drottningholm och på den 1781 inredda
hovteatern på Gripsholm Sällskapet stod till 1787
under ledning av J. M. Boutet de Monvel, som
också hade att utbilda medl. av operan o.a.
lämpliga aspiranter för talscenen. Kungl.
teaterns elevskola inrättades 1787. A. F. Risteil
öppnade 2/s 1787 i Bollhusteatern den
Svenska dramatiska teatern, som spelade
omväxlande med fransmännen. Försöket
misslyckades. Men Gustav III ingrep, organiserade
teatern som associationsföretag under Kungl.
teaterns överinseende och med en av dess
direktion förordnad ordningsman i spetsen för
skådespelarnas kommitté, gav det ett
engångsan-slag av 33,676 rdr och ett årligt bidrag av 440
rdr i logehyra samt lät 17/s 1788 med G. F. Gyl-
— 297 —
Artiklar, som icke återfinnas
lenborgs ”Sune jarl” åter öppna teatern ss.
Kungl. Svenska dramatiska
teatern. Där framträdde intill 1800 bl.a. Karl
Gabriel Schylander, Abraham de Broen, Kjell
Waltman, Samuel Ahlgren, Andreas Widerberg,
Lars Hjortsberg, Louis Deland, fru Marcadet,
“Fredrika Löf, Kristina Ruckman, Ebba
Morman, Charlotta Neuman och Inga Äberg.
Tal-och sångscen voro f.ö. ej strängt skilda i fråga
om tjänstgöringen. Speldagar voro under
1700-talet i regel två i veckan och ökades sedan
successivt. Bollhusteatern stängdes vid Gustav
HI:s död och revs 1793. Den kungl. talscenen
delade skådeplats med operan, tills den ss.
Kungl. Mindre teatern Vn 1793 med
Gustav HI:s ”Svartsjuke neapolitanaren”
kunde inviga sitt nya hem i Arsenalen (f.d. De
la Gardieska palatset) i nuv. Karl XII:s torg.
Den efter ritningar av K. F. Sundvall för
24,000 rdr av konungens egna medel där
inredda teatern ägde tre logerader,
halvcirkelrund amfiteater, sittande parterr och
avantsce-ner samt rymde o. 600 åskådare. K.t:s
monopolställning i huvudstaden underströks 1798 av
Gustav IV Adolf, som då med 15,000 rdr inlöste
K. Stenborgs privilegium, varigenom
Munkbroteatern 1799 stängdes. Chefer för K.t. under det
tidigare 1800-talet voro A.N. Edelcrantz (1804
—10), A. F. Skjöldebrand (1810—12), greve G.
Löwenhielm (1812—18), friherre G. F.
Äker-hielm (1818—23), greve G. Lagerbjelke (1823—
27), greve K. J. Puke (1827—31), B. v. Beskow
(1831—32) och P. Westerstrand (1832—38).
Bland konstnärliga ledare under samma period
märkas kapellmästarna schweizaren Ed. Du Puy
och J. F. Berwald samt scenens styresmän L.
Hjortsberg och G. Äbergsson, bland operans
konstnärer Ed. Du Puy, Karl Gust. Lindström,
Per Sällström, systrarna Jeanette Wässelius och
Justina W.-Casagli, Ann-Sofie Sevelin och
Elisabet Frösslind samt dansören italienaren
Filip-po Taglioni, bland talscenens Jan Erik
Broo-man, Gustav Äbergsson, Anders Lundberg, Karl
Fr. Berg, Ax. Fr. Cederholm, bröderna Fr. och
Lars Kinmansson, Per Erik Sevelin, Joh, Gust.
Lindman, Nils Vilh. Almlöf, Olof Ulrik
Torss-low, Joh. Henr. Hyckert, Karolina Äbergsson,
Maria Deland, Karolina Bock, Charlotta
Eriksson, Sara Torsslow och Emilie Högqvist.
Gustav IV Adolf stängde 1806 operan och indrog
dess anslag men lät från 1807 en del av dess
personal uppträda i sångspel på talscenen, som
därför och för den 1806 nyorganiserade
elevskolans upprätthållande fick ett årligt anslag
av 16,053 rdr. Konungen avstod samtidigt till
teatern sin äganderätt till operans samtliga
material. En kungl. befallning om operahusets
rivning korsades av kriget 1808, då byggnaden
— 298 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
