Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORÖRELSEN
deras kvinnlighet, och återförvisar dem till hem
och barn. För dem, som kämpat för rätt till
självförsörjning, rätt att erkännas äga
personligt värde, var detta ett hårt tal. En hel
störtsjö av inlägg följde — mest av kvinnor — för
och emot. Utvecklingen har visat, att
yrkesarbete och hemarbete kunna förenas, även om
gift kvinnas självständiga förvärvsarbete just
nu är ett brännande spörsmål. (I Danmark
finnes enl. Lov om Statens Tjenestemænd,
stadfäst 1931, möjlighet för gift kvinnlig
tjänsteman, att, där arbetet så medgiver, få sin
arbetstid avkortad med % el. hälften med
motsvarande lönesänkning. Diskussionen om
sådan s.k. halvtidstjänst är aktuell även i
Sverige o.a. länder.) — 1899 inlämnade Fredrika
Bremer-förbundet till riksdagen en skrivelse,
att politisk rösträtt för kvinnor måtte beaktas
i sammanhang med allmän rösträttsreform.
1902 väckte Carl Lindhagen motion om
kvinnlig rösträtt, och nu vaknade kvinnornas eget
intresse så starkt, att man s.å. kunde bilda
Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (se
d.o.). Genom den oro, som följde efter
världskriget, ändrades även hos oss synen på det
allmänna rösträttskravet, och genom
kommunallagen 1919 och vallagen 1921 erhöllo
kvinnor valbarhet och rösträtt på samma villkor
som män. Dock äger kvinna rätt att när som
helst avsäga sig offentliga uppdrag med
undantag av uppdraget att vara led. av
barnavårdsnämnd. 1909—18 fingo kvinnorna
tillträde till professurer, läkaretjänster,
platser vid statens allmänna lärov., erhöllo rätt
att bli rektorer för Högre lärarinneseminariet
och folkskolelärarinneseminarium. 1921
ändrades R.F. i de stycken, där den hindrade
kvinnans rätt till statsämbeten, och 1923 kom den
s.k. behörighetslagen. Denna fastslog i princip
kvinnans rätt till de flesta högre befattningar,
som förut varit män förbehållna. Från dessa
s.k. fullmaktstjänster äro dock undantagna
militära, civilmilitära och prästerliga (jfr
Präst), samt de, som avse upprätthållande
av ordning och säkerhet. Först 1925 trädde
denna lag i kraft, enär kvinnornas löne- och
pensionsförhållanden dessförinnan hade måst
ordnas. Tillträde till polistjänst är ett av de
socialt arbetande kvinnornas ivrigaste
önskemål. 1920 antogs en ny äktenskapslag, som
anses vara den för kvinnointressen mest
tillfredsställande i världen, eftersom den bygger
på full juridisk och ekonomisk likställighet
mellan makarna även i förhållande till barnen
och betraktar hustruns arbete i hemmet som
bidrag till familjens försörjning.
Skyddslagstiftningen har gått fram med en förbudslag 1909
för nattarbete för kvinnor, genomförd under
Uppslagsbok. XVI. ___ 447 __
14
protester från socialistiska och borgerliga
kvinnoorganisationer. 1900 antogs förbud för
barnaföderska att tidigare än 4 veckor efter
nedkomsten arbeta i fabrik. Detta
moderskaps-skydd har fått ett tillägg 1931 i bestämmelse
om viss statshjälp för den moder, som tillhör
en av staten erkänd sjukkassa. Ett betydande
lagstiftningsarbete har under de senaste
decennierna tillerkänt kvinnan i Sverige en sådan
rättslig ställning, att man kan anse, att
kvinnofrågan i de viktigaste punkterna är
principiellt löst. Det gäller dock att bringa praxis i
överensstämmelse med lagarna. Olösta frågor
finnas naturligtvis, ss. den om gift kvinnas
nationalitet, som världskriget åter gjort
brännande. En internationell konferens i Haag 1930
utformade ett förslag härom, som (1933) är
ratificerat av 30 nationer. Sverige kommer inom
kort att skriva under. Vidare frågan om
pension åt änkor och frånskilda med oförsörjda
barn; löne- och befordringsfrågor; lag om
omhändertagande av f.d. prostituerade, om vit
slavhandel samt utvidgad barn- och
ungdomsvård. — Sv. k. stödes i sina syften av ett stort
antal olika föreningar: hit höra bl.a.
Fredrika-Bremer-förbundet, Sv. kvinnors
medborgarför-bund, Vita bandet, Akademiskt bildade
kvinnors förening och Husmoderföreningarnas
riksorganisation, politiskt neutrala med brett
lagda program. (De socialdemokratiska
kvinnorna bildade 1898 med Stockholms allmänna
kvinnoklubb sin första organisation. Men då
deras sammanslutningar arbeta efter rent
politiska och fackliga linjer, tillhöra deras
strävanden ej k. i eg. mening.) Flera av
ovannämnda föreningar äro anslutna till
världsomfattande organisationer, ss. Council of women,
International alliance of women for suffrage
and citizenship, International federation of
uni-versity women (jfr Akademiskt
bildade kvinnors förening) samt
Open door international.
K., som vid sitt första framträdande krävde
rättigheter på gr. av mäns och kvinnors
själsliga likhet, har under utvecklingens gång
kommit att betona, att det är i kraft av sin
egenart och den spec. insats, som hon därmed kan
göra, som kvinnan kämpar för sin plats i
samhället. — Litt.: A. Gripenberg,
”Reformarbetet till förbättrande af kvinnans ställning” (3
bd, 1893—1903); E. Key, ”K.” (1909); K.
Bü-cher, ”Die Frauenfrage im Mittelalter” (2 Aufl.
1910); A. Zimmern, ”Kvinnornas rösträtt i
skilda länder” (1911); G. Lemche, ”Dansk
Kvin-desamfunds Historie” (1912); G. Petrini,
”Kvinnorösträttens riksdagshistoria i Sverige 1884—
1912” (1914); A.-M. Holmgren,
”Kvinnorösträttens historia i främmande länder”, ”Kvinnoröst-
— 418 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
