Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Käringtandsläktet - Käringön - Kärl - Kärlchock - Kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRLEK
Käringön.
bus) siliquo’sus, klöverärt, här och där i
s. Sverige på kalkjord och havsstränder. — L.
(T etragonolobus) purpu’reus, sparrisärt,
odlas mycket för sina ätliga, vingkantade
baljor. A.V-e.
Käringön. 1) S:n i Orust v. hd, Göteborgs
och Bohus län, omfattar öar i havsbandet
utanför Orust, ss. K., Måseskär (med fyr) o.a.;
1,95 kvkm. (land); 499 inv. (1932), därav 492
i K.2); ingen åker el. skogsmark. — Pastorat:
Morlanda, K., Mollösund och Gullholmen,
Orusts och Tjörns kontrakt, Göteborgs stift.
M.P.
2) Municipalsamhälle, badort och fiskläge i
K.l), 18 km. s. om Lysekil; 0,37 kvkm., 492 inv.
(1932). 80 yrkes- och 11 binäringsfiskare;
fångstens totalvärde 162,072 kr. (1930).
Lots-plats och station för patrullerande motorlivbåt,
tillhörande Sv. sällskapet för räddning av
skeppsbrutna. Taxeringsvärde å
fastighetsskat-tepliktig fastighet 560,600 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 181,671 kr. (1931).
M.P.;E.Hg.
Kärl. 1) Anat., se Blodkärl och
Lymfkärl.
2) Bot. K. el. t r a k é e r, vattenledande
element hos högre växter (se Kärl växter),
vilka uppstå ur radvis anordnade celler,
därigenom att skiljeväggarna helt el. delvis upplösas
(se Cell, sp. 1,072, och Cellfusion). K:s
väggar äro förvedade och på skilda sätt
karakteristiskt skulpterade, varför man urskiljer
Uppslagsbok. XVI. __ 545 __
18
Artiklar, som icke återfinnas
ring-, spiral-, nät-, trapp- och por-k. (jfr
Cellvägg, sp. 1,089). Av de urspr. tvärväggarna
finnas i k. ofta rester i form av breda,
ring-formiga lister el. rader av trapplika ribbor. O.Gz.
Kärlchock, med. Med k. menas en vanl.
ganska snabbt inträdande utvidgning av
kapillärerna (kapilläratoni) framförallt i
bukorganen. K. har till följd, att blodet delvis
kvar-hålles i kapillärerna och ej drives upp till
hjärtat. Om större delen av kroppens blodmängd
stagnerar i kapillärerna, inträder döden som
följd av cirkulationsrubbningen. K. kan
experimentellt framkallas av giftet histamin och
uppträder vidare vid förgiftningar med tunga
metaller (guld, arsenik, antimon m.fl.), vid större
förbränningsskador och krossår (se
Sårchock) och antages även kunna vara orsak
till plötslig död under badning. J.E.L.
Kärlek. Bland de mångahanda former av k.,
som kunna urskiljas, må följ, framhävas.
1) Den erotiska k. är ibland snarast etl
egoistiskt begär att äga; så hos riddar
Blåskägg och även Don Juan. Men tycket för
en viss person innebär gärna, att man
värderar och har hjärta för denna, och endast i
den mån detta är fallet, föreligger k. i eg.
mening. Med det erotiska tycket förmäla sig
känslor av olika art: skönhetskänsla, beundran,
tillgivenhet och aktning, åtrån att värderas
framför andra, förhöjd självkänsla, besittandets
glädje, en stegring av medkännandet,
sympatien, i det att glädjen delas med en annan (efter
— 546 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
