Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 639-640 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Körtingsberg - Körtlar - Körvel, Spansk - Körvelkäx - Körvelrova - Körös - Körösi, Jozsef - Kösa - Köselit - Kösen - Köslin - Köstlin, Julius - Köthen - Köttbesiktningsbyrå - Köttbesiktningstvång - Köttflugor - Köttfodermjöl - Köttfår - Köttförgiftning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Körtingsberg, gods i Viby s:n, Örebro län;
areal 751 har, varav 292 åker; taxeringsvärde
340,200 kr. (1932). Huvudbyggnaden av trä i
2 vån. är från 1721. K. har tillhört ätterna
Bonde, De la Gardie m.fl. Ägare sedan 1916 är
godsägaren A. Sätterqvist.        Th.P.

Körtlar, se Körtel.

Körvel, Spansk körvel, Myrrhis
odorata, av fam. flockblomstriga växter, är den
enda av Myrrhis-släktets båda arter, som är av
betydelse. Den förekommer täml. allmänt
förvildad i gamla trädgårdar, parker o.d. i s. och
mellersta Sverige. K. är en 0,5—1,5 m. hög,
flerårig, vackert ljusgrön, starkt anisluktande ört
med stora, brett triangulära blad, vita blommor
och intill 2,5 cm. långa delfrukter. Under
växtens blomning avskäres övre delen av stammen
och torkas till en drog, herba cerefolii, som har
medicinsk användning. K. användes också här
och där som krydda.        A.V-e.

Körvelkäx, växtart, se Anthriscus.

Körvelrova, växtart, se Chærophyllum.

Körös, biflod från ö. till Theiss, upprinner
i Biharbergen i Rumänien med flera källfloder,
Vita K. (ung. Fehér K., rumän. Crișul Alb),
Svarta K. (Fekete K., Crișul Negru) och
Strida K. (Sebes K., Crișul Repede) med
bifloden Berettyó. K. mynnar i Theiss vid
Csongrád och har från Vita K:s’ källa en längd av
300 km., därav 220 km. flottled.        M.P.

Körösi, Jozsef, ungersk statistiker
(1844–1906), från 1869 chef för Budapests statistiska
byrå. K. ägnade sig framförallt åt
befolkningsstatistik och har på uppdrag av Internationella
statistiska inst. utg. ”Statistique Internationale
des grandes villes” (1876—86).        T.E-r.

Kösa, gräsart, se Åkervensläktet.

Köselit, H., tysk tonsättare, se P. Gast.

Kösen, sjö i Annerstad och Angelstad s:n,
Kronobergs län, genomflytes av Bolmån, biflod
till Lagan; 11 kvkm.; 132 m.ö.h.        S.E-s.

Köslin [kös-], stad i Pommern, Tyskland,
10 km. från
Östersjön; 28,812 inv.
(1925). Mariakyrkan
(från 1300-talet) är
ett vackert prov av
nordtysk sengotik.
Pappers- och
möbelindustri;
fiskkonservering. K. blev stad
1266.        M.P.;E.W.

Julius Köstlin.

Köstlin [kö’-],
Julius, tysk teolog
(1826—1902), prof. i
systematisk och N.T:s
teologi i Halle
1870—96. K. är framförallt känd ss. Lutherforskare,
deltog i utgivandet av Weimaruppl. av Luthers
skrifter och var en av grundarna av den tyska
föreningen för reformationshistoria, redigerade
”Theologische Studien und Kritiken”
1873—1902.        S.N.

Köthen [kö’-], stad i Anhalt, Tyskland, mitt
emellan Leipzig och Magdeburg; 26,828 inv.
(1925). K. har järn-, socker- och bilindustri;
brunkolsbrytning. Slott från 1600-talet. K. är
stad sedan 1200-talet.        M.P.

Köttbesiktningsbyrå, av hälsovårdsnämnd,
resp, kommunalnämnd upplåten lokal, där vid
inspektion anhållna köttvaror underkastas
noggrann besiktning och dit ägare av dylika varor
frivilligt kunna inlämna sådana till
undersökning. Jfr Köttkontroll.        G.A-g.

Köttbesiktningstvång, se Köttkontroll.

Köttflugor, Sarcophaga carnaria, en med
husflugan nära besläktad art av gruppen
Muscidæ inom ordn. tvåvingar. Kroppen 10–15 mm.
lång, askgrå, med tre svarta längsband på
mellankroppen och svarta rutformiga fläckar på
bakkroppen. K. lägga icke ägg utan föda
”levande ungar” (larver), som avläggas i högar på
40–70 stycken i var hög; en enda fluga säges
kunna skaffa o. 20,000 larver till världen. Dessa
träffas mest i hästspillning samt ruttnande
djur- och växtämnen och växa mycket hastigt. Själva
flugan förekommer mera sällan inomhus, men
allmänt i det fria på trädstammar och
blommor.        S.Bgtn.

Köttfodermjöl framställes av slakteriavfall
och slaktdjur, som icke få användas till
människoföda (kadavermjöl). Råmaterialet
kokas under 3 à 4 atm. tryck, varefter det
torkas och males till ett fint pulver. Detta kan
användas till blandning med kli el. annat malet
foder. Näringsinnehållet varierar avsevärt.
Halten av mineralämnen är vanl. hög. Till en
skandinavisk foderenhet åtgår i genomsnitt 1
kg. K. är lämpligt att i små kvantiteter
utfodras till grisar. Jfr. Köttmjöl.        H.Fqt.

Köttfår, se Fårraser.

Köttförgiftning, sjukdom hos människan,
vilken uppstår av kött. Uppkomsten av k. har
under tidernas lopp tolkats på olika sätt. Först
bakteriologien har lämnat den riktiga lösningen.
Det kött, som orsakar k., är infekterat av
bakterier, de s.k. köttförgiftningsbakterierna, i
regel tillhörande paratyfusgruppen. Den tyske
bakteriologen Gärtner påvisade första gången
1888 bakterier ss. orsaken till k., Bacillus
enteritidis (Gärtner). Andra varieteter äro
Breslau-bacillen och Aertrycke-bacillen, de två
senare sannolikt identiska. Dessa bakterier
avsöndra gifter, som tåla upphettning, i vissa fall ända
till 120°, vilket förklarar, att k. kan uppstå även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>