Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnors nattarbete - Kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORÖRELSEN
melserna genom lag 20/n 1909. — Vid
internationella arbetskonferensen i Washington 1919
antogs en konvention med samma lydelse,
ehuru med giltighetsområdet utsträckt till även
mindre företag. Vid början av 1933 hade denna
konvention ratificerats av 24 stater, dock ej
av Sverige. J.L-n.
Kvinnorörelsen, arbetet för att höja kvinnans
sociala och ekonomiska ställning och göra
henne delaktig av samma rättigheter som mannen,
har i likhet med arbetarrörelsen vuxit fram ur
upplysningstidens lära om de mänskliga
rättigheterna och alla människors själsliga likhet.
En av dessa lärors främsta förkämpar, den
franske filosofen Condorcet, uttryckte saken
så: ”Ant. ha inga mänskliga varelser
medborgerliga rättigheter, el. ock ha alla sådana”. En
tysk filosof Hippel utgav 1763 en skrift, däri
han påyrkade inrättande av samskolor,
utbildning av kvinnliga läkare och domare, egen
förmögenhetsförvaltning för gift kvinna etc.
I Sverige hördes också en
revolutionerande röst, i det Th. Thorild 1793 utgav en
broschyr ”Om kvinnokönets naturliga höghet”
med motto: ”Träldom är förbuden i
Sverige”. — Men intet av det, som då skrevs,
lyckades föra ”kvinnans naturliga rättigheter”
ur teoriernas värld fram till förverkligande i det
praktiska livet. Först in på 1800-talet och då
i England och Amerika kan man börja tala om
en k. Enär aktningen för individen alltid varit
karakteristisk för det engelska samhället, hade
kvinnorna här relativt tidigt framträtt i det
offentliga livet (Florence Nightingale, Josefine
Butler o.a.). Här samlades alla ansträngningar
på förvärvandet av politiska rättigheter och
därmed inflytande på lagstiftningen. Redan 1832
lät Lady Mary Smith till underhuset inlämna
en petition om rösträtt för kvinnor. Den
följdes av många andra utan framgång. Det blev
filosofen Stuart Mill, som med snillets och
vetenskapens hjälp för många decennier framåt
åt kvinnorösträtten erövrade en plats bland
Englands allmänna reformsträvanden med sin
1869 utg. bok ”The subjection of women” (sv.
övers. ”Qvinnans underordnade ställning”, s.å.),
som skapade en ny syn på frågan. För Mill
är kvinnans frigörelse en i vidaste bemärkelse
etisk fråga. Han säger t.ex. om lönefrågan, att
den bör vara dess följd, ej dess mål. 1869
bildades i London en kvinnornas
rösträttsförening (dess ledande kraft var Millicent Fawcett).
Aldrig helt avbruten, pågick sedan kampen för
denna rätt ända till 1918. Då — under intryck
av de storartade prestationerna under kriget
— fingo Englands kvinnor först
begränsade, sedan (1924) fulla kommunala och
politiska rättigheter. Suffragettrörelsen, som
ogil
— 411 —
lades av många kvinnor, bildade från 1905 et:
hastigt övergående men mycket
uppmärksammat inslag i rösträttsstriden. Den gick ut på
att med våldsmedel skaffa kvinnorna rätt att
interpellera regeringen. 1919 gav parlamentet
kvinnor tillträde till alla ämbeten utom
kyrkliga och militära. I Irländska frist
a-t e n finnes full likställighet mellan män och
kvinnor.
Den organiserade k. räknar sitt ursprung från
Amerika och den dag 1848, då amerikanska
kvinnor möttes i Seneca falls (i staten New
York) för att avgiva en
”oavhängighetsförkla-ring” och kräva obeskuren medborgarrätt, vilken
äntligen vanns 1920. Mycket tidigt hade
kvinnor i U. S. A. besökt univ. och över huvud med
kraft och självständighet deltagit i det
offentliga livet (se Sus^n Anthony). 1922
bildades ett Pan-amerikanskt förbund med syfte
att stödja k. särsk. i Sydamerika. Full
likställighet finnes i C a n a d a. -— På
Europas kontinent bröts motståndet mot kvinnans
fulla medborgarrätt genom de vid världskrigets
slut uppblossande revolutionerna. Den vanns
1918—22 i: Tyskland, Österrike
Holland, Luxemburg, Polen
Tjeckoslovakien, Estland,
Lettland, Ukraina och Ryssland. 1
sistn. land stå alla statens ämbeten öppna
för kvinnor. Men här som i övriga slaviska
länder har förverkligandet icke motsvarat
lagparagraferna. I Tyskland och Österrike, där
kvinnosaken efter världskriget gjorde de
ojämförligt största framstegen, finnas många kvinnor
i de lagstiftande församlingarna och i höga
äm-betsställningar; här gäller principen lika lön
för lika arbete, och även gifta kvinnor ha
tillträde till statsämbeten. Här arbeta de med
erkänd framgång som poliser samt även som
prästassistenter ( ehuru tillträde till själva
prästämbetet är medgivet endast i Schweiz, där
dock kvinnorna alltjämt sakna politisk
rösträtt). I Ungern ha kvinnor över 30 år
politiska rättigheter (dock kräves av dem för
utövandet av dessa rättigheter högre bildning än
av män). I Belgien ha kvinnorna
tillerkänts politisk och kommunal valbarhet även
till höga ämbeten, t.ex. borgmästare, men icke
rösträtt. Utan rösträtt äro kvinnorna: i
Frankrike, där k., ehuru på senare tid
ganska stark, ej lyckats utverka mer än
tillträde till univ., gift kvinnas rätt till
arbetsförtjänst och en ändring av familjerätten (1909);
i Italien och Portugal, där de dock
äga tillträde till ämbeten; i Rumänien,
Jugoslavien och Bulgarien med
endast begränsat tillträde till ämbeten, ehuru
nitiska kvinnoorganisationer verka för k:s vidare
— 412 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
