Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärleksdrycker - Kärlekshov - Kärleksknopp - Kärleksmagi - Kärleksmåltider - Kärleksäpplen - Kärleksört - Kärlförsök - Kärlhinnan - Kärlknippe, -slida - Kärlkryptogamer - Kärlsträng - Kärlsvulst - Kärlsystem - Kärlvävnad - Kärlväxter - Kärna - Kärna (socken) - Kärnan i Hälsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRLEKSHOV
frastos’ medicinska uppteckningar spelar
sålunda den sexuella betydelsen hos växtvärldens
läkemedel en huvudroll. De gamla romarna
beredde k., som man tillskrev förmåga att
upptända kärlek mellan personer, vilka förut varit
likgiltiga för varandra, el. medelst vilka man
hoppades uppväcka kärlek hos föremålet för sin
egen åtrå. Lucullus skall genom verkan av en
k. ha förlorat förståndet och slutl. livet;
Lucre-tius tog sig själv av daga på gr. av
kärleks-kval, som förorsakats honom genom en k.;
Apulejus skall ha vunnit den rika Pudentillas
hjärta förmedelst en k., sammansatt av sparris,
kräftstjärtar, fiskrom, duvblod och tungan av
fabelfågeln Jyop. K. var i Europa under
medeltiden och även långt senare en eftertraktad
vara, vars saluförande efter hand belädes med
stränga straff. Den är ännu känd inom
folktraditionen. Ingredienserna utgöras ofta av flera
inom folkmedicinen använda universalmedel:
roten av libsticka, fladdermusblod, spansk fluga
etc. — I hjältediktningen användes ofta motivet
om en k. med oemotståndlig verkan som
inledning till en tragisk konflikt. Bekanta ex. äro
den dryck, Gudrun räcker Sigurd, varigenom
han bemäktigas av kärlek till henne, samtidigt
som han glömmer Brynhild, och den dryck, som
Tristan dricker tillsammans med Isolde, varpå
de båda gripas av brottslig kärlek. S.L-d.
Kärlekshov, se C o u r d’a m o u r.
Kärleksknopp, växtart, se
Fetknoppsläktet.
Kärleksmagi’, se Kärleksdrycker.
Kärleksmåltider, se A g a p e r.
Kärleksäpplen, frukterna av alrunan (se
Mandragora).
Kärleksört, växtart, se
Fetknoppsläktet.
Kärlförsök, lantbr., odlingsförsök i kärl av
glacerat lergods el. annat motståndskraftigt
material. Enär de olika för växterna inverkande
faktorerna här kunna efter behag regleras,
företagas i regel k., innan fältförsök igångsättas.
Hj.P.
Kärlhinnan, åderhinnan i ögat (se öga).
Kärlknippe, -slida, bot., se Lednings vä
v-n a d.
Kärlkryptogamer, benämning på ormbunkar,
fräken- och lummerväxter, emedan de, till
skillnad från bålväxter och mossor, äro
försedda med verkliga kärl (se d.o.). O.Gz.
Kärlsträng, bot., se Ledningsvävnad.
Kärlsvulst, med., se A n g i o m.
Kärlsystem, anat., se Blodkärl.
Kärlvävnad, bot., se Ledningsvävnad.
Kärlväxter, sammanfattande benämning för
blomväxter och kärlkryptogamer, vilka, till
skillnad från mossor och bålväxter, anatomiskt
— 551 —
utmärka sig genom förekomsten av verkliga
kärl (se d.o.). O.Gz.
Kärna. 1) Astr., se Kometer.
2) Biol., cellkärna, se C e 11. — K. är även
beteckning för frön i nötter och stenfrukter samt,
inom lantbruksbotaniken, för frukt- och
fröavkastningen, särsk. hos sädesslagen, till skillnad
från halmskörden (blad och strån). O.Gz.
3) Fys., A) Kondensationskärna.
Om en gas avkyles under sin normala kok- el.
kondensationspunkt, inträder i regel
konden-sering, varvid gasmolekylerna koncentreras,
särsk. invid damm- och rökpartiklar, vilka
tjänstgöra ss. s.k. kondensations-k. Detta är
orsaken till att dimbildning lättare uppstår i
stora städer med rykande skorstenar än i
trakter med relativt rökfri luft, där vattenångan
lätt kan övermättas. Jfr Kondensation. —
B) Atomkärna. Ang. den tidigare
uppfattningen av atom-k:s konstruktion se Atom, sp.
703. De senaste årens omfattande såväl
experimentella som teoretiska undersökningar av
atomernas k. ha väsentligen befordrat kännedomen
om dessas struktur och fört till uppkomsten av
en helt ny avd. av fysiken, den s.k. kärnfysiken.
Efter upptäckten av neutronens (se d.o.)
existens uppställde Heisenberg 1932 en kärnmodell,
vid vilken k:s elementära byggnadsstenar
anto-gos utgöras endast av protoner (se d.o.) och
neutroner. I motsats till tidigare åsikter anses
inga fria kärnelektroner existera, utan alla
elektroner i kärnan äro bundna i neutronerna.
Härigenom undgås de svårigheter, som de fria
kärn-elektronerna tidigare beredde teorien. Ehuru
vid denna modell a-partiklar ej direkt antagas
ingå i k., visar dock teorien, att de äro
synnerligen stabila bildningar. N.B-e.
4) Geol., bergstekn., borrkärna, se
Djupborrning, sp. 493.
5) Krigsv. K. el. kärntorn, den centrala
tornlika borgbyggnaden i en medeltidsfästning
(se Borg, B a r f r e d, D o n j o n och
Kärnan). E. W.
6) Lantbr., smörkärna (se d.o.).
7) Tekn., se G j u t n i n g, sp. 375.
Kärna, s:n i Hanekinds hd, Östergötlands län,
närmast v. om Linköping; 25,67 kvkm., därav
25,59 land; 1,574 inv. (1932); 12,48 kvkm. åker
(1927; 48,8% av landarealen), 6,05 kvkm.
skogsmark. I K. ligger Malmslätt (se d.o.).
Egendomar: Lagerlunda och Tolefors. — Pastorat: K.
och Kaga, Domprosteriet, Linköpings stift. J.C.
Kärnan i Hälsingborg (jfr Kärna,
krigsv.) är ett fristående kvadratiskt torn, med
15 m. sida och en nuv. höjd av 35 m.;
murtjockleken 4,5—3,75 m. På två sidor finnas
utbyggnader, för inre spiraltrappa och latrintrummor.
Materialet är tegel, dock med stora partier av
— 552 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
