Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga teatrarna - Kungliga teatrarnas pensionsinrättning - Kunglig höghet - Kunglig majestät (Kungl. maj:t, K.m:t) - Kunglig majestäts (Konungens) befallningshavande (K.B.) - Kunglig majestäts kansli (K. m:ts kansli), Konungens kansli, Kansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGLIGA TEATRARNAS PENSIONSINRÄTTNING
Riego, Tore Svennberg, Albin Lavén, Osc.
Johanson, Karl Browallius, Ax. Hultman, Ax.
Hansson, Anders de Wahl, Carl Barcklind, Olof
Winnerstrand, Einar Fröberg, Gösta Hillberg,
Nils Arehn, Ivar Nilsson, Elis Ellis, Ivan
Hed-qvist, Sven Bergvall, Ivar Kåge, Lars Hansson,
Gustav Molander, Uno Henning, Torsten Winge,
Kolbjörn Knudsen, Edvin Adolphson, Håkan
Westergren, Julia Håkanson, Augusta Lindberg,
Gerda Lundeqvist, Hilda Borgström, Valborg
Hansson, Harriet Bosse, Astri Torssell, Pauline
Lindstedt (Brunius), Maria Schildknecht, Signe
Kolthoff, Karin Molander, Tora Teje, Märta
Ekström, Inga Tidblad och Anna Lindahl. Kungl.
Dramatiska teatern drives sedan 1907 liksom
operan av ett bolag genom en styrelse på 5
personer, av vilka K.m:t utser 3, bland dem
teaterchefen med 3-årigt mandat. Aktiekapitalet
är 200,000 kr. och den av byggnadskonsortiet
överlämnade reservfonden (ej utnyttjade
lotteri-anslag) 285,600 kr. — Båda K.t. åtnjuta sedan
1909 bidrag av lotterimedel. K.t:s ekonomi och
konstnärliga skötsel ha upprepade gånger
varit föremål för officiella utredningar, bl.a. 1880,
1897, 1906 (Dramatiska teaterns
nyorganisation), 1923 (Operan), 1928 och 1930
(Dramatiska teatern) samt 1933, den ”Engbergska
teaterutredningen”, med sikte på bl.a. att utsträcka
K.t:s verksamhet till landsorten.
Av de under 1770-talet inrättade skolorna för
sång, musik och dans existerar
Balettelevskolan ännu. Utbildningen i sång och musik
förlädes under 1800-talet småningom helt och
hållet till Musikkonservatoriet. Den 1787
inrättade, 1806 nyorganiserade dramatiska
elevskolan var till 1887 förbunden med K.t. och 1887—
89 förlagd till Musikkonservatoriet och förenad
med dess operaklass. Dramatiska
teaterns elevskola med 2- (ev. 3-)årig kurs
övertog 1889 utbildningen för talscenen, och
Kungl. teatern inrättade för att tillgodose sin
egen nyrekrytering 1913 Operaskolan, där
för inträde förutsättes sånglig utbildning. G.K-g.
Kungliga teatrarnas pensionsinrättning,
pen-sionsinrättning för Kungl. teatrarnas artist-,
balett-, kör- och tjänstemannapersonal, vilka i
regel äro obligatoriskt anslutna till densamma.
Den grundades 1788 genom en bestämmelse, att
avsättningar skulle ske till en pensionskassa vid
talscenen, och erhöll sitt första regi. 1816. T.E-r.
Kunglig höghet (ty. Königliche Hoheit, eng.
Roy al highness), Ers, det i Sverige brukliga
tilltalsordet till alla medl. av det regerande
furstehuset förutom konungen och
drottningen, som tituleras (Ers) Majestät. Har i
utlandet liknande användning. G.W.F.
Kunglig majestät (Kungl. maj:t, K.m:t),
beteckning för högsta styrande makten i
Sve
— 303 —
rige, ant. utövad av konungen i statsrådet el.
av annan regering; kan även beteckna högsta
dömande makten, representerad av Högsta
domstolen och Regeringsrätten, vilkas beslut
utfärdas i konungens namn och under hans
sekret, d.v.s. med användande av det vanliga
rikssigillet. — K. m. och Kronan, se
Kronan. J.E.N.
Kunglig majestäts (Konungens)
befallningsha-vande (vanl. förk. K.B.), se Länsstyrelse.
Kunglig majestäts kansli (K. m:ts kansli),
Konungens kansli, ofta endast
Kansliet, är nu den officiella,
sammanfattande benämningen på statsdepartementen (se
Departement), Justitiekanslersämbetet (se
Justitiekansler) och Nedre
justitiere-visionen (se d.o.). Då statsdep. tillsammans
kunna sägas utgöra den eg. nutida
motsvarigheten till det forna Kungl. kansliet, under det
att Justitiekanslern och Nedre
justitierevisio-nen ha mera egenartade uppgifter, avses med
benämningen Kansliet i dagligt tal vanl.
endast dep., betraktade ss. en enhetlig
organisation. K. bildar numera endast i sådan
mening och alltså eg. blott till namnet en enhet.
Omedelbart anslutet till regeringsmakten och i
direkt beroende av denna och dess
växlingar, representerar K. samtidigt genom
organisationens fasthet och styrka kontinuiteten i
regeringens verksamhet och hävdar sålunda
sin traditionella ställning ss. riksstyrelsens och
den centrala statsförvaltningens kärna.
I samband med det nationella
konungadö-mets uppbyggande genom Gustav I möta de
tidigaste försöken att huvudsaki. efter tyskt
mönster skapa fasta former för
statsförvaltningens verksamhet. På Stockholms slott
finna vi då ett till konungens person knutet
Kansli (med en personal av kanslerer,
sekreterare och skrivare, sedermera under
ledning av hovkanslern), där skrivelser till
konungen mottogos och hans egna skrivelser
uppsattes och expedierades.
Offentligt-rätts-lig karaktär och fastare organisation erhöll
statsförvaltningen emellertid först under
Gustav II Adolfs regering. En serie
kansliordningar reglerade nu närmare Kansliets
organisation och verksamhet. Genom 1626 års
kansliordning, som visserligen endast hade
provisorisk karaktär och vars bestämmelser icke
kommo att helt förverkligas, blev Kansliet ett
fastare organiserat kollegialt ämbetsverk. I
spetsen för detsamma ställdes ett kollegialt
kansliråd, bestående av kanslern ss.
president och 2 ur riksrådens krets hämtade
kansliråd ss. led. Kansliets uppgift blev av
två-faldig art: i första hand skulle det vara ett
beredande och expedierande organ för
ko
— 304 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
