Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyros (Cyrus) I (persisk konung) - 2. Kyrkos d.y. (persisk furste) - Kyro älv - Kyrrhestike - Kürschner, Joseph - Kürun, Keelung - Kyröfors - Kyrönjoki - Kyröskoski - Küsel, Ernst - Kyskhetsbälte - Kyskhetsträd - Küssnacht - Kystendil, Küstendil, Kjustendil - Küster, Ernst - Küstner, Karl Teodor von - Küstner, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRO ÄLV
K. den försonliga religionspolitik, som var
karakteristisk för akemeniderväldet. C.F.
2) K. d.y., furste (d. 401 f.Kr.), yngre son
till Dareios II Nothos och hans gemål
Pary-satis, sändes o. 408 av sin fader till Mindre
Asien ss. satrap i Sardes och överbefälhavare
för stridskrafterna i Mindre Asien. Vid faderns
död (404) gjorde han, understödd av sin
moder, försök att utestänga sin äldre broder,
Ar-sakes (ss. konung Artaxerxes II Mnemon), från
tronföljden, men planen röjdes. K. fängslades
och räddades från döden endast genom sin
moders förböner. Återvänd till Mindre Asien,
beredde sig K. till kamp mot brodern, värvade
ett stort antal grekiska legotrupper och började
401 en frammarsch, som s.å. slutade med slaget
vid Kunaxa i Babylonien, där K. stupade. En
av de medföljande grekerna var Xenofon (se
denne), vars ”Anabasis” är huvudkällan för vår
kunskap om K. C.F.
Kyro älv, fi. Kyrönjoki, i Vasa län, Finland,
upprinner i Kauhajoki kommun, flyter i n.ö.
och n.v. riktning samt mynnar i Bottniska vi
ken i Kvevlaks kommun. Längd 169 km,
flodområde 4,897 kvkm. Älvens övre lopp kallas
Kauhajoki och den mellersta delen Ilmajoki.
Den är mycket strid. Mdn.
Kyrrhestike’, i hellenistisk tid och framgent
inemot korstågsperioden bruklig grekisk och
syrisk (syr. Kurüstäjä) benämning på ett
område i n. Syrien s. om Kommagene (se d.o.)
och v. om Eufrat kring huvudorterna Beroea
(nuv. Aleppo) och Kyrrhos, efter vilken namnet
K. har givits. C.F.
Kürschner [ky’rf-], J o s e p h, tysk
skriftställare (1853—1902), bosatt i Stuttgart 1881—92,
sedan i Eisenach, grundade 1883 det stora
serieverket ”Deutsche Nationallitteratur” (1883
ff.) och ledde sedan 1883 utgivandet av
”Deut-scher Literatur-Kalender” (jfr W. de G r u
y-t e r), redigerade bl.a. tidskr. ”Aus fremden
Zungen” (1891 ff.) och flera
konversations-lexika och handböcker. K. författade även
teaterhistoriska arbeten (bl.a. en biogr. över
K. Ekhof, 1872). W.N.
Kürun, kin. Kilung, K e e 1 u n g, befäst
hamnstad på n. kusten av Formosa; 74,541 inv.
(1930). K. är öns främsta exporthamn med
utförsel av kol, kamfer, te och indigo. I närheten
finnas guld-, silver- och koppargruvor. M.P.
Kyröfors, pappersbruk och sågverk,
tillhörande Hammarén & co. a.-b. inom Tavastkyro
s:n, Åbo och Björneborgs län, Finland, vid
vattenfallet Kyröskoski (fallhöjd 23 m.) i den till
Kumo älv avflytande Ikalisstråten, 1 km. s. om
sjön Kyrösjärvi. Årstillverkning 25,000 ton
tidningspapper, 2,500 standard trävaror.
J.L-n’,Mdn.
— 511 —
Kyrönjoki, se K y r o älv.
Kyröskoski, se Kyröfors.
Kiisel, Ernst Nikolaus, målare (f. 31/s 1873),
har utbildat sig till en framstående djurmålare,
särsk. av kalvar, får o.d. fyrfotadjur i det
fria: ”Getabock” (Göteborgs museum), ”Ute
för första gången” (Malmö museum); i
Thiels-ka galleriet finnas kolteckningar av K. E.W.
Kyskhetsbälte, anordning i form av en med
låsbar bygel försedd kvinnogördel (vanl. av
metall), avsedd att förhindra hustrun el.
älskarinnan att bryta sin trohet, kom trol. i bruk
under senare medeltiden, enl. mångas
antaganden genom korstågens österländska
kulturinflytelser. Bruket av k. har säkerligen aldrig
varit vidare utbrett, och många forskare ha
ansett alla de exemplar, som finnas i museer
och samlingar, som falsarier, tillkomna i
sen-sationssyfte. Emellertid torde ett litet antal av
dessa k. vara äkta, och nya fynd av k. ha
gjorts under senare år, vilka bestyrka, att k.
ovedersägligen varit i bruk. I.
Kyskhetsträd, bot., farm., se V i t e x.
Küssnacht [ky’snazt], sommarkurort i
kantonen Schwyz, Schweiz, vid n. ändan av
Vier-waldstättersjön; 4,086 inv. (1920). Livlig
turisttrafik. I närheten står ett kapell på den
plats, där Tell säges ha skjutit Gessler. M.P.
Kystendil, Küstendil, Kjustendil,
stad i Bulgarien, 70 km. s.v. om Sofia; 15,440
inv. (1926). Varma mineralkällor; frukt- och
tobaksodling. Förr bearbetades här guld- och
silvergruvor. M.P.
Küster, Ernst, tysk botanist (f. 1874), prof,
i Bonn 1912, i Giessen och direktor för bot.
trädgården där 1926. K. har särsk. ägnat sin
forskning åt mikroorganismernas fysiologi och
biologi, åt panachering o.a. avvikande
blad-färgning samt åt gallbildningarnas anatomi,
fysiologi och biologi. Hans arbeten ha på sistn.
områden varit grundläggande. Sedan 1904
utger K. ”Zeitschrift für wissenschaftliche
Mikro-skopie”. O.Gz.
Küstner, Karl Teodor von, tysk
teaterledare (1784—1864). K. ledde 1817—28
stadsteatern i Leipzig, 1830—31 hovteatern i
Darm-stadt, 1833—42 hovteatern i München och 1842
—51 ss. generalintendent de kungl. teatrarna i
Berlin. K. var en lysande organisatör och hans
teaterledning såväl konstnärligt som
ekonomiskt mönstergill. Han utgav ”Rückblicke auf
das Leipziger Stadttheater” (1830) och ”34
Jahre meiner Theaterleitung” (1853). G.K-g.
Küstner, Karl Friedrich, tysk astronom
(f. 1856), observatör vid observatoriet i
Hamburg 1883, i Berlin 1884, prof, och direktor för
observatoriet i Bonn 1891—1925. K. upptäckte
1885 existensen av periodiska variationer i
— 512 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
