Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Körsbärsträd - Körsel - Körskola - Körsnär - Körställ - Körsång - Körtel - Körtelhår - Körting, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mogna de första sorterna av söt-k. stundom i
mitten av juni (Annonay, Früheste der Mark),
andra omkr. den 1/7 (Rivers early), medan
huvudskörden av söta körsbär (allmän gulröd
bigarrå, Frogmore) infaller omkr. mitten av
juli, samtidigt med att vissa sura körsbär el.
hybrider av sådana (majkörsbär) mogna. Sena
sorter av söta körsbär (Dönissen m.fl.) mogna
o. 1 aug. el. ännu senare, medan flera av de
viktigare sura sorterna (skuggmorell,
brunkörsbär) bli användbara först omkr. slutet av
augusti el. början av sept. — Japanska
körsbär tillhörande Prunus serrulata och
närbesläktade arter, odlas i Sverige endast i former,
som icke sätta frukt och som endast ha värde
som prydnadsväxter, tack vare de ymnigt
alstrade och vackra blommorna. C.G.D.
Körsel, kam., se Byggningshjälpen.
Körskola. 1) Skola för körning av hästar.
Under 1800-talet funnos ett flertal sådana
skolor i Sverige; den mest kända torde ha varit
Allmänna nordiska hästskötareskolan. Numera
finnes det eg. endast en fullst. k. i Sverige,
näml. vid Strömsholms hingstdepå. Kurser
börja där årl. 15/1, pågå 3 mån. och omfatta all
slags finare körning, något ridning samt häst-,
vagn- och selvård. S.C-r.
2) Skola för körning av bil, se
Chaufförskola.
Körsnär (Ity. körsner, hty. kürschner, avlett
av ett urspr. trol. slav, ord för ”päls”, fhty.
kursina), pälsmakare (buntmakare).
Körställ, tekn., kontroller (se d.o.).
Körsång, se Kör.
Körtel. Epitel (se d.o.) spelar icke blott en
viktig roll ss. skydd för underliggande
vävnader (t.ex. hudens epitel) utan har även en
stor betydelse för resorbtionen (t.ex. tarmens
epitel) och för sekretionen (resp. exkretionen).
I detta senare fall kunna, ss. i huden hos
många ryggradslösa djur och hos de lägre
ryggradsdjuren, vissa celler i ett f.ö. indifferent
epitel träda i sekretionens tjänst och utbilda sig
till k.-celler, s.k. encelliga k. (se
Bägarcell), el. också kunna cellerna inom ett visst
område av epitelet differentieras till k.-celler
och en flercellig, intraepital k. uppkomma. De
större flercelliga k. bildas emellertid i regel
därigenom att säck- el. rörformiga
nedbuktningar växa från epitelet ned i underliggande
vävnader. Härvid kunna stora k.-komplex med
ett rikt förgrenat gångsystem uppkomma.
Genom gångarnas rika förgrening ökas tydligen
i k. den secernerande ytan. Vanl. inträder en
arbetsfördelning i de olika delarna av
k.-gångarna, så att djupast belägna delar
företrädesvis bli secernerande, s.k. huvudstycken, och
ytligare delar få tjänstgöra som utförsgångar
för det bildade sekretet. Vilken oerhörd
förgrening och utbredning ett sådant k.-system
kan få, framgår t.ex. därav att hela levern,
vars vikt hos människan uppgår till o. 1 1/2
kg., är en enda stor k. K.-förgreningar sluta
som regel ant. med säck- el. rörformade
huvudstycken, varför man sedan gammalt skilt
mellan acinösa el. alveolära och tubulära k.
Alltefter utförsgångarnas anordning skiljer
man vidare mellan enkla, förgrenade och
sammansatta k. (se fig.). Efter sekretionssätten
indelas k. vidare i merokrina, i vilka
sekretet utgöres av ur cellerna utstötta
sekretdroppar, apokrina, i vilka även delar av
cellerna själva medfölja i sekretet, och
holokrina, i vilka hela körtelceller avstötas och
ingå i sekretbildningar. Hos vissa k. avbrytes
förbindelsen med det epitel, från vilket de
nedväxt, utförsgångarna försvinna, sekretet
avlämnas i stället direkt till blod- och lymfbanor;
dessa k. kallas endokrina k. T.H-n.
 |
| Körtelschema. 1—3 enkla körtlar. 1 tubulär: a oförgrenad, b förgrenad; 2 tubulo-acinös, förgrenad; 3 alveolär: a oförgrenad, b förgrenad. 4—6 sammansatta körtlar. 4 tubulär; 5 tubulo-acinös; 6 alveolär. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
