Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvantitet - Kvantitetsteorien - Kvantteorien - Kvantum - Kvantumteorien - Kvaran, Einar - al-Kwarizmi - Kvarka - Kvarken - Kvarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVANTITETSTEORIEN
tisk beskrivning även med halvlång och
över-lång k. Se vidare Metrik. Agr.
Kvantitetsteorien, nationalek., en teori, som
härleder prisnivåns och penningvärdets
förändringar ur förändringar i penningmängden. En
ökning av penningmängden skulle sålunda
medföra ett proportionellt fall i penningvärdet och
en däremot svarande ökning i prisnivån.
Denna enkla teori kunde möjl. ha giltighet i ett
samhälle, där betalningsmedlen huvudsaki.
utgjordes av ädelmetall och deras mängd
reglerades av ädelmetallproduktionen. I våra dagar
kan icke teorin försvaras i sin enklaste
utformning. Mängden betalningsmedel är icke någon
entydigt bestämd kvantitet. Moderna
kreditförhållanden medföra, att en och samma
penningmängd kan användas till större el. mindre antal
omsättningar. Pengarnas omloppshastighet kan
ökas el. minskas alltefter behov. Även i de
kretsar, där endast kontanta pengar användas
för omsättning av varor, kan deras
omloppshastighet ändras genom ändrade vanor
beträffande kassahållning m.m. Penningvärdet skulle
alltså icke vara omvänt proportionellt mot en
enkel kvantitet, penningmängden, utan mot en
produkt av penningmängd och
omloppshastighet. — Emot k. anföres ofta, att penningarnas
omloppshastighet automatiskt inställer sig så,
att den neutraliserar verkningarna av en
förändring i penningmängden. En ökad
penningmängd skulle alltså medföra minskad
omloppshastighet och därmed innebära oförändrad
prisnivå. Det åligger tydligen den moderna k. att
påvisa, att denna automatiska reglering icke
föreligger, och den måste fördenskull syssla
med frågor sådana som kreditens betydelse,
be-talningsvanor m.m. Någon enkel sats kan
tydligen icke uppställas. På sina håll har man sökt
upprätthålla den stränga proportionaliteten
genom att endast ta hänsyn till de i varuomsätt
ningen faktiskt använda betalningsmedlen, och
man har även ofta uppställt ekvationer för
denna proportionalitet. Dessa ekvationer inne
bära dock ingenting annat, än att den använda
penningmängden är = sammanlagda priset på
de omsatta varukvantiteterna, vilket ss.
självklart ingenting förklarar. Om k. sålunda
teoretiskt är omstridd, torde ingen kunna förneka
det praktiskt iakttagbara faktum, att om
betal-ningsmedelsförsörjningen ökas utöver vissa
gränser, inställer sig småningom en stigande
prisnivå och ett fallande penningvärde. — Litt.:
K. Wicksell, ”Föreläsningar i nationalekonomi”,
1 (2 uppl. 1928—29). J.L-n.
Kvantteorien, fys., se Kvantateorien.
Kvantum, (lat. quantum, huru mycket, så
mycket som), (viss) myckenhet, mängd,
kvantitet, mått.
Kvantumteorien, fys., se Kvantateorien
Kvaran, Einar Hjörleifsson, isländsk förf,
(f. 1859). Student 1881, uppehöll sig K. någon
tid i Köpenhamn och vistades därefter i
Amerika till 1895, då han återvände till Island. Han
red. här skilda tidn., varefter han ägnat sig
åt förf.-skap och spiritistisk propaganda. K.
debuterade 1893 med diktsaml. ”Ljoömæli”,
har skrivit några skådespel (”Lenharöur fogeti”,
1913, ”Syndirannara”, 1915, ”Hallsteinn og
Dora”, 1931) men har gjort sin förnämsta
insats som berättare. Medkänsla och stilla ironi
känneteckna hans realistiska nutidsskildringar
från Island, av vilka må nämnas: ”Vestan hafs
og austan” (1901), ”Ofurefli” (1908),
”Smæling-jar” (1908; sv. övers. ”Småfolk”, 1927), ”Gull”
(1911), ”Fra ymsum hliöum” (1913), ”Sålin
vaknar” (1916), ”Sambyli” (1918; sv. övers.
”Samhörighet”, 1924), ”Sögur Rannveigar” (2
bd, 1919—22; sv. övers. ”Rannveigs saga”, 1925
—26). H.E.
al-Kwarizmi, arabisk matematiker och
astronom, se a 1-C h w a r i z m i.
Kvarka (till sv. dial. kvärk, strupe), en hos
häst förekommande smittosam sjukdom, i sitt
typiska förlopp en akut katarr i de övre
luftvägarnas slemhinna med samtidig varbildning
i dithörande lymfkörtlar. Sjukdomen, som
betingas av en specifik bakterie, Streptoco’ccus
e’qui, och ofta uppträder epizootiskt bland
yngre djur, har ett mycket typiskt förlopp.
Efter en inkubationstid av 4—8 dagar får
patienten hög feber och stegrad puls, nässlemhinnan
sväller an och avsöndrar ett i början
vatten-klart, sedermera gulaktigt, tjockflytande slem,
och lymfkörtlarna i ganaschgropen svälla och
bli ömmande. Sväljningssvårigheter inställa sig.
Körtelansvällningen antar allt större
proportioner för att slutl. brista och tömma ut ett tjockt
gulaktigt var. Småningom minskar sekretionen
från svalg- och nässlemhinna, och hälsa
inställer sig successivt efter ett par veckor.
Emellertid äro komplikationer ingalunda sällsynta:
sålunda kunna större el. mindre varhärdar
uppträda i svalget, i näsans bihålor, i luftsäckarna
och i lungorna. Ävenså kan smittämnet med
blod och lymfbanorna föras ut till vilka
kropps-körtlar som helst, och risken för patientens liv
ökas givetvis i samma mån väsentligt.
Behandlingen är i huvudsak symtomatisk, näsvägarna
desinficeras, åtkomliga bölder öppnas snarast,
och dieten ordnas på lämpligt sätt.
Genomgången sjukdom lämnar immunitet. V.M-r.
Kvarken (eg.: strupen, halsen; jfr K v a r k a).
1) K. el. N. K v a r k e n, den smalaste delen
av Bottniska viken (se d.o.). 2) S. K v a r k e n,
n. delen av Ålandshav.
Kvarn, i vidsträckt bemärkelse anordning
— 375 — — 376 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
