Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Känselalfabetet - Känselkroppar - Känselorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄNSELKROPPAR
Kängururåtta, Potorous tridactylus. Efter Cornish.
(se denne) uppfunnet fingeralfabet, som gör det
möjligt för två personer att samtala med
varandra förmedelst känselsinnet. I det att den
”talande” personen håller sin hand vågrät med
överytan uppåt och den tilltalade (kännande)
personen lägger sin hand tvärs under den
talandes fingrar, blir varje rörelse av dessa
omedelbart förnimbar med känseln. K. gör det
möjligt för den, som kan det, att stava sina
tankar i handen på därtill upplärda blinda
döva. Uppfinnaren anser emellertid, att det även
kan på vanligt sätt begagnas som handalfabet
till seende döva. J.B-t.
Känselkroppar, se Känselorgan.
Känselorgan, i huden hos djuren belägna,
för mekanisk retning och hos högre former även
för värme, köld och smärta känsliga
sinnesorgan, som vanl. äro spridda över hela
kroppsytan men ofta särsk. rikt samlade på
antenner, tentakler o.a. över kroppsytan utskjutande
bildningar. K., som saknas hos svampdjuren,
utgöras hos nässeldjuren av mellan övriga
epi-telceller sittande modiferade celler, som på sin
fria yta bära små retningsupptagande, hårlika
borst och inåt stå i förbindelse med ett
nervut-skolt. Hos andra ryggradslösa djur (t.ex. vissa
maskar) koncentreras känselcellerna till små
knopplika bildningar, s.k. sensiller, de första
eg. k. Hos de med ett kitinpansar utrustade
leddjuren finnas framförallt på antenner och
ben på porer i pansaret belägna borst, som
förmedla retningarna
till fria
nervförgreningar i huden. Dylika
fria nervförgreningar
finnas även hos andra
ryggradslösa djur men
äro särsk. utmärkande
för ryggradsdjuren. K.
i sidolinjen hos fiskar
och i vatten levande
groddjur erinra om de
ryggradslösa djurens
sensiller; dock finnas
här mellan
sinnescellerna även stödjeceller.
Hos övriga
ryggradsdjur äro k. belägna
under epitelet och
överensstämma i stort sett
med motsvarande
bildningar hos människan.
H.B-n.
Människans k.
äro förlagda dels till
huden (ytlig känsel),
dels till senor,
muskler, leder, slemhinnor
m.m. (djup känsel). I
sin enklaste form bestå de av fria nervslut
mellan el. i anslutning till celler. Rikliga
nervförgreningar omsluta ringformigt håren, vilka således
kunna uppfattas som
hjälpapparater för
känseln. Dessutom
finnas mer el. mindre
komplicerat byggda
känselkroppar, i vilka
nervtrådarna ant. sluta
uppnystade omkr. spec.
intill varandra
lagrade cellelement, t.ex.
Meissner-Wagnerska
känselkropparna, el. i
en protoplasmamassa,
innerkolv, omlagrad av
talrika
bindvävslamel-ler, ytterkolv, t.ex.
Va-ter-Pazzinis känselkroppar (se Hud, sp.
396). Nära intill den
senare formen stå de
sfäriska el. cylindriska
ändkolvar, som finnas
på könsorgan, i ögats
bindehinna, i
ledgångar o.s.v. (fig. 1). I
senor slingra sig
nerv-slutförgreningar omkr.
Fig. 2.- Muskelspole.
M muskel trådar, N nerv,
B bindväv, S
slutförgreningar av nerven
omkring
muskeltrådarna.
— 539 —
— 540 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
Fig. 1. Än dkolv. N nerv,
S slutförgreningar av
nerven, L i lameller
anordnad bindväv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
