Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurt, dynasti - Kurtage - Kurth, Ernst - Kurtin - Kurtis - Kurtisan - Kurtisera, Kurtisör - Kurtz, Felix Joseph - Kurukh el. Oraõ - Kurukufåglar - Kurukuru - Kurulisk - Kuruman - Kurume - Kurva - Kurz, Heinrich - Kurz, 1. Hermann - Kurz, 2. Isolde - Kurzeme - Kurön - Kusa, Alexander Johan - Kusair - Kusair Amra - Kušana - Kusch (interjektion) - Kusch (Nildalen) - Kuschitiska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURTAGE
1383, då den tillintetgjordes av Timur; dess
välde sträckte sig tidtals över stora delar av nuv.
Afganistan. Jfr Afganistan, historia, och
H e r a t. C.F.
Kurtage [-ta’J], mäklararvode, se C o u r t
a-0 p
Kurth [kort], Ernst, österrikisk
musikskriftställare (f. 1886), studerade
musikvetenskap vid univ. i Wien, blev 1920 prof, vid
univ. i Bern. K. har skrivit ”Die
Voraus-setzungen der theoretischen Harmonik” (1913),
”Grundlagen des linearen Kontrapunkts”
(1917), ”Romantische Harmonik und ihre
Kri-se in Wagners Tristan” (1920), en stort
anlagd monografi över Anton Bruckner (1925)
m.m. N.B.
Kurti’n, krigsv., se Bastion.
Kurti’s (fra. courtoisie, till cour, eg.: hov,
jfr kur, uppvaktning), trägen hyllning el.
uppmärksamhet (mot en dam); ytlig kärlekslek,
flirt; inställsamt smicker. — Verb: K u r t i s
e’-ra. — Kurtis ö’r, person, som kurtiserar.
Kurtisa’n (fra. courtisane, eg.: hovdam),
finare demimonddam; hetär.
Kurtise’ra, Kurtisö’r, se Kurtis.
Kurtz [korts], Felix Joseph von,
österrikisk skådespelare, se B e r n a r d o n.
Kurukh el. O r a ö, dravidiskt folk i s.v.
Bengalen och ö. Central-provinserna. Antal 1904
463,751. Dessutom leva några tiotusental k.
ss. jordbruksarbetare i Bengalen och Assam.
K:s språk tillhör den dravidiska språkgruppen.
C.F.
Kurukufåglar, se Surukuer.
Kurukuru, rött färgämne, se A r r a b i d æ a.
Kuru’lisk (lat. curu’lis), i det forntida Rom
benämning på vissa ämbetsmän, som ägde
rättighet taga plats i ämbetsstolen sella curulis
(se d.o.). W.N.
Kuruman, en av Londonmissionssällskapet
1818 grundad missionsstation i Brittiska
Bet-sjuanaland (Sydafrika), c:a 300 km. s.v. om
Mafeking. I K. ha bl.a. Moffat och Livingstone
(se denne) verkat. G.W.L.
Kurume, stad i ken Fukuoka på Kyushu,
Japan; 83,009 inv. (1931). Stora kattunväverier.
M.P.
Kurva (till lat. adj. curvus, krokig),
kroklinje. — Matem. K. är ett viktigt matematiskt
begrepp, urspr. avseende algebraisk k. Bland
generaliseringar märkas Jordankurvan
(om-vändbart entydig och kontinuerlig bild av en
cirkel), som i planet ännu har kvar
egenskapen att dela detta i två delar. Ännu allmännare
är begreppet kontinuerlig kurva
(sammanfattningen av alla punkter med rätvinkliga
koor-dinaterna x och y, då x = f(t) och y = g (t)
äro kontinuerliga funktioner av parametern t).
— 347 —
En sådan ”kurva” kan starkt avvika från vårt
”naiva” kurvbegrepp; den kan’t.ex. gå genom
alla punkterna inom en kvadrat. H-r.
Kurz [korts], Heinrich, tysk
litteraturhistoriker (1805-—73), ägnade sig särsk. åt
utgivning av äldre tysk litteratur (”Deutsche
Bib-liothek”, 1862—67). Hans huvudarbete är
”Ge-schichte der deutschen Literatur” (4 bd, 1851—
72), ett mellanting mellan litteraturhistoria och
antologi. A.Bd.
Kurz [korts]. 1) Hermann K., tysk förf.
(1813—73). K. började som lyriker i Uhlands
stil för att övergå till historiska skildringar,
ss. ”Schillers Heimatjahre” (1843), ”Der
Son-nenwirt” (3 bd, 1855), ”Der Weihnachtfund”
(1855), ”Erzählungen” (3 bd, 1856—61), som
röja påverkan av Hauff. Han översatte
talangfullt verk av Ariosto, Cervantes, Shakespeare,
Byron och Moore. Hans ”Sämmtliche Werke”
utkommo i 12 bd 1904. — Litt.: E.
Sulger-Gebing, ”H. K.” (1904); H. Kindemann, ”H. K.
und die deutsche Übersetzungskunst des 19.
Jahrhunderts” (1918). A.Bd.
2) I s o 1 d e K., den föregåendes dotter,
författarinna (f. 1853), har skrivit diktsaml.
”Ge-dichte” (1888), ”Neue Gedichte” (1905), ”Schwert
aus der Scheide” (1917), novellsaml.
”Floren-tinische Novellen” (1890), ”Lebensfluten”
(1907), ”Cora” (1915), ”Vom Strande” (1925),
romaner, aforismer, sagor, legender, ävensom
en biogr. över sin far (1906). Hennes
förf.-skap har beröringspunkter med C. F. Meyers
poetiska realism. Hennes ”Gesammelte Werke”
utkommo i 6 bd 1925. A.Bd
Kurzeme, se Kurland.
Kurön, ö i S. Björkfjärden av Mälaren,
Adelsö s:n, Stockholms län; 1,67 kvkm.
Alkoholisthem, grundat 1911 av Frälsningsarmén.
M.P.
Kusa, Alexander Johan, furste av
Ru-mänien, se Alexander Johan I.
Kusair (arab. kusai’r), liten borg, jaktslott,
se K a s r.
Kusair Amra (arab. Kusai’r ’amra), ett av
de umaijadiska kalifernas jaktslott, beläget ö.
om Moab på gränsen till Syriska öknen. Dess
ännu ganska väl bevarade ruiner äro berömda
för synnerligen praktfulla tak- och
väggmålningar. G.O-r.
Kusana, se K u s h a n a.
Kusch (fra. couche! ligg!), interjektion, ”ligg
stilla!” (till hundar). — Kuscha, ligga stilla
(och krypa på magen), om hundar; visa sig
undergiven; kuva, stuka, kujonera.
Kusch, hebreiskt namn på Nildalen s. om
Egypten, oftast översatt med Etiopien.
Kuschi’tiska språk, se Hamitiska
språk.
— 348 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
