Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurck, 3. Knut - Kurck, 4. Clas - Kurder - Kurdiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURDER
ståndare och sökte
1675 störta honom
genom att stödja den
mot honom
framställda anklagelsen för
högförräderi.
Sedermera uppträdde K.
oförskräckt mot
förmyndarräfsten och
rådets förnedring
men råkade
därigenom i onåd hos Karl
XI och skildes från
sina ämbeten. Liksom fadern och dennes
farbroder var K. mycket intresserad av genealogi.
P.S.
4) Clas Carl Gustaf K., den föregåendes
ättling i 5:e led, friherre, naturvetenskapsman
(f. 26/8 1849), studerade i Uppsala och
Leipzig, bedrev 1877—97 lantbruk å Petersborg,
Smedstorps s:n, Skåne, har ägnat sig åt
geologi och botanik, företrädesvis åt
undersökningar över kalktuffer och torvmossar i s.
Skåne, deras fauna och flora. Särsk. viktiga
äro hans arbeten över kalktuffen vid Benestad
och förekomsten av kärrsköjdpaddan i
Sveriges torvmossar. — K. blev 1918 fil. hedersd:r
i Lund. K.A.G.
Kurder, sammanfattande beteckning för ett
antal iranska stammar, som till sin huvudmassa
äro hemmahörande i prov. Luristan, Kurdistan
och Azerbejdzjan i Persien, motsvarande delar
av Iraks ö. gränsområden samt ö. och s.
Arme-nien. Mindre betydande kurdiska kolonier
finnas i Transkaukasien, Cilicien, på spridda
ställen i Mindre Asien, i Syrien, Chorasan, Kirman,
Belutsjistan och möjl. även Afganistan.
Antalet k. i Persien uppskattas till c:a 500,000,
i Turkiet till c:a IV2 mill., i Irak till V2 mill.,
i Transkaukasien och Syrien till vardera 125,000.
K. visa, särsk. i Armenien och n. Irak,
tendenser till stark utbredning. Till k. räknas, ehuru
Kurdisk hydda i bergen.
ej med full rätt, 1 u r e r n a i Luristan samt
z a z a i Armenien. — K. torde, vad deras
ursprung beträffar, höra till de mest heterogena
elementen bland Främre Orientens befolkning;
om någon enhetlig kurdisk folktyp kan ej vara
tal. Med denna heterogenitet i härstamning
har man — dock sannolikt med föga rätt —
velat bringa i samband det kurdiska samhällets
sociala struktur, näml, förekomsten av en
överordnad, nomadiserande el. halvnomadiserande
krigarkast och den under dennas skydd stående
bofasta, åkerbrukande befolkningen. Tendensen
till bofasthet synes numera bli alltmera
utpräglad. — Religionen är i allm. den schafiitiska
sunnismen; därjämte finnas åtskilliga schiiter
samt anhängare av sekter, ss. kizilbasch och
jezider. — K:s sedvänjor växla från stam till
stam. Mest karakteristisk är klädedräkten: vida
byxor, lång, medelst en schalliknande gördel
sammanhållen rock, däröver en med guldbårder
sirad tröja samt filtmössa med däröver virad,
i allm. praktfullt smyckad turban.
K. ha sammanställts med kilskrifttexternas
kardu, antikens kardouchoi; fullt säker torde
sammanställningen med antikens kyrtioi vara.
Under den muhammedanska tiden ha k. endast
sporadiskt gjort historiska insatser av
betydenhet. Av kurdisk härstamning var aijubidernas
(se d.o.) dynasti. Viktiga perioder i k:s
historia voro 1300—1400-talen, då den nuv.
fördelningen av stammarna i stort sett kom till stånd,
1500—1600-talen, då k., ss. beboende
gränsområdena, främst berördes av den stora
kraftmätningen mellan de bägge stormakterna Turkiet
och Persien. Nadir schah (se denne) var av
kurdisk härstamning, likaså den persiska
Zand-dynastien (1760—94). De turkiska
centralisa-tionssträvandena fr.o.m. Mahmud II läto för
första gången kravet på autonomi för k.
framträda; därav förorsakades flera svåra uppror,
ss. 1830—36, 1843—47, 1880—81.
Autonomisträvandena ha i hög grad karakteriserat k:s
inställning under 1900-talet. Mot den till
starkare centralisation strävande ungturkiska
revolutionen voro de oförstående; vid
fredsförhandlingarna 1919—20 framlade de krav på
autonomi och ernådde vid
Lausannekonferen-sen 1923 förbundsmakternas principiella
erkännande därav. Autonomi har endast delvis
genomförts för k. i Irak (1925). De turkiska k.
gjorde 1925 uppror, vilket dock ledde till
starkare anknytning till den turkiska
centralmakten. Detsamma har under Pehlevi Riza khans
styre ägt rum i Persien. C.F.
Kurdiska språket och litteraturen.
Kurdiska språket är efter folknamnet kurder (se
d.o.) sammanfattande beteckning för ett antal
iranska dial. av inbördes endast delvis
besläk
— 335 —
— 336 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
