Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källunga - Källunge - Källö-Knipplan - Kälning - Kälvene - Kämelull - Kämnär, kämner - Kämnärsrätt, kämnersrätt - Kämpagravar - Kämpar - Kämpavisor - Kämpegroblad - Kändler, Johann Joachim - Kängurudjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄLLUNGE
åker (1927; 20,7% av landarealen), 12,34 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Skölvene, N. Säm, Hov
och K., Ås kontrakt, Skara stift. J.C.
Källunge, s:n i Gotlands n. hd, ö. om Visby,
vid järnvägen Slite-Roma; 18,43 kvkm., därav
18,41 land; 310 inv. (1932; 17 inv. pr kvkm.);
8,08 kvkm. åker (1927; 43,9% av arealen); 7,oi
kvkm. skogsmark. Från den äldsta,
gammalromanska kyrkan kvarstå det lilla långhuset
och tornet; vid triumfbågen synas rester av
freskomålningar. O. 1300 tillbyggdes i ö. ett
stort treskeppigt kor med 6 valv (nu använt
till församlmgsrum). Sydportalen i det forna
långhuset har intressanta skulpturer, och i
korbyggnadens inre finnas ett stort väggskåp
samt ett senmedeltida altarskåp, som urspr.
stått i Visby domkyrka. — Pastorat: K.,
Vallstena, Hejnum och Bäl, N. kontraktet, Visby
stift. S.;E.W.
Källö-Knipplan, municipalsamhälle och
fiskläge i öckerö s:n, Göteborgs och Bohus län,
på Källö, i havsbandet 18 km. v. om Göteborg;
0,49 kvkm.; 490 inv. (1932). 162 yrkesfiskare,
fångstens totalvärde 536,249 kr. (1930).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
382,300 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 211,320 kr. (1931). M.P.
Kälning, se K ä 1 a.
Kälvene, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län,
s.ö. om Falköping; 6,64 kvkm., därav 6,63 land;
184 inv. (1932; 28 inv. pr kvkm.); 4,55 kvkm.
åker (1927; 68,e % av landarealen), 0,i5 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Yllestad, Näs,
Visttorp, Vartofta-Åsaka och K., Vartofta kontrakt,
Skara stift. J.C.
Kämelull, se Angoraull.
Kämnä’r, k ä m n e r (fsv. kämmenår m.m.,
från mlty. kemener, av kemerer, etymologiskt
= sv. kamrer[are], till kammare i betydelsen
skattkammare, räknekontor o.d.), led. i en
käm-närsrätt (se d.o.). E.H.
Kämnärsrätt, kämnersrätt, förr en lägre
domstol i Sveriges städer. Enl. den medeltida
stadslagen skulle i städerna, utom rådhusrätten,
finnas en lägre domstol, som sammanträdde i
det fria å stadens torg, bestod av fogden jämte
2 bisittare och hade att efter formlös, muntlig
förhandling avdöma tvister om torghandeln
samt ordningsförseelser och i övrigt verkade ss.
förlikningsdomstol och ett slags
rättshjälpsan-stalt. Den flyttade snart in i rådhusets k
äm-n e r s s t u^g a och fick namnet k. 1619
bestämdes, att den skulle avdöma alla små saker.
Med tiden blev k. första instans i flertalet mål
(utom växel- och sjömål, lagfarts- och
inteck-ningsärenden, grova brottmål), och därifrån
kunde, genast el. inom 2 dagar, vädjas till
rådhusrätten. Härmed skapades 4 instanser, vilket
befanns vara för många, så att k., vilken f.ö.
aldrig funnits i en del småstäder, upphävdes
1849. Dess göromål övertogs av rådhusrätten.
— Litt.: C. T. Odhner, ”Bidrag till sv.
stadsförfattningens historia” (1861)., E.K.
Kämpagravar, folklig benämning på Gotlands
talrikt förekommande rektangulära husgrunder
från slutet av äldre och början av yngre
järnåldern (jfr bilder till ”Lojsta slott” å pl. vid
art. Gotland och Järnåldern). — Litt.:
O. Almgren, ”Sveriges fasta fornlämningar” (2
uppl. 1923). G.Em.
Kämpar, se Grobladsläktet.
Kämpavisor, se Folkvisor, sp. 1,006.
Kämpegroblad, växtart, se
Grobladsläk-t e t.
Kändler [kä’nd-], Johann Joachim,
tysk keramiker (trol. 1706—75). K. blev 1730
J. J. Kändler: Kärlekspar. Museum für Kunst
und Gewerbe, Hamburg.
hovbildhuggare i Dresden. 1731 anställdes han
vid porslinsfabriken i Meissen jämte G.
Kirch-ner och blev 1740 ledare för den plastiska avd.
Han skapade bl.a. en rad praktfulla lyxserviser
med en rik dekor av plastiska och målade
detaljer samt unika föremål i jätteformat, som
visade porslinets alla möjligheter. K:s mest kända
verk äro dock en rad av figurgrupper, ofta
kärlekspar, där hans konstnärsskap tagit sig sina
kanske mest subtila uttryck. E.F.F.
Kängurudjur, Macropo’didæ, fam. av
under-ordn. Diprotodo’ntia bland pungdjuren,
omfattande växtätande former med stor, framtill
öppen pung, lång svans, relativt små framben och
kraftiga, förlängda bakben, i vilkas fötter 4:e
tån är kraftigast utbildad och 2:a och 3:e tårna
små och sammanvuxna med varandra. Stortå
saknas vanl. I överkäken finnas i varje käk-
— 535 —
— 536 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
