Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuse - Kusforsen - Kushana, dynasti - Kushk, Kushka, Kuschka - Kusin - Kusistan - Kusken - Kuskokwim - Kuskussläktet - Kussmaul, Adolf - Kusso - Kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUST
Kuse (eg.: tjockt, klumpigt bröd), ofta i
sammansättningen julkuse, jfr K u 11 b r ö d.
Kusforsen, brant fall i Skellefteälv, vid N.
stambanans järnvägsbro, nära Kusfors.
Fallhöjd 3,5 m.; medelvatteneffekt 4,600 hkr.
Outbyggt. S.E-s.
Kushana, dynasti bland Yüe-chi (se d.o.),
som under årh. e. Kr. höjde sig till en
betydande maktställning i ö. Iran och n.v. Indien.
K:s storhetstid infaller under konungarna
Ku-jula Kadphises I, Vima Kadphises II, den i
buddismens historia berömde Kanishka (se
denne), Huvishka och Vasudeva; rörande
kronologien råder ytterlig osäkerhet. Säkert ha
K.-furstar regerat i Gandhara ända fram till
c:a 870, då de avlöstes av de s.k.
braminko-nungarnas dynasti. C.F.
Kushk, Kushka, Kuschka, två
gränsorter i resp. Afganistan och Turkmenistan, vid
floden K. Den ryska stationen, som är befäst,
ligger vid den strategiska järnvägen från Merv.
M.P.
Kusi’n (fra. cousin, av lat. consobri’nus, eg.
barn till 2 systrar, jfr Syssling),
syskonbarn, barn till 2 personer, som inbördes äro
syskon. Enl. kyrklig sed betraktades
k.-egenskapen ss. ett äktenskapshinder, vilket
lagfästes av Lateransynoden 1215 och lände till
efterrättelse även i Norden, i Sverige till 1845. Då
och då medgavs dispens från förbudet, under
1700-talet i Sverige på enkel ansökan.
Fortfarande grundar k.-förhållandet domar- och
vittnesjäv enl. sv. rätt. Jfr Brylling. —
Litt.: A. Winroth, ”Äktenskaps ingående”
(1892); J. E. Almquist, ”Strödda bidrag till
familjerättens historia” (1932). E.K.
Kusista’n, prov, i Persien, se Arabistan.
Kusken, astr., en stjärnbild, se A u r i g a.
Kuskokwim [k^skakpim] flod i Alaska (se
d.o., sp. 470).
Kuskussläktet, Phala’nger, av fam.
klät-terpungdjur (se d.o.), omfattar klumpigt
byggda, kattstora, i träd levande former med vanl.
korta öron, lång, i spetsen naken klättersvans,
korta ben och tät, mer el. mindre ullig päls. —
Mest känd är fläckkuskus, Ph. maculalus,
som, den 50 cm. långa svansen inberäknad,
blir l,i m. lång. Fällen är sidenglänsande, på
ryggen gulvit med oregelbundna rödbruna el.
svarta fläckar, på undersidan och svansen vit.
Den förekommer från Celebes över Nya Guinea
och n. Australien till Amiralitetsöarna och
lever av blad och frukter. H.B-n.
Kussniaul [ko’småul], Adolf, tysk läkare
(1822—1902), prof, i inre medicin i Heidelberg
1857, i Erlangen 1859, i Freiburg 1863 och i
Strassburg 1876—86. K:s vetenskapliga arbeten
berörde flera områden, ss. epilepsi, toracocen-
tes, behandling av
kroniska
magsjukdomar (K. införde
magpumpning som
behandlingsmetod)
m.m. Mest känt är
hans arbete ”Die
Störungen der
Spra-che” (1877). T.H-n.
Kusso, Flos koso,
honblomställningen
av trädet Hage’nia
abgssi’nica (se H
a-g e n i a). K. innehål-
ler kosotoxin, flyktig olja och garvämne och
är ett sedan gammalt känt medel mot
band-och spolmask, men dess verkan är osäker,
beroende på drogens ålder. J.H.
Kust, gränsbältet mellan land och en
vattenyta. Dess beskaffenhet beror av egenskaperna
hos såväl havet utanför som landet innanför.
I det förra avseendet är k. en d j u p h a v
s-el. en g r u n d h a v s-k., i det senare en
höglands- el. en lågland s-k. Om k. löper
parallellt med en innanför belägen bergskedja
el. med strykningen hos veckade lager, kallas
den konkordant el. läng d-k. (p
a-cifik k.). Skär den bergskedjan i rät el.
spetsig vinkel, kallas den diskordant el.
t v ä r-k. (atlantisk k.). Är det innan-
Fläckkuskus, Phalanger maculatus. Efter
Cornish.
— 349 —
— 350 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Adolf Kussmaul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
