Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kängurudjur - Känguruer - Kängurugräs - Kängurumöss - Kängururåttor - Känguruön - Känsa - Känsel - Känselalfabetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄNSELALFABETET
T.v. Bennetts känguru, Macropus bennetti, och grå jättekänguru, Macropus gigantens;
t.h. klippkänguru, Petrogale sp. Efter Cornish.
halva 3 framtänder, av vilka de mellersta äro
störst, i varje underkäkshalva blott en bred,
mejselformad framtand. Fam. är utbredd över
Australien och angränsande öar och indelas i
underfam. myskpungdjur,
känguru-råttor och känguruer (se d.o.). H.B-n.
Känguruer, underfam. Macropodi’næ,
omfattar huvudmassan av kängurudjuren, utmärkt av
lång muskulös svans, starkt utvecklad
länd-trakt, oerhört kraftiga, förlängda bakben med
en hovlik klo på 4:e tån samt svaga framben.
Dessa äro av underordnad betydelse vid
ställ-förflyttningen, i det djuren förflytta sig
hoppande på bakbenen med språng, som hos de
största arterna kunna bli 10 m. långa. K. äro
dumma och skygga djur, som i Australien och
på angränsande öar leva i större el. mindre
hjordar på gräsrika slätter el. buskbeväxta
områden. Blott några få leva i klippterräng el.
i träd. Födan utgöres av blad, bark och
framförallt det höga kängurugräset. För köttets och
det värdefulla skinnets skull jagas k.
hänsynslöst, och många arter äro nu så gott som
utrotade. Bland de mindre arterna må nämnas
den t vä rbandade k., Lago’strophus
fascia’-tus, den enda k. med tvärbandad fäll, de av
ett hornartat bihang i svansspetsen utmärkta
n a g e 1-k., Onycho’gale, samt de under
benämningen v a 11 a b y s sammanförda harstora
arterna av släktet Ma’cropus, som huvudsaki.
förekomma i Australiens övärld. Medelstora
arter äro de i bergstrakter levande klipp-k.,
Petro’gale, som, med svansen inberäknad, bli
1,25 m. långa, de i träd levande t r ä d-k.,
Dend-ro’lagus, som ha muskulösa framben, skarpa
— 537 —
klor och tunn svans, samt bland arterna av
släktet Ma’cropus den från zoologiska
trädgårdar välkända Bennetts k., M. be’nnetti.
Störst är den röda jätt e-k., M. rufus, som
i sittande ställning är manshög, samt den grå
j ä 11 e-k., M. giga’nteus, som med den c:a 90
cm. långa svansen når en längd av 3 m. och
en vikt av 150 kg. • H.B-n.
Kängurugräs, Theme’da forska’lii
(Anthisti’-ria vulga’ris, A. cilia’ta), ett i hela Afrika,
Sydasien och varmare delar av Australien utbrett
gräs, som särsk. i Australien räknas ss. ett av
landets förnämsta fodergräs. A.V-e.
Kängurumöss, en fam. gnagare, se Kin
d-p å s m ö s s.
Kängururåttor, Potoroi’næ, underfam. av
kängurudjuren, små, hoppande former,
utmärkta av förekomsten av hörntänder i
överkäken och framfötternas skarpa klor. Av
hithörande arter må nämnas släktet Betto’ngia
(opossumråttor, se d.o.), den röda
kängururåttan, Æpypry’mnus refu’scens,
från Nya Sydwales, vars sträva fäll är rödaktig,
och den av långt huvud och korta bakben
karakteriserade eg. kängururåttan, Potoro’us
(Hypsipry’mnus) trida’ctylus, som har en
kroppslängd av 40 och en svanslängd av 25 cm.
Den är ett utpräglat nattdjur, som lever i s.
Australiens och Tasmaniens skogsområden. —
Bild sp. 539. H.B-n.
Känguruön, seKangaroo island.
Känsa, se Backa.
Känsel, se Känselorgan och H u d s i
n-n e.
Känselalfabetet är ett av G. Forchhammer
— 538 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
