Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 645-646 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labadie, Jean de - Labadister - Laban - Laband, Paul - Labarte, Charles - Labarum - La Bassée - Labb - Labbas - Labbsläktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

réformation de l’église par le pastorat”, 1667, där han
förordade särsk. utbildning av troende
pastorer). Dessa separatistiska tendenser jämte hans
kvietistiska mystik ledde snart till brytning med
kyrkan, och 1669 bildade L. en egen
friförsamling, som efter åtskilligt kringflackande
upplöstes 1732. Från L:s läror gå många
förbindelselinjer till pietismen, och hans skarpa åtskiljande
av ”troende och världens barn” vann beaktande
även inom kyrkan, liksom det blivit en av
senare separatistiska rörelsers främsta teser. —
Litt.: P. Balsenq, ”L. et le labadisme” (1908).
S.N.

Labadiˊster, anhängare av J. de Labadies (se
denne) läror.

Laban, enl. legenderna kring Jakob, Israels
stamfader, i 1 Mos. 27—31 dennes morbror och
svärfar, som gav honom först Lea och sedan
Rakel till hustrur.
S.N.

Laband [lāˊbant], Paul, tysk jurist (1838—
1918), prof. i Königsberg 1864, i Strassburg

1872, från 1880 medl.
av statsrådet för
Elsass Lothringen. L:s
största vetenskapliga
insats är ”Staatsrecht
des deutschen
Reiches” (1876—82; 4
Aufl., 4 bd, 1909), där
han klart skiljer
statsrätten från
statsvetenskapen och åt den
förra giver en
juridisk terminologi och
metod. Han skrev
vidare det rättshistoriska arbetet ”Die
vermögensrechtlichen Klagen nach den sächsischen
Rechtsquellen des Mittelalters” (1869), grundade 1886
”Archiv für öffentliches Recht” och 1896
”Deutsche Juristen-Zeitung”.
E.K.

Labarte [-baˊrt], Charles Jules, fransk
konsthistoriker (1797—1880), utgav flera
arbeten om fransk och orientalisk konst, det mest
betydelsefulla ”Histoire des arts industriels au
moyen âge et à l’époque de la renaissance”
(1864—66; ny uppl. 1872—73).
E.W.

Laˊbarum, kejsar Konstantin den stores
fälttecken, i form av ett kors med
Kristusmonogram, skall ha införts med anledning av en
vision före slaget mot Maxentius (se In hoc
signo vinces). — Litt.: B. Schremmer,
”L.” (1911).
W.N.

La Bassée, stad i Frankrike, se Bassée.

Labb, se Labbsläktet.

Labbas, sjö i Arjeplog s:n, Norrbottens län,
4 mil n. om Arjeplog, avrinner genom
Rappenälven till Piteälv; 22 kvkm.; 488 m.ö.h.
S.E-s.

Labbsläktet, Stercoraˊrius, av fam. måsar (se

Ruvande vanlig labb. Efter Meerwarth-Soffel.

d.o.) bland ordn. brockfågelartade fåglar
(Charadriifoˊrmes), har näbbens hornslida
sammansatt av flera skilda stycken. Framtårna äro
förenade med simhud och beväpnade med vassa
och krökta klor. Dräkten är övervägande brun.
Labbarna äro skickliga flygare. Födan utgöres
av rov, som de stjäla från andra fåglar, samt
av ägg, fågelungar och även as. Släktet
omfattar endast 7 arter, av vilka 4 förekomma i
arktiska, 2 i antarktiska områdena och en i
Sydamerika. — Vanliga labben, S.
parasiˊticus, är ovan mörkbrun, undersidan gulvit.
De mellersta stjärtpennorna äro tillspetsade
och längre än de övriga. Längd 50 cm. Den
bebor arktiska tundran samt går söderut till
Skottland och Skandinaviska halvön. I Sverige
häckar den sparsamt vid väst- och ostkusten.

Fjällabb på ägg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>