Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga teatrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGLIGA TEATRARNA
Julia Jahnke samt balettkonstnärerna Robert
Sjöblom, Hilda Lund, Amanda Forsberg,
Gunhild Rosén och Cecilia Flamand, vid talscenen
Karl Fr. Lagerqvist, Ferd. Thegerström, Knut
Almlöf, Gust. Fredrikson, Ax. Elmlund, Viktor
Hartman, Aug. Lindberg, Nils Personne, Em.
Hillberg, Albion örtengren, Osc. Bæckström,
Maur. Gründer, Aug. Palme, Bror Olsson, Georg
Skånberg, Fr. Hedlund, Helfrid Kinmansson,
Betty Almlöf, Ottilia Littmarck, Berta
Tamme-lin, Gurli Ulff, Hilda Klefberg, Lotten Dorsch,
Selma Lindqvist, Thekla Ählander, Louise
Fahl-man, Olga Björkegren, Anna Zetterberg, Ellen
Hartman, Lina Sandell, Helga Rundberg, Lotten
Seelig, Constance Byström, Amanda Jansson
(Personne) och Karin Swanström. K.t.
utlämnades 1888 till privat drift med bibehållande
av konungens anslag av 60,000 kr. till operan
och 15,000 kr. till talscenen. Operan drevs 1888
—90 av K. Nordqvist, 1890—92 av en
association under hans ledning, sista säsongen också
med dramatisk avd. 1889 bildades ett
”teater-byggnadskonsortium” för att uppföra
nybyggnad i det gustavianska operahusets ställe och
på dess tomt. Riksdagen medgav för bygget ett
premieobligationslån på 10 mill. kr. och
beviljade för operaverksamheten ett årligt anslag av
60,000 kr. från byggnadens fullbordan, varjämte
Stockholms stad lämnade ett byggnadsbidrag av
600,000 kr. Sista föreställningen i det gamla
operahuset gavs 30/u 1891, varefter operan 26/i2
1891—3/s 1898 var inrymd i Sv. teatern. 1893
beviljades ett nytt premieobligationslån, varav
bygget fick 617,000 kr. och operaverksamheten
70,000 kr. jämte 77,000 kr. årl. till 1897. Den
nuv. Kungl. teatern invigdes 19/g 1898 med
brottstycken av A. F. Lindblads ”Frondörerna”
samt F. Berwalds ”Estrella di Soria”. Det nya
operahuset är uppfört efter ritningar av A.
Anderberg för en kostnad av 5,200,000 kr. och
rymmer å parkett och tre rader 1,239 åskådare.
Operaverksamheten överläts till ett a.-b. med
ett kapital av 294,000 kr. och en styrelse på 5
personer, av vilka K.m:t tillsätter 3, däribland
teaterchefen med 3-årigt mandat. Kungl.
teaterns chefer sedan o. 1900 ha varit A. Burén
(1892—1907), A. Thiel (1907—08), A. Ranft, som
1908—10 drev operan på egen risk, greve H.
v. Stedingk (1910—19), K. A. Riben (1919—23)
och är sedan 1924 J. Forsell. Bland operans
konstnärliga ledare under samma period
märkas kapellmästarna Hj. Meissner, finnen A.
Jär-nefelt, V. Stenhammar, italienaren T. Voghera,
A. Wiklund, N. Grevillius och tysken H.
Sandberg, regissörerna Aug. Lindberg, E. Linden,
K. A. Söderman, tysken J. Goldberg, V.
Peter-son-Berger, G Klintberg, H. André, R.
Hyltén-Cavallius och H. Stangenberg, balettmästarna
— 301 —
Gunhild Rosén, tyskarna O. Zöbisch och R.
Köller, S. Tropp, L. Steier, polacken J.
Ciep-linski och tysken J. Algo samt
dekorationsmå-larna T. Jansson och J Jon-And, bland
sångkonstnärer Henning Malm, Åke Wallgren, Emile
Stiebel, Martin Oscar, David Stockman, Osc.
Ralf, Josef Herou, Carl Richter, Conny Molin,
Olle Strandberg, norrmannen Ivar Andrésen,
Sven Herdenberg, Einar Larsson, Einar Beyron,
Leon Björker, Joel Berglund, Jussi
Björ-ling, Anna Oscår, Liva Järnefelt, Julia
Claus-sen, ryskan Andrejeva Skilondz, Anna Edström,
Nanny Larsén-Todsen, Ruth Althén, Karin
Branzell, Greta Söderman, Karin Rydqvist,
Göta Ljungberg, Gertrud Pålsson-Wettergren,
Kerstin Thorborg, Inez Wassner, Irma Björck,
Brita Hertzberg, Helga Görlin, Elsa Larcén,
Brita Ewert och Elsa Ekendahl, bland
balettkonstnärer Oscar, Sven och Anna Tropp,
Victoria och Ebon Strandin, Lisa Steier, Jenny
Has-selqvist, norrmannen Otto Thoresen, Elly
Holmberg och Cissi Olsson. Dramatiska
teatern drevs 1888—98 av en association under
en 5-mannastyrelse med G. Fredrikson som
direktör och E. af Edholm som censor och
inspektor. Associationen fick till operan ss.
hyresersätt-ning avstå konungens årsanslag på 15,000 kr. och
uppbar endast 7,385 kr. i kungl. logehyra. 1889
nedsattes hyresbeloppet till 11,385 kr. 1891 slo
pade associationen mångväldet, och Fredrikson
blev ensam direktör. Riksdagen 1892 avvisade
ett förslag att för talscenens räkning inköpa
Svenska teatern. 1898—1904 drevs Dramatiska
teatern utan kungl. märke av en association
på 4 personer med N. Personne som intendent
och friherre K. K:son Bonde som censor och
inspektor. 1904—07 drevs teatern av
Fredrikson personligen mot en årshyra av 1,000 kr.
1901 inrättades ett penninglotteri i syfte att
finansiera en nybyggnad för den kungl.
talscenen. Sista föreställningen i gamla ”Dramaten”
gavs 14/e 1907, då programmet upptog L.
Ful-das ”Livets maskerad”. Den nuv. Kungl.
Dramatiska teatern vid Nybroplan
invigdes med Strindbergs ”Mäster Olof”
(vers-uppl.) 18/2 1908. Teatern är uppförd efter
ritningar av Fr. Lilljekvist för en kostnad (inkl,
tomt) av 6,370,000 kr. och rymmer å parkett
och 3 rader 949 åskådare. Teaterchefer i det
nya huset ha varit K. Michaelson (1907—10),
T. Hedberg (1910—22), T. Svennberg (1922—
28) och är sedan 1928 E. Wettergren. Bland
konstnärliga ledare från o. 1900 märkas
regissörerna E. Grandinson, K. Hedberg, G. Linden,
P. Lindberg, O. Molander och A. Sjöberg samt
dekorationsmålarna J. Ericsson och S. E.
Ska-wonius. Bland talscenens konstnärer under
samma period märkas Gust. Bergström, John
— 302 —
Artiklar, som icke återfinnas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
