Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyzyl-Irmak, Kisil-Irmak - Kyzyl-Kum, Kisil-Kum - Kyzyl-Su - Kyösti, Larin - Kåda - Kåfjord - Kåge - Kåge, 1. Ivar - Kåge, 2. Wilhelm - Kågefjärden - Kågeröd - Kågerödsbildningarna - Kåge älv - Kåk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYZYL-KUM
den är mycket varierande. Miocena
bergsalt-lager och röd märgel göra vattnet salt och
rödaktigt. M.P.
Kyzyl-Kum, K i s i 1-K u m, sandöken i
Ka-zakstan, omfattande låglandet mellan Amu- och
Syr-darja; c:a 300,000 kvkm. I de inre delarna,
o. 400 m.ö.h., finnas enstaka, upptill 1,000 m.
höga berg. K:s utkanter bestå mest av lera.
M.P.
Kyzyl-Su, biflod till Tarim (se d.o.).
Kyösti, L a r i n, pseud. för Kaarlo Kyösti
Larson (se denne).
Kåda, ur växtdelar, huvudsaki. stammar och
grenar, utflytande saft, vilken vid intorkning
efter hand förtätas till en gummiliknande (se
G u m m i f 1 ö d e) el. hartsartad massa. I
senare fallet utgöres k. av en balsam (se d.o.).
Bildningen av k. sker i regel genom patologisk
förändring hos cellvävnader och har i flera fall
tillskrivits inverkan av organismer (bakterier,
svampar). Bärnstenen är en fossil k. O.Gz.
Kåfjord. 1) Hd i Troms fylke, n. Norge,
omkr. Lyngsfjordens s.ö. arm Kåfjord;
879,56 kvkm. 2,482 inv. (1930).
2) Fjord, se K. 1).
3) Fjord, s.v. arm av Altefjord, Alta hd,
Finnmark fylke, n. Norge, 10 km. lång. Vid
K. koppargruvor, bearbetade 1826—1909. Ax.S.
Kåge, sågverkssamhälle och lastageplats i
Skellefteå landskommun, se S t o r k å g e.
Kåge. 1) Nils Ivar (Nilsson) K., skådespelare
(f. 21/z 1882). K. var 1902—05 elev vid
Dramatiska teatern, 1905—06 anställd vid St. teatern i
Göteborg, 1906—13 vid Sv. teatern och är sedan
1913 fäst vid Dramatiska teatern. K. spelade
tidigare manligt och säkert, ehuru utan vidare
individuell karakteristik, älskare och hjältar i
såväl skådespelet som komedien. Han har
senare utvecklat och fördjupat sin konst till
levande och äkta människoframställning. Bland
K:s roller märkas Fiesco, ”Mäster Olof”, kung
Magnus i ”Karusellen”, Lill-Klas i ”Stor-Klas
och Lill-Klas”, Helge i ”Johan Ulfstjerna”,
Pelléas i ”Pelléas och Mélisande”, Robespierre
i ”Danton”, André i ”Äventyret”, Kungen i
”Diktatorn”, Marsden i ”Sällsamt mellanspel”,
Bergner i ”Vilddjuret” och Pickwick i
”Pick-wickklubben”. G.K-g.
2) Algot Wilhelm K., den föregåendes
bror, konstnär (f % 1889), elev av C.
Wilhelm-son och J. Rodhe, övergick senare till
konstindustrien och har som konstnär vid
Gustavs-bergs porslinsfabrik från 1917 inlagt stora
förtjänster om sv. keramik. K:s verk, särsk. hans
standardartiklar, utmärka sig för originell och
manligt kärv dekor och formbehandling. G.V.
Kågefjärden, fjärd i Skellefteå landskommun,
Västerbottens län, n.n.ö. om Skellefteå. Vid
Kåge älvs utlopp i K. ligger Storkåge lastage
plats. S
Kågeröd, s:n i Luggude hd, Malmöhus län,
invid och på Söderåsens s.v. sluttningar, s.ö.
om Billesholm; 65,ai kvkm., därav 65,27 land;
1,846 inv. (1932); 28,84 kvkm. åker (1927; 44,2 °/o
av landarealen), 23,34 kvkm. skogsmark. K.
stationssamhälle vid västkustbanan har o. 480
Kågeröds kyrka.
inv. Egendomar: Knutstorp, Böketofta,
Sim-melsberga. Kyrkan, från äldre medeltiden, har
vackra inventarier från o. 1700 och i valven
senmedeltida kalkmålningar. — Pastorat: K.
och Stenestad, Luggude s. kontrakt, Lunds stift.
M.P.
Kågerödsbildningarna, geol., äro en i Skåne,
särsk. i trakten av Kågeröd, förekommande, av
förvittringsbergarter bestående avlagring utan
fossila lämningar, vilken överlagrar
kambrosi-luriska bildningar och täckes av Skånes rätiska
stenkolsförande lager. K:s geologiska ålder är
oviss; länge har man ansett den vara k e u p e r,
men fynd gjorda i Oslotrakten göra det mera
sannolikt, att de tillhöra perm, varför det
neutrala namnet K. bör föredragas (se Skåne,
geologi). K.A.G.
Kåge älv, kustå i Västerbottens län,
kommer från Jörns s:n och mynnar i Kågefjärden,
10 km. n. om Skellefteå. Flodområde 900
kvkm.; längd 100 km.; medelvatteneffekt 10,500
hkr.; utbyggd effekt 785 hkr. S.E-s.
Kåk (fsv. kaker, från mlty. kåk), eg.: påle;
sedan (så redan i mlty. och fsv. tid) med den
specialiserade betydelsen av skampåle, vid
vilken en del bestraffningar verkställdes (dock ej
dödsstraff), ss. piskning av tjuvar och skökor
(”kåkstrykning”), uppspikande av falska
vikter m.m. Från sin urspr. form utvecklade sig
k. till en stundom betydande träställning, ofta
prydd el. utsirad på olika sätt, försedd med
torn o.d. Vanl. hade den sin plats på
rådhustorget; i Stockholm under medeltiden på
Stortorget, varom den därifrån ledande gatan Kåk-
— 515 —
— 516 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
