Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORÖRELSEN
utveckling. I Turkiet skapade Kemal
Pa-schas reformer (1923) en k. med bortläggande
av slöjan. Kvinnornas ställning inom
samhället reglerades 1926 i överensstämmelse med den
schweiziska lagen. Spaniens kvinnor ha
genom den republikanska konstitutionen 1931
vunnit rösträtt och valbarhet: vid 23 år och
på samma villkor som män.
Även djupt in i Asien har k. trängt.
Palestinas judiska kvinnor ha full medborgarrätt,
men hindras i vissa städer av den ortodoxa
kyrkan att utöva sin rösträtt. Japan har en
kratfull k., som rapporterar hopp om snar
lösning av rösträttsfrågan. Kinas k. gjorde en
stor vinst, då kvinnorna där förklarades
arvs-berättigade 1929. I stora delar av T u r k
e-stan har k. krossat årh:s fördomar och
tvungit muhammedanerna att lämna kvinnorna
tillträde till moskéerna, och prästerna vitsorda
kvinnornas arbete för templen. Full
likställighet mellan män och kvinnor finnes i vissa
delar av Indien, i Australiska
statsförbundet och Nya Zeeland.
I de nordiska länderna ha
kvinnorna ss. personer alltid intagit en aktad ställning
men bundos här som annorstädes i fördomar,
i samhällelig omyndighet och av bristande
utbildning av sina andliga krafter. — I
Danmark satte Mathilde Fibiger genom sin bok
”Clara Rafael. Tolv Breve” (1851) sinnena i
brand för och emot kvinnans rätt till personlig
utveckling och samhällsansvar. Framstående
män, bland dem Grundtvig, stodo på hennes
sida. 1857—58 utfärdades lagar om kvinnans
myndighet, lika arvsrätt och näringsfrihet. 1871
bildades Nordens första kvinnoorganisation,
Dansk Kvindesamfund. Dess grundare F.
Ba-jer och hans maka hade mottagit starka
intryck från Sverige och planerade att göra
”Tidskr. för Hemmet” (se nedan) till
gemensamt organ för Nordens kvinnor. 1875 fingo
kvinnorna rätt att studera vid univ.; 1880
erhöll gift kvinna rätt att förfoga över egen
arbetsförtjänst; 1908 medgåvos kommunal valbarhet
och rösträtt för skattebetalande kvinnor. De
spridda rösträttssträvandena samlades i en
förening 1899, och Harald Höffding ledde i många
år en ”männens förening för kvinnans politiska
rösträtt”. 1915 erhölls denna rätt på samma
villkor som för män. Rätt till statens ämbeten
(dock icke kyrkliga och militära) medgavs
1921. 1924 blev Nina Bang medl. av
ministären. — Islands kvinnor ha sedan 1919 fulla
medborgerliga rättigheter och tillträde till
stats-ämbeten. — I Norge utgav Camilla Collet
1855 ”Amtmandens Dötre”, en bok, som
betecknats som ”et fjernt Skrig paa Lys og
Frihed”. Ehuru detta rop trängde djupt in i
många kvinnors själar, förmådde det dock icke
samla till någon k. Först på 1880-talet togo
Norges kvinnor (Ragna Nielsen, Gina Krog)
upp en så målmedveten k., att resultat hastigt
vunnos. Härtill bidrog den nya syn på
kvinnan i samhället, som skapades av landets stora
förf., Björnson, Ibsen och Lie. Framstående
politiker verkade också för rättvisare lagar.
Redan 1854 hade tillkommit en lag om lika
arvsrätt, 1863 om myndighet vid 25, 1869 vid
21 års ålder. Först 1884 medgavs dock
tillträde till univ.; en radikal äktenskapslag
tillkom 1888 (reviderad 1918), 1904 medgavs i
princip tillträde till de flesta av statens
ämbeten (utökat jämte bestämmelse om lika lön för
lika arbete 1912). Skattebetalande kvinnor
fingo 1901 kommunal och 1907 politisk rösträtt
och valbarhet. 1910 och 1913 blevo dessa rät
tigheter lösta från skattestrecket. 1916 gjorde.’
en grundlagsändring, som gav kvinnor
tillträde till konungens råd. Militära och prästerliga
befattningar äro ej tillgängliga för kvinnor. —
I Finland var Fredrika Runeberg, skaldens
hustru, den första kvinna, som här förde sitt
köns talan med en rad skisser (1861 samlade
under titeln ”Teckningar och drömmar”), som
skildrade kvinnans tysta lidande under
omyndighet och förtryck. Landets främste män, Z.
Topelius, I. W. Snellman m.fl., stödde henne,
och 1864 erhöllo kvinnorna rätt att bli
myndigförklarade, 1867 näringsfrihet, 1864
kommunal rösträtt på landet, 1872 i städerna, lika
arvsrätt först 1878. Stor betydelse ha de redan
1883 tillkomna samskolorna haft för k. i
Finland. En annan viktig faktor var kampen mot
det ryska förtrycket, där män och kvinnor
verkade sida vid sida. Kvinnorna erhöllo också
1906 utan föregående strid politisk rösträtt
och valbarhet vid 24 år och voro de första, som
i Europa utövade denna rättighet (vid valen
1908).
När liberala vindar på 1840-talet började
blåsa i Sveriges riksdag, beaktades
kvinnornas sak med en lag om lika arvsrätt för bror
och syster 1845 (motion första gången 1809)
samt om näringsfrihet, d. v. s. rätt att driva
handel och yrken på vissa villkor 1846
(utvidgad 1864). Vid denna tid hade maskinernas
införande fråntagit kvinnorna mycket av
arbetet inom hemmen, och deras försörjning hade
börjat bli ett problem. Lagstiftarna voro
därför villiga till vissa eftergifter. På 1850 och
60-talen började staten få behov av billig
arbetskraft på lägre platser vid järnväg, post och
telegraf, varför tillträde till sådan befattning
lämnades åt kvinnor samt till utbildningsk urser,
som förberedde därtill. Musikaliska akad.
öppnades för kvinnor 1856, Akad. för de fria
kons
— 413 —
— 414 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
