Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kåk - Kåkinds härad - Kåkinds kontrakt - Kål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÅL
brinken ännu erinrar. Stundom fanns jämte k.
el. skampålen även en spöpåle. — Från
betydelsen ”träställning” utgår den nuv. av
”träruckel”, ”hybble” o.d. — Litt.: H. Matthiessen,
”De Kagströgne” (1919). E.H.
Kåkinds härad, i Skaraborgs län, omfattar en
c:a 40 km. lång kuststräcka utmed Vättern, n.
och s. om Hjo, de innanför liggande delarna av
Hökensås, en relativt flack urbergsslätt omkr.
Tidan och ett på gr. av mäktiga glaciala
av-lagringar starkt småkuperat område omkr. ösan
samt sträcker sig ett stycke upp på Billingen,
v. om Skövde (se karta vid Västergötland)
el. socknarna S. Fågelås, N. Fågelås, Hjo
landskommun, Grevbäck, Kyrkefalla med Tibro
mu-nicipalsamhälle, Mofalla, Värsås, Varola,
Hagelberg, öm, N. Kyrketorp, Våmb, Ryd, Forsby
och Svenstorp; 613,45 kvkm., därav 606,42 land;
15,606 inv. (1932; 26 inv. pr kvkm.); 248,45
kvkm. åker (1927; 41,o°/o av landarealen), 267,28
kvkm. skogsmark. 1920 levde 65,8 % av
befolkningen av jordbruk med binäringar, 18,7 °/o av
industri och hantverk (2,9 % av jord- och sten-,
7,8% av trävaruindustri). K.h. tillhör Skövde
fögderi, bildar ett tingslag i Gudhems och
Kåkinds domsaga (tingsställe nu Värsås,
framdeles Skövde) samt är delat på Kåkinds och
Bil-lings kontrakt, Skara stift. — Litt.: K. E.
Sahl-ström m.fl., ”K.h:s fornminnen” (1928). J.C.
Kåkinds kontrakt, i Skara stift, omfattar
delar av Kåkinds, Vartofta och Gudhems härader
samt städerna Hjo och Tidaholm i Skaraborgs
län och bildar 8 pastorat, näml. N. och S.
Fågelås; Hjo stads- och landsförsamlingar;
Fröjered, Korsberga och Fridene; Varola,
Värsås, Ljunghem och Edåsa; Kyrkefalla och
Mofalla; Daretorp, Velinga och Brandstorp;
Tidaholm, Acklinga, Agnetorp och Baltak samt
Grevbäck och Bredvik; 32,571 inv. (1932). J.C.
Kål (lat. cciulis), köksväxt. De olika typei
av k., som odlas i trädgårdarna, anses
härstamma från den på Europas västkust före
kommande Bra’ssica olera’cea, tillhörande fam.
korsblommiga. Vissa hithörande typer synas
ha varit odlade redan under förhistorisk tid.
Kulturformerna avvika i sin yttre form starkt
från varandra och kunna indelas alltefter
bladens och stammens utveckling. H u v u d k å 1
utmärkes av att bladen i stammens spets sluta
sig tätt tillsammans till ett stort klotrunt el.
plattat huvud. Bladfärgen kan vara grön,
inuti huvudet vit, hos v i t k å 1, djupt violettröd
hos r ö d k å 1, även kallad blåkål.
Spetskål el. sockertoppskål benämnas de
typer av huvud-k., hos vilka huvudet är förlängt
uppåt till en vass el. mera avtrubbad spets.
Savoj kålen el. virsingen skiljer sig
från de föregående huvudsaki. därigenom, att
bladens yta icke är fullt slät utan småbucklig.
Hos brysselkål el. rosenkål utbildas
icke något eg. huvud i stammens spets men i
stället ett betydande antal småhuvud längs
sidorna av stammen, ett i varje bladveck. Hos
blad-, grön- el. k r u s k å 1 sitter varje blad
fritt för sig, bågformigt utåtböjt och ofta
krusigt genom att bladkantens yta starkt försto
rats. Äro bladen därjämte vit- el. rödbrokiga,
talar man om fjäder- el. plymagekål.
Hos alla kulturformer av k. blir stammen starkt
förtjockad för att kunna rymma all den
upplagsnäring, i sht stärkelse, som bladen bereda
under sommaren, men endast en mindre del
därav kommer till nytta som födoämne, då
man anrättar något av de nämnda kålslagen.
Hos k å 1 r a b b i n däremot äter man den med
upplagsnäring fyllda, vanl. klotrunt uppsvällda
stammen. Även hos blomkålen ätes väsent
ligen stammen, i detta fall dess övre, starkt
Från v.: huvudkål, savojkål, brysselkål.
— 517 - — 518 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
