Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärnreaktion - Kärnrör - Kärnröta - Kärnsaft - Kärnsand - Kärnsegment - Kärnskugga - Kärnspole - Kärnsprickor el. märgsprickor - Kärnstam - Kärnstycke - Kärnsvampar - Kärnten - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRNRÖR
energi, men samtidigt sker vid k. en oerhört
kraftig energiutveckling. N.R-e.
Kärnrör, det innersta godslagret (röret) i ett
av flera lager uppbyggt eldrör (bandat,
mant-lat el. ståltrådslindat). Se
Kanontillverkning. R.Sbg.
Kärnröta, förändring av kärnveden hos träd
genom parasitsvampar, särsk. Poly’porus-arter
(se Tickor), varvid genom hyfernas
enzymverkan vedämnet utdrages ur cellväggarna, så att
mer el. mindre ren cellulosa kvarstår och
cellernas förband luckras el. upplöses. Kärnveden
förvandlas på detta sätt till en lös, mjuk, svampig
massa av låg spec. v., vilken lätt sönderfaller
till ett pulver. Infektionen sker städse genom
sår å stammens yta. Då svampens mycelium
utbreder sig i veden, uppstå hos denna olika
färgningar och figurer. Genom k. förlorar
veden sitt värde som timmer. O.Gz.
Kärnsaft, biol., se Cell.
Kärnsand, se Gj u t n i n g, sp. 375.
Kärnsegment, biol., se Cell.
Kärnskugga, fys., se Skugga.
Kärnspole, centralspole, se Celldelning.
Kärnsprickor el. märgsprickor hos träd
torde framkallas av spänningar i veden, ss. t.ex.
vid kärnvedens uttorkning. K. utgå radiärt
från märgen och äro av mycket växlande
längd. De äro särsk. vanliga i mycket gamla
träd. F.A.Bn.
Kärnstam, trädg., se Grundstam.
Kärnstycke, garveritekn., se K r u p o n g.
Kärnsvampar, Pyrenomyce’tes, art- och
formrik grupp inom ordn. Carpoa’sci av klassen
säcksporsvampar, karakteriserad därav, att
sporsäckarna sitta inneslutna inom små, i
regel för blotta ögat punktformiga, kruk- el.
flasklika perithecier (se d.o.), vilka i spetsen
äro försedda med en mynning, varigenom
sporerna vid mognaden utkastas. Hos en del k.
har man påvisat befruktning. Ofta bildas
förutom säcksporerna även konidier (se d.o.).
Flera k. ingå i lavar (gruppen Pyrenoca’rpeæ
el. kärnlavar bland Ascoliche’nes, se d.o.). K:s
viktigaste fam. äro Hypocrea’ ceæ, med
släktena Cla’viceps (se Mjöldryga),
Co’rdy-ceps och Ne’ctria (se d.o.), Laboulbenia’ceæ,
innefattande ektoparasitiskt på insekter
levande svampar, Sphæria’cece, med släktena
Xy-la’ria (se Stubbkorn), Ventu’ria (se
Äp-p e I s k o r v) och Dothidea’ceæ. O.Gz.
Kärnten, österrikiskt förbundsland; 9,535
kvkm.; 370,817 inv. (1923). Huvudstad
Klagen-furt (27,423 inv.). K. skiljes från Salzburg i
n.v. genom det av gnejs uppbyggda Hohe
Tau-ern (Grossglockner 3,798 m.ö.h.), vars s.
massiv Schoberalperna och Kreuzeckgruppen
uppfylla större delen av v. K. I n.ö. resa sig de
Plöckenpass i Kärnten.
mjukare modellerade Gurktalalperna.
Gränsen mot Jugoslavien följer Karawankerna och
mot Italien Karniska alperna. Mellan dessa
alpkomplex ligger K:s huvuddel
Klagenfurt-bäckenet (450 m.ö.h.) med Ossiach- och
Wörth-sjön. I detta utmynna Drava- och Gaildalarna,
mellan vilka resa sig de av kalksten
uppbyggda Gailtalalperna. Klimatet är kontinentalt på
gr. av K:s starkt markerade bäckenform.
Me-deltemp. för jan. i Klagenfurt —6,4°. I bergen
är nederbörden riklig — i s.v. över 2,000 mm.
Befolkningen är tysk utom i s. och s.ö., där
det bor 70,000 slovener. Största folktätheten
uppvisar Klagenfurtbäckenet med 90 inv. pr
kvkm. Stora delar av alpmassiven äro däremot
alldeles obebodda. I det förra och i Dravas
dal dominerar åkerbruk, i bidalarna, ss.
Möll-tal, boskapsskötsel. Skogarna äro väl skötta
och ge god avkastning. Särsk. till Italien
exporteras avsevärda mängder både av virke
och massved. Bergsbruket är i tillbakagång;
dock är brytningen av brunkol i Karawankerna
betydelsefull. Av industrien äro sågverken,
trä-masse- och pappersfabrikerna av betydelse.
Tillgången på vattenkraft är god. 75,000 hkr.
äro utbyggda till elektrisk drift. 1922 hade
järnvägsnätet en längd av 594 km. J.F.
Historia. 16 f.Kr. kom K. till den romerska
prov. Noricum; ståthållaren bodde i Virunum
i närheten av nuv. Klagenfurt. Slovenerna
in
— 555 —
— 556 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
