Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuratel - Kurativ - Kurator - Kurbitssläktet - Kurbskij, Andrej - Kurck, ätt - Kurck, 1. Arvid - Kurck, ätt - Kurck, 1. Axel - Kurck, 2. Jöns - Kurck, 3. Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURCK
alldeles särsk. art k. är ordf.-skapet i en
studentnation.
C.G.Bj.
Kurati’v, botande.
Kura’tor (lat. cura’tor, till cura’re,
ombesörja), ombesörjare, förvaltare, uppsyningsman.
— 1) I forntidens Rom, särsk. under
kejsartiden, titel på ämbetsman för ombesörjande
av olika förvaltningsuppgifter, ss. offentliga
byggnadsarbeten, kloak-, väg- och
vattenled-ningsväsen, spannmålsutdelning m.m. H.Sj.
2) Man el. kvinna, betrodd med kuratel (se
d.o.).
3) Vid sv. univ. ordf, för en studentnation,
även kallad ’T:e k.” Dessutom finnas också
(t.ex. i Uppsala) en ”2:e k.” (ofta nationens
kassör) och ”3:e k.” (bibliotekarie) el. (t.ex.
i Lund) en prokurator, som är nationens
v. ordf. W.N.
Kurbitssläktet, Cucu’rbita, av fam.
gurkväxter, omfattar 10, sannolikt alla tropiskt-ame-
Jättefrukter av pumpa, Cucurbita pepo, på en
nordamerikansk farm.
rikanska arter. De äro 1- el. fleråriga,
krypande el. klättrande örter med greniga klängen,
stora, gula, monoika blommor och bärfrukt.
I n. tempererade området, även i Sverige,
odlas den allmännaste arten C. pepo, pumpa,
kurbits, växtmärg, en 1-årig, vanl.
ned-liggande, intill 10 m. lång, grovhårig ört med
oftast stora, mer el. mindre klotrunda, ätliga
frukter. Varieteter av denna art odlas ofta
som prydnadsväxter. A.V-e.
Kurbskij, A n d r e j Michajlovitj, rysk
fältherre (1528—83), deltog i erövringen av Kazan
1552 och hade i förbund med popen Silvester
stort inflytande på Ivan IV under dennes
tidigare regeringsår. 1564 flydde K. till
konungen av Polen. Den unika brevväxling, som
därefter följde mellan K. och tsaren, är en
synnerligen intressant historisk källa. — Litt.:
K. Stählin, ”Der Briefwechsel zwischen Iwan
dem Schrecklichen und Fürst K.” (1921). P.Dhl
Kurck, gammal finländsk frälseätt, vars siste
medl. var nedannämnde K.l); dennes syster
var g.m. lagmannen Knut Eriksson, stamfader
för yngre ätten K. (se följ. art.). C.
1) Arvid K, biskop (1464—1522). Efter
studier i Paris blev han där mag. Genom sin
höga samhällsställning och sina personliga
egenskaper steg han till de högsta kyrkliga
ämbeten i Finland och valdes enhälligt till
biskop 1510. För kyrkans verksamhet ivrade
han och anskaffade för dess behov en
handbok, ”Manuale Aboense”. I unionsstriden
ställde sig K. på det fosterländska partiets sida
och anslöt sig till Gustav Vasa. Vid
danskarnas belägring av Åbo begav han sig på flykt
men led skeppsbrott i Bottniska viken och
omkom. A.S.
Kurck, friherrlig ätt, stammande från
frälsemannen Knut Eriksson (död o. 1539), f. i
Småland, riksråd 1504, lagman i Satakunta och
Österbotten 1511 samt g.m. en medl. av den
gamla finländska frälseätten K., vars namn
och gods hans barn togo i arv. Hans sonson
var nedannämnde K.l), vars brorson K.2) 1625
introducerades på sv. riddarhuset och 1651
blev friherre. En av dennes ättlingar, Arvid
Fredrik K. (1735—1810) till Jordberga,
Malmöhus län, 1775 president i Vasa hovrätt.
1781 i Göta hovrätt, 1792 i Kammarkollegium,
1793 en av rikets herrar, blev 1797 greve men
tog aldrig introduktion. C.
1) Axel Jönsson K., krigare (1555—1630),
blev 1593 ståthållare i Narva, fick 1598 av
Sigismund överbefälet i Finland men blev 1599
slagen av hertig Karl och strax därpå fången
i Viborg. Dömd till döden i Linköping 1600,
benådades K. på avrättsplatsen men satt fången
till 1602. Därefter användes K. i flera viktiga
värv av Karl IX, bl.a. som generalkrigsöverste
i Finland men betraktades dock alltid av
konungen med en viss misstro. P.S.
2) Jöns Knutsson K., den föregåendes
brorson, friherre, ämbetsman (1590—1652), blev
efter fullbordade studier ryttmästare vid
adelsfanan men övergick snart till civil tjänst, blev
1631 president i Åbo hovrätt, 1633 riksråd
och var 1645 ett av de sv. ombuden i
Brömse-bro. Särsk. som hovrättspresident gjorde K.
en stor insats. Svåger till A. Oxenstierna, var
K. även en av Finlands rikaste män och förde
ett lysande ”hov”. P.S.
3) Knut Jönsson K., den föregåendes son,
friherre, ämbetsman (1622—90), 1651
landshövding, 1660 riksråd och assessor i
Kommers-kollegium, 1663 president där, 1677 president
i Svea hovrätt, avsked därifrån 1680 och från
rådsämbetet 1681. K. hörde under Karl XI:s
minderårighet till M. G. De la Gardies mot-
— 333 —
— 334 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
