Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källkult - Källmossor - Källna - Källsjö - Källs-Nöbbelöv - Källstad - Källstorp - Källström, Arvid - Källunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄLLUNGA
försvinner åt detta håll, tänkes borta för
alltid. Verkliga massvandringar skedde vissa
helgaftnar till beryktade källor, som då lövades,
och ur vilka man drack för hälsa under den
kommande perioden. Dessa källfester voro i
Sverige ofta förlagda till trefaldighetsaftonen
el. pingstaftonen, i Sydskandinavien oftast till
midsommaraftonen, i Tyskland även till påsk
el. l:a maj. Vissa källor ansågos hjälpa mot
bestämda lidanden: tandvärk, ögonsjukdomar,
barnsjukdomar, kvinnors ofruktsamhet o.s.v.
Enl. folktron besitter vattnet sin helande och
maktgivande kraft endast vid vissa högtider,
särsk. solstånds- och dagjämningsfesterna el.
nämnda helgdagsaftnar. Denna tro hör
samman med att naturen vid dessa tillfällen anses
särsk. maktbärande (jfr Mana), varför ej blott
källvattnet utan t.ex. även örterna och daggen
då tillvaratagas ss. profylaktiska och
fruktbar-hetsbringande medel. — Källvattnet erbjuder
för den därtill invigde även spådomskraft.
Genom att vissa heliga dagar, t.ex. vid
samman-ringningen till juldagens mässa, dricka ur en
källa erhåller man förmåga att skåda in i
framtiden, och man kan även erfara denna genom
att oavlåtligt skåda i källans vattenspegel (jfr
Kristallskådning). Redan Plutarchos
omtalar, att germanska kvinnor spådde i
källorna. Vida utbredd är föreställningen om
”hungerkällor”: de flöda blott, då ett ofruktbart
år förestår. — Den särsk. uppmärksamhet, som
källorna tilldragit sig i folktron, har lett till
föreställningen av i dem härskande väsen,
”brunnsgubben”, ”brunnstjessan” m.fl. Dessa
ha ofta tagit gestalt i analogi med sjöns,
flodens el. havets naturväsen och uppträda
stundom i djurgestalt (jfr Bäckahästen).
Vanlig är föreställningen, att källorna äro ingång
till en underjordisk värld, enl. tysk folktro
behärskad av ett kvinnligt väsen, Holda el. Holla.
Föreställningen om vid heliga källor knutna
övernaturliga väsen har även lett till verklig
religiös tro. Särsk. i keltisk mytologi bära
många gudagestalter drag av urspr.
källdemo-ner, men även av grekisk och romersk religion
utgjorde kulten till najader och vattennymfer
en viktig sida. S.L-d.
Källmossor, Fontina’lis, släkte bland
bladmossorna, fam. Fontinala’cece, innefattande 52
arter, med utbredning å n. halvklotet, de flesta
i Nordamerika, och utgörande långa, slanka,
ofta kraftiga, i vatten växande dioika mossor
med 3-sidigt sittande blad, upprätt, kortskaftad
kapsel och dubbelt peristom, vars inre krans
bildar en strutlik, gitterformigt genombruten
hud. På stenar, rötter m.m. i flytande vatten,
källor, brunnar o.s.v. växer allmänt i Sverige
den svartgröna, flera dm. långa F. antipyre’tica,
vilken man tidigare tillskrivit förmågan att
skydda mot eld. O.Gz
Källna, s:n i N. Asbo hd, Kristianstads län,
vid Rönneå, ö.s.ö. om Ängelholm; 11,59 kvkm.,
därav 11,54 land; 530 inv. (1932; 46 inv. pr
kvkm.); 9,03 kvkm. åker (1927; 78,2% av
land-arealen), 0,36 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
ö. Ljungby och K., N. Åsbo kontrakt, Lunds
stift. M.P.
Källsjö, s:n i Faurås hd, Hallands län, vid
västgötagränsen, ö.n.ö. om Varberg; 25,91
kvkm., därav 24,13 land; 371 inv. (1932; 15 inv.
pr kvkm.); 2,66 kvkm. åker (1927; ll,o% av
landarealen), 16,69 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Fagered, K. och Ullared, Falkenbergs
kontrakt, Göteborgs stift. M.P.
Källs-Nöbbelöv, s:n i Onsjö hd, Malmöhus
län, mellan Eslöv och Landskrona; 7,68 kvkm.,
därav 7,62 land; 351 inv. (1932; 46 inv. pr
kvkm.); 7,12 kvkm. åker (1927; 93,7% av
landarealen), ingen skogsmark. — Pastorat:
Sva-löv, K. och Felestad, Rönnebergs kontrakt,
Lunds stift. M.P.
Källstad, s:n i Dals hd, Östergötlands län,
vid n. sidan av Tåkern; 17,oe kvkm., därav 8,97
land; 276 inv. (1932; 31 inv. pr kvkm.); 6,79
kvkm. åker (1927; 75,7% av landarealen),
ingen skogsmark. Tornpartiet i den nuv. (1869
uppförda) kyrkan härstammar från den äldre
medeltiden och bildade urspr. mitten av en
med lägre kor och absid i ö. avslutad kyrka;
i övre våningen en loge med en vackert
dekorerad altarnisch. — Pastorat: Herrestad och
K., Dals kontrakt, Linköpings stift. J.C.;E.W.
Källstorp, s:n i Vemmenhögs hd, Malmöhus
län, ö. om Trälleborg; 15,so kvkm., därav 15,59
land; 686 inv. (1932; 44 inv. pr kvkm.); 14,56
kvkm. åker (1927; 93,s% av landarealen), O,so
kvkm. skogsmark. I K. ligger Jordberga
råsockerfabrik. Egendom: Jordberga, varunder
så gott som hela K. lyder. — Pastorat: K.,
Lilla Bedinge, Äspö och ö. Klagstorp,
Vemmenhögs kontrakt, Lunds stift. M.P.
Källström, Arvid, bildhuggare (f. 11 lz 1893),
har fått sin utbildning dels i Köpenhamn, där
han särsk. tilltalats av Kai Nielsens konst, dels
i Paris, där han slöt sig till Bourdelle. K. har
ägnat sig åt den kyrkliga konsten och utfört
skulptural utsmyckning i sv. kyrkan i Paris,
Påskallaviks och flera andra kyrkor i Kalmar
län (altarverk, orgelfasader, krucifix,
dopfuntar). Vidare har K. skulpterat Es. Tegnérs
staty i Växiö (1926) samt springbrunnar i Kalmar
och Oskarshamn. Till Nationalmuseum har
förvärvats gruppen ”Perseus och Medusa”. E.W.
Källunga, s:n i Gäsene hd, Älvsborgs län, ö.
om Herrljunga; 24,54 kvkm., därav 24,38 land;
365 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 4,00 kvkm.
— 533 — — 534 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
