Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga enhetssträvanden - Kyrkliga folkpartiet - Kyrkliga frivilligkårer - Kyrkliga förbundet för evangelisk luthersk tro - Kyrkliga kärl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA FOLKPARTIET
ganisk förening mellan tre missionskyrkor, en
anglikansk, en metodistisk och en reformert
Sveriges deltagande i k.e. har också
återverkat på den sv. kyrkans förhållande till sina
grannkyrkor inom och utom landet.
Ärkebiskop Söderbloms insats i det ekumeniska
arbetet gick hand i hand med en livligare
förbindelse med de andra nordiska kyrkorna.
Denna ledde till avhållandet av nordiska b
i-s k o p s m ö t en (se d.o.), vilka ha kommit att
bli en fast inst. Då biskopsämbetet
återinfördes i Estlands, Lettlands och Tjeckoslovakiens
luterska kyrkor, invigdes de nya biskoparna av
ärkebiskopen i Uppsala. Förarbeten till
Stock-holmsmötet sammanförde den sv. kyrkan och
frikyrkorna inom landet till ett förtroendefullt
samarbete. Detta har sedan fortsatts inom
Världsförbundets sv. kommitté, som består av
representanter för kyrkan och frikyrkorna till
lika antal. I förbindelse med motsvarande
kommittéer i de andra nordiska länderna
utges sedan 1928 kvartalsskriften ”Kristen
gemenskap”. Denna kommitté har sedermera
antagit namnet Sv. ekumeniska
nämnden och blivit det nationella organet jämväl
för Life and work-rörelsen. Sedan den slutl.
på sitt program upptagit också Faith and
order, har för Sveriges vidkommande den
organiska föreningen av de tre huvudlinjerna inom
k.e. blivit en verklighet. Till stöd för
nämndens verksamhet och i syfte att främja den
kristna enhetsrörelsen inom Sverige bildades
1932 Sv. ekumeniska föreningen.
I denna samverka jämväl kyrkliga och
frikyrkliga. I syfte att främja den inre
kyrkogemenskapen höllos samförståndskonferenser i
Sigtuna 1932 och 1933. Dessa visa också k.e:s
återverkan inom landet. — Litt.: R. H.
Wal-lau, ”Die Einigung der Kirche vom
evangeli-schen Glauben aus” (1925); ”Bilder och blad
från ekumeniska mötet” (s.å.); A. Deissman,
”Die Stockholmer Weltkirchenkonferenz”
(1926); H. Neander, ”Orientens kyrkor och den
ekumeniska tanken” (s.å.); H. Monnier, ”Vers
1’union des églises” (s.å.); P. Sandegren,
”Ekumeniska mötet i Stockholm” (s.å.); N.
Söderblom, ”Kristenhetens möte i Stockholm” (s.å.);
”The Stockholm conference 1925”, utg. av G.
K. A. Bell (s.å.), ”Faith and order.
Procee-dings”, utg. av H. N. Bate (1927); E. S. Woods,
”Lausanne 1927” (s.å.); M. Pribilla, ”Um
kirch-liche Einheit” (1929, katolsk, bemött av N.
Söderblom i ”Kyrkohist. årsskrift” 1931);
”Lausanne conference. Report...” (1930);
”Docu-ments on christian unity 1920—30”, utg. av G.
K. A. Bell (1930). Redogörelser för k.e. i ”Sv.
kyrkans årsbok”. Y.B.
Kyrkliga folkpartiet bildades i Göteborg %
— 471 —
1930 på initiativ av kyrkoherde I. Rhedin. Det
anger sitt syfte vara ”ett bättre tillvaratagande
än hittills av det som utgör vårt folks
dyrbaraste arvedel från fäderna, vår lagbundna
frihet och vår evang.-lutherska tro”. Partiet är
klart konservativt. Det vill arbeta för att
kristliga grundsatser få göra sig gällande i politiken.
I näringspolitiskt avseende betonar det
jordbrukets betydelse och kräver effektiva åtgärder för
dess hjälp. Bland de spec. kyrkliga
programpunkterna märkas kraven på kyrkans
”berättigade” frihet gentemot staten och på
återinförande av Luthers lilla katekes som
obligatorisk lärobok i skolan. Partiets angelägenheter
handhavas av en styrelse på högst 15 personer
med säte i Göteborg. Ordf, väljes inom
styrelsen. K.f. har vunnit anhängare huvudsaki.
inom de schartauanska bygderna i v. Sverige. Vid
A.k.-valet 1932 samlade det i 4 västsv.
valkretsar under valteknisk samverkan med högern o.
8,800 röster, vilket ej medförde erhållandet av
mandat. B.H.
Kyrkliga frivilligkårer kallas de grupper, som
inom Uppsala och Lunds kristliga
studentförbund bildades resp. 1909 och 1911 i samband
med ungkyrkorörelsens (se d.o.) framträdande
för ”att samla och organisera frivilliga krafter
för arbete i Sveriges kyrka i syfte att inom
densamma bidraga till folkkyrkoidealets
förverkligande”. Detta ändamål främjas genom
kyrkliga ungdomskurser (den första i
Lunds-berg 1911), gudstjänster, studiecirklar,
diskussioner, föredrag m.m. Namnet k.f. har
upptagits även av andra grupper, som arbeta i
likartat syfte. E.Ltn.
Kyrkliga förbundet för evangelisk luthersk
tro, sammanslutning av präster och lekmän,
stiftad i Göteborg 1923, med ett bibel- och
be-kännelsetroget samt strängt kyrkligt program,
innehar ledningen av Göteborgs enskilda
gymnasium för präster (se d.o.). Organ: ”Kyrka och
folk”. — Litt.: V. Södergren, ”K.f.” (1928). S.N.
Kyrkliga kärl äro sådana, som brukas vid
gudstjänst o.a. kyrkliga förrättningar. De äro
vanl. av metall, stundom av trä el. elfenben
o.d., ej sällan utsmyckade med dyrbara stenar
och utförda med stor konstskicklighet (så
under både den senare medeltiden och
renässansen). Här märkas först altarkärl (se d.o.) jämte
akvamanil (se d.o.) o.a. kärl för den
tjänst-förrättande, vidare dopkärl (se Dopfunt)
samt (i den katolska kyrkan) relikbehållare,
rökelsekar, vigvattenskärl (som stundom kan
vara väggfast, liksom uttömningskäilet, piscina
m.fl.). Till k.k. höra även lampor o.a.
belys-ningsmaterial. Se vidare
Kyrkoinred-n i n g. E.W.
— 472 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
