Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köttförgiftning - Köttgen, Carl - Köttjuver - Köttkontroll - Köttmjöl - Köttmjölksyra - Köttsidesskinn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter förtäring av tillrett kött. Köttets infektion
är ofta beroende på sjukdom hos slaktdjuret;
vid andra tillfällen kan köttet ha förorenats
efter slakten, t.ex. genom personer, som lida av
paratyfusinfektioner, el. genom sådana, som
utan att vara sjuka utskilja baciller
(bacillutskiljare), genom infekterat vatten el. is o.d. K.
yttrar sig hos människan i regel med symtom
från mage och tarm. Ofta redan några
timmar efter förtärandet av det infekterade köttet
sätter sjukdomen in med kräkningar och diarré.
I en del fall är förloppet ytterst häftigt och kan
föra till döden på kort tid. I regel är dock
sjukdomen av betydligt lindrigare karaktär. Man
räknar med en dödlighet av 2–5 %. Även
förtäring av fisk, ostron, musslor, hummer kan
framkalla k. Emellanåt äro andra bakterier än
till paratyfusgruppen hörande, t.ex. koli- och
proteusbakterier, orsaken till k. En särsk. form
av k. är den s.k. korvförgiftningen el.
botulismen (se d.o.). En viktig roll vid förhindrandet
av uppkomsten av k. spelar givetvis
födoämneskontrollen, framförallt köttbesiktningen. A.Fl.
Köttgen [kö’t-], Carl, tysk industriman (f.
1871), sedan 1894 knuten till Siemensverken och
sedan 1919 direktör vid
Siemens-Schuckert-Werke A.-G. K. är en av den tyska
elektrotekniska industriens förgrundsfigurer. T.E-r.
Köttjuver kallas ett sådant juver, vars
huvudmassa utgöres av bindväv och fett, till
skillnad från mjölkjuver, hos vilket
körtelvävnaden är dominerande. V.M-r.
Köttkontroll, av sakkunnig personal enl.
gällande föreskrifter verkställd undersökning av
kött från nötboskap, svin, får, getter och hästar
med avseende på härkomst och beskaffenhet
för utrönande av dess tjänlighet till
människoföda. Ehuru i Sverige såväl som å kontinenten
redan under medeltiden en viss övervakning av
kött och köttförsäljningsställen ägde rum, är
det dock först sedan mitten av förra årh., som
omfattande anstalter vidtagits i de flesta
kulturländer för en ordnad k. De faktorer, som mest
bidragit till införandet av k. och skärpandet av
densamma, ha varit den ökade kunskapen om
de för människan farliga djurparasiterna (särsk.
dynt och trikiner), upptäckten av
tuberkelbacillen hos människor och djur samt
nödvändigheten av att i de alltmer växande städerna och
samhällena förlägga slakten till särsk. slakthus
med förbud för slakt annorstädes. — K. ingår
i den allmänna födoämneskontrollen, vars
uppgift är att övervaka den sanitära beskaffenheten
hos saluförda födoämnen (se d.o.), deras
beredning, behandling, förvaring och transport. K.
är f.n. i Sverige reglerad genom lagen om
köttbesiktning och slakthus av 10/10 1913 (med
till-lägg 1925) samt genom senare av K.m:t el.
Medicinstyrelsen utfärdade författningar.
Länsstyrelse kan enl. nämnda lag, vars
bestämmelser äro tillämpliga endast på färskt kött från
ovan anförda djurslag, efter framställning från
stadsfullmäktige el. motsvarande myndighet i
samhälle, för vilket hälsovårdsstadgan för stad
är gällande, för staden el. samhället stadga
köttbesiktningstvång med el. utan
slakthustvång. I Sverige förekom ända
till början av 1900-talet endast s.k. fakultativ
k., innebärande inspektion genom
hälsovårdsnämnd (se d.o.) å torg, i butiker m.m. samt
anordnandet av köttbesiktningsbyråer (se d.o.),
där frivillig undersökning av kött ägde rum.
Köttbesiktningstvång innebär, att färskt kött av
ovannämnda djurslag före saluförandet skall
vara av besiktningsman (av Medicinalstyrelsen
härtill förordnad legitimerad veterinär)
undersökt och förklarat tjänligt till människoföda
samt försett med vederbörlig stämpel.
Slakthustvång medför obligatoriskt köttbesiktningstvång.
Köttbesiktningstvång förutsätter tillräckligt
antal köttbesiktningsbyråer för undvikandet av
onödig tidsutdräkt el. annan olägenhet vid
köttbesiktningen. Slakthusbesiktningen omfattar enl.
gällande föreskrifter besiktning såväl före som
efter slakten och vederbörlig stämpling.
Kasserat kött skall genom besiktningsveterinärens
försorg oskadliggöras. Mindervärdigt kött
underkastas särsk. behandling (sterilisering,
kylhusbehandling, saltning m.m.) i syfte att göra
det tjänligt till människoföda.
Köttbesiktningstvång finnes f.n i 108 sv. städer och samhällen,
offentliga slakthus i 8 städer. Kontrollen över
exportslakterier, f.n. 30 i Sverige, är reglerad
i k.f. av 10/10 1913. Kontrollen över
importerade köttvaror regleras genom k.f. av 30/9 1921.
Godkända införselorter äro f.n. 40 samhällen.
Kontrollen över utförsel av kött ur riket är
reglerad i k.f. av 10/10 1913 (för köttutförsel till
Norge och Finland i gränstrakterna finnas
särsk. bestämmelser). Medicinalstyrelsen har
överinseendet över k. i Sverige, och hos
styrelsen handläggas och föredragas hithörande
ärenden av statsinspektören över k. G.A-g.
Köttmjöl, biprodukt vid framställning av
köttextrakt i Sydamerika och Australien. K.,
som innehåller 72,3 % råprotein, 13 % fett och
3,8 % mineralämnen, användes som foder åt
svin och fjäderfä. 0,6 kg. k. motsvarar en
skandinavisk foderenhet. Jfr
Köttfodermjöl. H.Fqt.
Köttmjölksyra, den i musklerna o.a. organ
förekommande högervridande α-mjölksyran.
Se Mjölksyra.
Köttsidesskinn, se Chairläder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
