Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärnan i Hälsingborg - Kärnbo - Kärndelning - Kärnfot - Kärnfrukt - Kärnfruktmögel - Kärnfysik - Kärnfästning - Kärnhus - Kärnkropp - Kärnlavar - Kärnlinje - Kärnmembran - Kärnmjöl - Kärnmjölk - Kärnreaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRNREAKTION
Interiör från kapellvåningen i Kärnan, Hälsingborg,
de inre väggarna samt sockel och yttre
skrålister av sandsten. Tornet var urspr. indelat i
(utom källaren) sex våningar, vardera bestående
av ett stort mittrum med breda, spetsbågiga
fönsternischer samt i de fyra nedre vån. en
ansluten murkammare (i köksvån. två). Dessa vån.
ha typisk bostadsinredning med eldstäder,
bakugn, vask och bekvämlighetsanordningar. 3:e
vån., urspr. med direkt ingång från tornmanteln
(se nedan), synes jämte 4:e ha varit den eg.
bostaden. Mot slutet av medeltiden ändrades
de övre fyra vån. till två, vilka
övervälvdes, varvid kapell inrättades i den nya 3:e
vån. — K. är sannolikt byggd av Erik av
Pommern under 1400-talets början i samband med
en omläggning av den tidigare 1100-talsborgens
plan, företagen som led i kungens
öresundspo-litik. Ett äldre, urspr. cirkulärt, men till
fyr-sidigt ändrat kärntorn blev därvid nedbrutet.
I den nya planen ingick K. i ett starkt
försvars-komplex, vars övriga huvuddelar voro en 4 å 5
m. från K. byggd, denna omgivande, kvadratisk
skyddsmur (tornmanteln) samt en därintill lagd
större byggnad av hallkaraktär. — K. fick
kvarstå, när Hälsingborgs befästningar av Karl XI
raserades 1680. 1741 skänktes tornet av
regeringen till Hälsingborgs stad. K. restaurerades
1893 och försågs därvid med nytt krön; år 1932
konserverades tornmanteln. — Litt.: C. G.
Bru-nius, ”Historisk och arkitektonisk beskrifning
öfver Helsingborgs Kärna” (1845); A. Kumlien,
”K. i Hälsingborg” (i ”Skånska borgar”, h. 1—2,
1914); T. Mårtensson, ”Hälsingborgs slott
under medeltiden” (i ”Hälsingborgs historia”, 2:2,
under utg.). T.M.
Kärnbo, s:n i Selebo hd, Södermanlands län,
kring Mariefred; 45,84 kvkm., därav 44,14 land;
795 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.); 11,32 kvkm.
åker (1927; 25,7% av landarealen), 25,56 kvkm.
skogsmark. K. saknar kyrka. Ruinen av en
kyrka från 1200-talet är konserverad.
Egendomar: Gripsholms slott och kungsladugård,
St. Sundby och Kalkuddens tegelbruk. —
Pastorat: Mariefred, K. och Taxinge, Domprosteriet,
Strängnäs stift. M.P.
Kärndelning, se Cell, Celldelning och
ang. reduktionsdelning, Könsceller.
Kärnfot, bot., se Fröämne.
Kärnfrukt, äppelfrukt. en för fam.
äppelväx-ter (se d.o.) karakteristisk falsk frukt, vars
köttiga och saftiga, yttre del är bildad av
blomaxeln och fruktrummen omgivande, inre del
(kärnhuset, se d.o.) av fruktbladen. O.Gz.
Kärnfruktmögel, se Fruktmögel.
Kärnfysi’k, se Kärna 3).
Kärnfästning, se Fästning, sp. 706.
Kärnhus, den av stenceller bestående del av
äppelväxternas (se d.o.) fruktvägg, som är
bildad av fruktbladen och hos äpple, päron,
kvitten och rönnbär har pergamentartad, hos
hag-torn, mispel och oxbär benhård konsistens. O.Gz.
Kärnkropp, biol., se Cell.
Kärnlavar, se Kärnsvampar.
Kärnlinje, vid eldvapen loppets medellinje.
Kärnmembran, biol., se Cell.
Kärnmjöl, se F 1 o r m j ö 1.
Kärnmjölk, se Mjölk.
Kärnreaktion [-fo’n], fys., den process,
varigenom ett el. flera grundämnen omvandlas i
ett el. flera andra elementer. Detta sker genom
en reaktion mellan atomkärnorna i motsats till
de kemiska reaktionerna (se d.o.), vid vilka
atomernas kärnor ej undergå förändringar. En
k. av enklaste slag beskrives genom formeln
A = B + C och representerar den reaktion, som
äger rum vid sönderfallande av ett grundämne,
t.ex. ett radioaktivt element. Mera
komplicerade k. kunna inträda vid konstgjord
atomsprängning, vilken kan utföras ant. genom att
bombardera atomer med a-strålar el., ss. försök av
Cockcroft och Walton (1932) visat, genom att
beskjuta atomer med på konstgjord väg
åstadkomna snabba protoner (se d.o.). Skjutes en
väteatom (atomvikt 1) in i en litiumatom
(atomvikt 7), uppstå 2 stycken heliumatomer
(atomvikt 4). Denna k. beskrives av formeln Li + H =
2 He. För att åstadkomma en k. kräves stor
— 553 —
— 554 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
