Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkslaviska (fornbulgariska) - Kyrkslätt - Kyrksocken - Kyrkstad - Kyrkstall, Kyrkstuga - Kyrkstöt - Kyrktagning - Kyrktorn - Kyrkudden - Kyrkvaktare - Kyrkvallen - Kyrkvärd - Kyrkås - Kyros (flod) - 1. Kyros (Cyrus) I (persisk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYROS
merna (som i enskilda detaljer variera
sinsemellan). Ända långt in i nyare tid har i
Ryssland och på Balkanhalvön k. använts ss.
officiellt språk i st.f. ett verkligt nationellt
skriftspråk. Den ortodoxa gudstjänsten förrätias
ännu i dessa länder på k. — Litt.: V. Jagic,
”Entstehungsgeschichte der kirchenslavischen
Sprache” (2 Aufl. 1913); läroböcker i
kyrkslaviska (fornbulgariska) av A. Leskien, W.
Vond-råk m.fl. Agr.
Kyrkslätt, fi. Kirkkonummi, kommun i
Nylands län, Finland, v. om Helsingfors; 355
kvkm.; 7,652 inv. (1931), svensktalande. Mdn.
Kyrksocken, se Kyrkosocken.
Kyrkstad. I större församlingar och för
avlägset boende kyrkobesökare var det
nödvändigt att vid kyrkan ha en bostad samt plats för
häst och fordon; sådana k. kunde anläggas vid
flera vägar el. gator och under de stora
högtiderna och årsmässorna vara upptagna flera
dagar i sträck. Varje gård hade sin k y r k-
Burträsk kyrkstad.
stuga. I Norrland finnas flera sådana k. kvar;
i s. Sverige har man mestadels kunnat nöja sig
med k y r k s t a 11 a r. E.W.
Kyrkstall, Kyrkstuga, se Kyrkstad.
Kyrkstöt, se Kyrkovaktare.
Kyrktagning, se Kyrkotagning.
Kyrktorn, se Kyrka.
Kyrkudden, se G o t s k a Sandön, sp. 642.
Kyrkvaktare, se Kyrkovaktare.
Kyrkvallen, se Kyrkovallen.
Kyrkvärd, se Kyrkovärd.
Kyrkås. 1) S:n i Lits och Rödöns tingslag,
Jämtlands län, n.ö. och ö. om Östersund; 131,20
kvkm., därav 123 land; 378 inv. (1932; 3 inv.
pr kvkm.); 4,84 kvkm. åker (1927; 3,9 °/o av
landarealen), 74,80 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
Lit och K., Ströms kontrakt, Härnösands stift.
S.
2) S:n i Barne hd, Skaraborgs län, s.v.
om Vara, intill gränsen mot Älvsborgs län:
12,18 kvkm., därav 12,u land; 155 inv. (1932;
Kyrkstallar i Urshult. Varje byggnad
representerar ett hemman eller ett nummer i byn.
13 inv. pr. kvkm.); 3,62 kvkm åker (1927; 29,8 %
av landarealen), 4,86 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Essunga, Lekåsa, Barne-Äsaka, Fåglum
och K., Vånga kontrakt, Skara stift. J.C.
Kyros, flod, se Kura.
Kyros (C y r u s; namnet troligen elamitiskt),
persiska furstar.
1) K. I, konung (d. 529 f.Kr.), grundläggaie
av akemeniderväldet. Vår huvudkälla för
kännedomen om K. är Herodotos, vars brokigt
utsmyckade, ensidigt upplagda och dramatiskt
utformade framställning av K:s’ liv endast delvis
låter sig beriktigas och ersättas av mera
autentiska kilskrifttexter. Av Xenofons
romantiserade skildring av K:s’ liv ha endast vissa delar
historiskt värde. Med bortseende från allt
legendariskt torde kunna fastslås, att K. c:a 558
f.Kr. efterträdde sin fader Kambyses ss.
konung över Anschan (antagl. beläget i
gränsområdet mellan Elam och Medien), c:a 555—550
under kamp mot konung Astyages erövrade
Medien, c:a 548 utsträckte sitt välde österut över
Persien. Genom erövringen av Medien hade K.
kommit i nära beröring med det mäktiga
ly-diska riket i Mindre Asien, vars konung Kroisos
var svåger med Astyages. C:a 547 riktade denne
ett angrepp mot K., vilket ledde till det lydiska
väldets snara förintande (547 el. 546). K.
underlade sig därefter systematiskt hela Mindre
Asien och Armenien och kunde rikta ett
dråpslag mot det under Nabunaid starkt försvagade
Babylonien, som efter Babylons fall (12/io 539)
helt föll i hans händer. K:s’ följ, regeringstid
synes ha ägnats väldets utbyggande åt ö.;
under ett av dessa fälttåg omkom han 529. —
K:s’ historiska insats betydde i det hela en
avgjord nydaning i Främre Orientens historia. —
Bekant är K:s’ förhållande till judarna, vilka
han frigav ur den babyloniska fångenskapen
och tillät ånyo taga Palestina i besittning. I
Deutero-Jesaja, som tillkommit under intrycket
av K:s’ framträdande, skildras också K. ss. det
judiska folkets befriare, över huvud inledde
— 509 —
— 510 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
