Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Känsla - Känsö - Käppi - Käpplingemorden - Käpp och krycka - Kära - Kärande - Kärda - Kärfve, Fritz - Käringberget - Käringknop (-knut) - Käringkål - Käringruka - Käringrök - Käringtandsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄNSÖ
Käppi m/1880 med
pompong och plym.
Fält- och
positions-artilleriet.
De fysiologiska verkningarna kan man dels
direkt angiva, i det man konstaterar t.ex.
utvidgning el. sammandragning av ådrorna, dels kan
man angiva, hur de av oss förnimmas, t.ex.
att man vid skräck känner hjärtklappning el.
knäsvaghet; dels kan man slutl. angiva de
mimiska uttrycken för känslan, ss. bleknande el.
rodnande. — Litt.: C. Lange, ”Om
Sindsbevæ-gelser” (1885); Alfr. Lehmann, ”Hovedlovene
for det menneskelige Fölelsesliv” (1892); H.
Larsson, ”Gränsen mellan sensation och
emotion” (1899); Helga Eng, ”Barnets fölelsesliv i
sammenligning med den voksnes” (1921); A.
Lilius, ”De växandes känsloliv” (2 bd, 1922—
24). H.L.
Känsö, karantänsanstalt å Känsö, belägen
n.v. om Styrsö i Göteborgs s. skärgård.
Käppi’,
huvudbonad av läder, försedd
med pannskärm och
nackskärm, ofta
överdragen med tyg, vanl.
med emblem o.a.
utstyrseldetaljer. K.
tillhörde förr
paraddräkten vid arméns
artilleri. E.O.B.
Käpplingemorden,
vedertagen
benämning på en
sammanstötning mellan tyska
och svenska
Stock-holmsborgare i juni
1389. Om händelsen
finnes en utförlig,
nära samtida
berät
telse bevarad, enl. vilken hättebröderna i
Stockholm, som länge planerat ett anslag mot
svenskarna i staden, nattetid grepo ett antal svenskar,
bl.a. rådmän, utsatte dem för tortyr och brände
tre av dem. Detta skall ha skett med
slottshövits-mannens goda minne. Senare fördes andra över
till Käpplingeholmen (Blasieholmen) och
kastades i ett skjul, som brändes. Ett
järteckenlik-nande oväder följde. Berättelsen är starkt
tendentiös (antitysk) och kan icke styrkas med
andra källor. — Litt.: N. Ahnlund, ”Sv. och
tyskt i Stockholms äldre historia” (i ”Hist.
tidskr.”, 1929). LA.
Käpp och krycka, se Krycka.
Kära, jur., se Kärande.
Kärande (av kära, anhängiggöra och utföra
talan mot någon vid domstol) kallas part, som
instämt annan (svaranden) till underdomstol i
mål, där allmän åklagare ej för talan, el. som
vädjat till hovrätt (oavsett om han varit k. el.
svarande i underrätten). Jfr Målsägande,
Svarande och Sökande. Th.M.af R.
Kärda, s:n i östbo hd, Jönköpings län, v. om
Värnamo; 105,91 kvkm., därav 99,os land; 817
inv. (1932; 8 inv. pr kvkm.); 8,46 kvkm. åker
(1927; 8,5% av landarealen), 53,38 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Källunda (med
torvströfabrik), Vallerstad och Äminne. — Pastorat: K.
och Hånger, östbo kontrakt, Växjö stift. M.P.
Kärfve, Fritz Edvard, målare (f. 7% 1880).
K., som var den yngste bland Skånska
konstnärslagets grundare, gjorde sig tidigt känd som
rutinerad skildrare av sydskånsk kustnatur,
stundom med lyrisk tonighet. ”Min mor” på
Malmö museum (1907) torde vara K:s bästa
porträtt; svagare äro hans romantiska
figurkompositioner. H.G-e.
Käringberget. 1) Se Leksand.
2) Å Älvsborgsfjärdens s. strand liggande
höjd, invid vilken 1717 till inloppets försvar
anlades ett batteri, Kär ingb e r gsbat t
e-r i e t. K. ingår nu i Älvsborgs fästnings
område. A.W.G.
Käringknop (el. -knut), se Knut 1).
Käringkål, växtart, se
Fetknoppsläktet.
Käringruka, av botaniska förf, ofta använt
namn på pyramidsugan (se B 1 å s u g s 1 ä
k-t e t).
Käringrök, bot., se Röksvampar.
Käringtandsläktet, Lotus (inkl,
klöver-ärtsläktet, Tetragono’lobus), av fam. balj-
Käringtand, Lotus corniculatus. Efter Francé.
växter, omfattar o. 90 arter, örter el.
halvbuskar med 3-fingrade blad och gula, röda el.
stundom vita blommor, i tempererade delarna
av Europa och Asien, särsk. i
Medelhavsområdet; några arter i Kaplandet och Australien. I
Sverige förekomma 4 arter, alla fleråriga och
gulblommiga: L. cornicula’tus, käringtand,
allmän på ängar, hedar, havsstränder o.d.; L.
uligino’ sus, stor käringtand, här och där
på fuktig mark i s. Sverige; liksom den förra
arten ofta odlad ss. foderväxt; L. (Tetragonolo-
— 543 —
— 544 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
