Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kägelspel - Kägla - Käglan - Kägleholm (Käggelholm) - Kähler, Martin - Kähler, Herman - Käkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄGLA
ända in i början av 1900-talet. Det gamla k.
har nu hos oss nästan helt och hållet
undanträngts av det amerikanska bowlingspelet (se
d.o.). — K. spelas på olika sätt i olika länder,
enskilt el. lagvis. Grundprincipen är överallt
den, att spelaren från ena ändan av banan
med ett kraftigt kast skall sätta klotet i
rörelse på banan och fälla så många käglor som
möjligt. Dessa, till antalet 9, äro uppställda
i fyrkant med ena hörnet vänt mot spelaren
och med en kägla (”kungen”) i mitten. De
med kastriktningen parallella ”gatorna” mellan
käglorna äro 15 cm. breda, och käglorna 40
cm. höga (”kungen” ett par cm. högre). I
Sverige benämnes den främsta käglan ”tysken”,
hörnkäglorna ”änkor” o.s.v. Om ”tysken”
faller, räknas dubbel poäng. För vissa andra slag
gives även högre poäng, t.ex. när alla käglorna
falla (bataljon), när alla utom kungen falla
(kringskuren kung) samt när de 3
mittkäglorna falla (svinrygg). Klotets diam, är
16—24 cm. — I det s.k. ryska k. är klotet
med ett snöre upphängt i en hög galge och
svänger i en båge utåt för att träffa käglorna
under den tillbakagående pendelrörelsen. O.K-gh.
Kägla, kon. 1) Geom., se Kon. — 2) Se
Kägelspel.
Käglan, höjdsträckning i n. Närke (se d.o.).
Kägleholm (Käggelholm), gods i ödeby
s:n, Örebro län, 19 km. n.ö. om Örebro; areal
Kägleholms slott efter Dahlberghs ”Suecia
antiqua et bodierna”.
492 har, varav 203 åker; taxeringsvärde o.
200,000 kr. Ett av M. G. De la Gardie
uppfört slott brann 1712; den nuv.
huvudbyggnaden är av trä i 2 vån. K. har tillhört Sten
Sture och från 1541 Gustav Vasa, senare
ätterna Leijonhufvud, De la Gardie m.fl. Sedan
1900-talets början har K. flera gånger bytt
ägare. Th.P.
Kähler [kä’-J, Martin Karl August, tysk
teolog (1835—1912), prof, i Halle 1867. K.
företrädde en modifierad biblicism (se d.o.)
och avvisade den samtida teologiens strävan
att bakom
trosutsa-gorna i N.T. nå fram
till ”den historiske
Jesus”. Hans
”fräls-ningshistoriska” teologi bygger på den
egna upplevelsen av
rättfärdiggörelsen,
bibeln och
reformationens bekännelseskrifter. K. har haft
betydelse för modern
positiv teologi och
utövat inflytande
bl.a. på P. Althaus, G. Aulén och E. Billing.
Av K:s skrifter märkas: ”Die Wissenschaft der
christlichen Lehre” (3 h., 1883—87), ”Der
so-genannte historische Jesus und der
geschicht-liche biblische Christus” (1892) samt det
självbiografiska verket ”Theologe und Christ” (1926).
M.L.
Kähler, Herman August, dansk
keramiker (1846—1917). K. lärde hantverket i sin
Fat och kruka av Herman Kähler.
faders verkstad i Næstved, som han efter
studieår i Tyskland och Schweiz övertog 1872 och
drev till sin död. Hans arbeten kännetecknas
av en stark prägel av den äldre
allmogekeramiken, som i hans formgivning upplevde en
renässans och förnyelse. Särsk. känd är hans
röda lysterglasyr. Större prydnadsföremål
utsmyckades ofta med skulpterade detaljer. K.
lyckades till sin verkstad knyta flera av sin
samtids främsta förmågor på det
konstindustriella området, ss. K. Hansen Reistrup, Bindesböll,
L. Frölich, S. Hammershöj, L. A. Ring m.fl.
E.F.F
Käkar kallas inom djurriket de bildningar
av mycket olika morfologisk art, som äro
belägna i munhålan el. vid munöppningen och
användas till sönderstyckandet av födan. Hos
många borstmaskar och iglar samt blötdjur
(se d.o.) äro de starkt kitiniserade, ofta tandade
bildningar av växlande form. Leddjuren ha
vid munöppningen till k. omdanade extremi
teter, under det att hos ryggradsdjuren
över-och under-k. urspr. utbildats av det l:a paret
— 527 —
— 528 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
