Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Küstner, Friedrich - Küstrin (Cüstrin) - Kythera, Cythera - Kytherea - Kythnos - Kütjük - Kütjük Kainardji - Kyttlandsbruk, kyttning - Kützing, Friedrich Traugott - Kyushu, Kiushiu - Kyvett - Kyyvesi - Kyzikos - Kyzyl - Kyzyl-Djar, Kisil-Djar, Krasny-Jar (Petropavlovsk) - Kyzyl-Irmak, Kisil-Irmak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYZYL-IRMAK
polhöjden, har utvecklat en intressant metod
att bestämma solens parallax ur stjärnornas
radialhastigheter, samt utg. två stjärnkataloger
(1908, 1916). K:s arbeten utmärka sig för stor
noggrannhet; han är en av samtidens
skickligaste praktiska astronomer. M-t.
KüstrKn (Cüstrin), stad och fästning i
Brandenburg, Tyskland, vid Warthes utlopp i
Oder; 19,383 inv. 1925. Fästningen, som an-
Slottet i Küstrin.
lades under 30-åriga kriget, utbyggdes under
1890-talet till en gördelfästning samt utgör nu
en av Tysklands mot ö. skyddande fästningar.
1925—26 utförde tyskarna 20—30 km.
framskjutna befästningsanläggningar, vilka de
emellertid av ententen tvingades att rasera. A.W.G.
Kythe’ra, C y t h e r a, grekisk ö på den
un-dervattensbank, som förbinder Peloponnesos’
s.ö. halvö med Kreta. K. räknas stundom till
Joniska öarna men ingår nu i nomos Lakonia;
jämte ett par småöar 285 kvkm. med 9,090 inv.
(1928). K. består av en c:a 300 m. hög
kalk-stensplatå, vilande på kristalliniska skiffrar och
stupande brant i havet. Klimatet är milt med
årsnederbörden (564 mm.) förlagd helt till
vintern. K. är skoglös med en mager
buskvegetation. Huvudnäring: åkerbruk, vin- och
olivkultur. Huvudort byn K. — K. tillhörde i äldre
tid Argos men blev snart spartanskt
perioik-land. Det besattes 424—410 och 393—387 av
Aten. Ända sedan urgammal tid, då K. var en
fenicisk mellanhamn och huvudplats för
purpurfisket, var det den plats, där den syriska
Astarte dyrkades. Därifrån spred sig kulten till
Grekland, där hon dyrkades ss. Afrodite Urania
el. Afrodite Kytherea (lat. Cytherea). J.F.;N.V.
Kythere’a (grek. -e’reia), lat. Cythere’a, ”den
kytheriska”, tillnamn till den på ön Kythera
(se d.o.) dyrkade Afrodite.
Kythnos, en av Kykladerna (se d.o.).
Kütjük (turk, ”liten”; enl. nya latinalfabetet
kügük), motsats büyük, ”stor”. K. ingår ofta
i turkiska geografiska namn. G.Jg.
Kütjük Kainardji, rumänsk by i Dobrudscha,
23 km. s.ö. om Silistria. 21/t 1774 ingicks här
en fred mellan Ryssland och Turkiet, varigenom
bl.a. Krim blev oberoende av Turkiet. P.Dhl.
Kyttlandsbruk, k y 11 n i n g, förr använd
metod att medelst avskalning med flåhacka av
mullrik jords ytlager och torvornas bränning
för tillfället öka jordens tillgängliga växtnäring.
Hj.P.
Kützing [ky’tsig], FriedrichTraugott,
tysk botanist (1807—93), lärare vid realskolan
i Nordhausen, prof. 1844, utgav ett flertal
grundläggande arbeten över alger, ss. ”Synopsis
diatomacearum” (1833), ”Algæ aquæ dulcis”
(1833—36), ”Phycologia generalis” (1843, med
80 tavlor) ”Phycologia germanica” (1845);
”Ta-bulæ phycologicæ” (19 bd, 1845—71, med 1,900
färglagda avbildningar av 4,407 arter),
”Species algarum” (1849) m.fl. O.Gz.
Kyushu, K i u s h i u, japansk ö; jämte när
liggande småöar 42,094 kvkm., 9,068,126 inv.
(1930). Se f.ö. Japan, sp. 317 ff. M.P.
Kyve’tt, ett glaskärl, som har två parallella
väggar, bestående av planparallella glasplattor.
K. användes vanl. ss. strålningsfilter, särsk. för
absorption av värmestrålning för att skydda
optiska instrument, ss. projektionsapparater
o.d., varvid i k. fylles en utspädd lösning av
kopparsulfat. N.R-e.
Kyy’vesi, sjö i S:t Michels län, Finland.
Tillhör Kymmene älvs tillflöde Mäntyharjustråten.
Utfaller genom sjön Rauhajärvi och Kyykoski
fors i centralsjön Puulavesi. Längd 33 km.;
bredd 10 km.; areal 147 kvkm.; 100 m.ö.h. Mdn.
Ky’zikos, forntida stad i Mysien vid
Mar-marasjön. Grundat ss. koloni från Miletos,
nådde K. snart en rik blomstring tack vare
sitt ypperliga läge. Kejsar Tiberius berövade
staden dess självständighet, och svåra
jordbävningar (i sht 443 e.Kr.) tillfogade den stora
skador. 675 erövrades och förstördes K. av
araberna. Av K. finnas nu icke några spår
kvar. W.N.
Kyzyl, kizil, kisil (turk.), röd, vanlig
beståndsdel i turkiska geografiska namn.
Kyzyl-Djar, K i s i 1-D j a r, K r a s n y-J a r.
förr Petropavlovsk, nordligaste staden i
Kazakstan, R.S.F.S.R., vid Isjim och
transsibi-riska banan; o. 64,000 inv. SI or kvarn- och
metallindustri; livlig handel. K. grundades 1752
och är en typisk rysk kolonistad med breda,
raka gator och trähus med plåttak. M.P.
Kyzyl-Irmak, K i s i 1-1 r m a k (turk., röda
floden), antikens Halys (se d.o.), Mindre Asiens
största flod; längd 1,100 km.; flodområde 150,000
kvkm. K. upprinner ö. om Sivas, c:a 2,000
m.ö.h., och följer en längsdal åt s.v., varefter
den i en vid båge rinner åt v. och n. I vilda
klyftor genombryter K. Pontiska bergen och
mynnar med delta i Svarta havet. Vattenmäng
— 514 —
under K, torde sökas under C.
Uppslagsbok. XVI. ____ 513 —
17
Artiklar, som icke återfinnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
