Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinesdal - Kvinkvennium - Kvinnestad - Kvinnherad - Kvinnliga missionsarbetare (K.M.A.) - Kvinnlig idrott - Kvinnofrid - Kvinnoförbundet för fred och frihet - Kvinnoförbundet för Sveriges självförsvar - Kvinnorov - Kvinnors nattarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORS NATTARBETE
ton malm, som gav 284 ton 75 %
svavelmolyb-den, MoS2. Arbetsstyrka 106 man. Ax.S.
Kvinkve’nnium (till lat. qui’nque, fem, och
annus, år), tidrymd av fem år.
Kvinnestad, s:n i Gäsene hd, Älvsborgs län,
s.v. om Herrljunga; 20,32 kvkm., därav 19,so
land; 284 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 3,07
kvkm. åker (1927; 15,9 °/o av landarealen), 8,51
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Nårunga,
Skogsbygden, Ljur, Ornunga K. och Asklanda,
Kul-lings kontrakt, Skara stift. J.C.
Kvinnherad, hd i Hordaland fylke, v. Norge,
vid Hardangerfjordens yttre del; 847,si kvkm.;
5,293 inv. (1930). Vid ölve n. om fjorden
nedlagda svavelkisgruvor. S. om fjorden ligger
Rosendal med båtvarv och Rosendals gård.
Den trånga och vilda Maurangerfjorden går
mot ö. upp under Folgefonna, vars v. hälft
tillhör K. Ax.S.
Kvinnliga missionsarbetare (K.M.A.), en av
Fredda Hammar (d. 1927) 1894 i Stockholm
stiftad missionsförening, som dels understödjer
andra missionsorganisationer, dels driver
självständigt arbete i Tunis bland muhammedanska
kvinnor och barn, i Cooch-Behar (se d.o.) i n.
Bengalen, bland armeniska flyktingar i
Salo-niki och bland lapparna i Sverige. Organ:
mis-sionstidn. ”När och fjärran”. På initiativ från
Sverige bildades en K. M. A.-förening i
Danmark 1899, i Norge 1901; i Finland kallas
K.F.U.K:s missionsarbetare K.M.A. G.W.L
Kvinnlig idrott. I antikens Sparta övades
flickorna i löpning, kast, brottning och
simning, och i Olympia höllos vart 4:e år till
Heras ära tävlingar i löpning för kvinnor. I
vår tid ha vissa idrottsgrenar, ss. simning,
tennis, skridskoåkning, skidlöpning och fäktning,
utövats av kvinnor, men allmänna idrotten har
däremot förut ej ansetts lämpad för dem. På
senaste årtionden har dock uppfattningen
ändrats därhän, att sådana idrottsgrenar, som
kräva smidighet, balansförmåga, rörlighet och
teknik utan alltför stor kraftutveckling (ss. hopp,
häcklöpning och orienteringslöpning m.m.),
utan olägenhet kunna ingå i kvinnans
idrotts-program. Jfr Idrott. O.K-gh.
Kvinnofrid, det av Birger Jarl enl.
traditionen skapade särsk. skyddet för kvinna,
närmast mot våldtäkt och bortförande. Ända till
1864 kvarstodo bestämmelserna om k. som ett
särsk. kap. i Sveriges lag. Jfr Fridslagar.
E.K.
Kvinnoförbundet för fred och frihet, se I
n-ternationella kvinnoförbundet för fred och frihet.
Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar,
fosterländsk sammanslutning för sv. kvinnor med
mål att ”väcka till liv insikten om
nödvändig
— 409 —
heten för Sverige att äga en stark och
för-svarsduglig flotta” och att underhålla kärleken
till och offervilligheten för fosterlandet. K.
stiftades 1895 och räknar (1933) o. 2,000 medl.
med kretsstyrelser i Stockholm, Göteborg och
Karlskrona. H.S-k.
Kvinnorov, bortförande av kvinna i sexuellt
syfte. Hos några naturfolk finnes seden att
förvärva sig hustru genom att röva henne. Se
B r u d r o v. Den mycket utbredda åsikten, att
k. skulle vara den allmänna äldsta formen för
äktenskaps ingående, kan emellertid ej
vidhållas. Brudköpet (se d.o.) får anses vara det
normala sättet därför, så snart människan höjt sig
över djurstadiet. De hos både kultur- och
naturfolk förekommande bruk, vilka tolkats som
minnen av k., bestå i själva verket endast däri
att bruden enl. gammal uppfattning om det
passande bör visa viss motsträvighet vid
av-färden hemifrån. Det verkliga k. förekommer
hos vissa högre folk, när någon vill bryta mot
härskande bröllopsbruk el. -former, söka maka
ur annan stam, el. då k. endast avser
inledande av en flyktigare könsförbindelse. Jfr E
n-levering. För äldre el. mera primitiv
juridisk uppfattning var det likgiltigt, om kvinnan
godvilligt medföljde el. ej. Redan enl.
fornsaxis-ka lagen medförde hennes samtycke dock en
strafflindring. Om våldsamt bortförande av
kvinna för utnyttjande av hennes arbetskraft
se Människorov och Slaveri. E.K.
Kvinnors nattarbete. Förbud mot nattarbete
blev aktuellt i och med industrialismens
genombrott. Tidigast i England kom ett sådant
förbud att omfatta vuxna kvinnor genom en
ganska begränsad lag av 1844. Omkr.
sekelskiftet blev diskussionen i denna fråga mera
omfattande. Vid en av Vilhelm II sammankallad
arbetarskyddskonferens i Berlin 1890
rekommenderades förbud mot k.n., likaledes vid den
första mera betydande internationella
konferensen för arbetarskydd i Zürich 1897. Till
praktiska resultat ledde diskussionen först efter
bildandet av Internationella föreningen för
lag-stadgat arbetarskydd. En av denna förening
sammankallad expertkonferens i Bern 1905
utarbetade ett lagförslag om förbud mot k.n.,
vilket slutredigerades och antogs vid en
diplomatkonferens i Bern 1906. Lagförslaget, som
omfattade 11 artiklar, stadgade förbud mot k.n
inom industriella företag med mer än 10
arbetare och arbeterskor. Nattvilan skulle
omfatta minst 11 på varandra följande tim., och
inom dessa 11 tim. skulle ligga tidsrummet kl.
10 e.m.—kl. 5 f.m. Inom säsongindustrien
kunde vilan under 60 av årets dagar inskränkas till
10 timmar. De flesta europeiska stater
under-skrevo konventionen. I Sverige antogos
bestäm
— 410 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
